Syftet med denna studie har varit att titta på hur lärarens ledarskap påverkar elevernas lärandeprocess i klassrumsmiljön där vi lagt speciellt fokus på självförtroende. Utifrån detta syfte har vi tittat på litteratur kring olika ledarskapsformer, ledarstilar samt självförtroende. Vi har även tittat på det sociokulturella lärandeperspektivet där vi redogjort för olika infallsvinklar på begreppet sociokulturellt lärande. Vi har undersökt detta genom att använda oss av fyra intervjuer med lärare, fyra observationer av de intervjuade lärarna och deras elever i klassrummet och fyra gruppintervjuer i årskurserna 4-6 i en medelstor stad i norra Sverige. Med hjälp av dessa undersökningsformer har vi fått fram information kring hur olika former av ledarskap påverkar eleverna samt vilka ledarstilar som hjälper till att utveckla elevernas självförtroende i positiv bemärkelse.

Gällivare bangård har varit i drift sedan sent 1800-tal då Malmbanans första del mellan Luleå och Gällivare färdigställdes. Sedan dess har bangården varit utsatt för förändringar för att passa den verksamhet som bedrivits. Förändringarna har påverkat markmiljön och tidigare undersökningar av området har visat att föroreningar finns. Främst har föroreningarna historiska orsaker men det kan inte uteslutas att dagens verksamhet har påverkat markmiljön negativt. Detta examensarbete har tagit vid efter tidigare undersökningar som utrett markföroreningar inom bangården.

Syftet med denna studie var att granska observationsmaterialet TRAS, Tidig Registrering Av Språkutveckling samt att försöka bringa klarhet i hur TRAS-materialet kan användas som ett utvärderingsmaterial av förskolans verksamhet. Inför studien granskades tidigare forskning samt nationella och lokala styrdokument. Därefter genomfördes kvalitativa intervjuer med sex pedagoger verksamma i en stad i norra Sverige som fått i uppdrag att använda sig av TRAS i verksamheten. Utgångspunkten i tolkningen och analysen av intervjuerna har haft en hermeneutisk ansats. Resultatet från denna studie antyder att materialet kan användas för att följa barnens språkutveckling men att TRAS-materialet ska användas med försiktighet.

Det här är ett examensarbete som handlar om en fastighet som står på Norra Kungsgatan 37-43 som har både en värmepump och fjärrvärme för uppvärmning. Värmepumpen används i första hand och fjärrvärmen används som spets när värmepumpen inte räcker till. Detta är en ganska ovanlig kombination. Syftet med arbetet är att ta reda på om detta är en bra lösning och om lösningen är lönsam. För att få fram hur stort fastighetens energibehov är så görs beräkningar utifrån fjärrvärmedata från tidigare år samt en gammal värmepump som är utbytt sedan 2011.

Syfte: Att belysa nyblivna barnmorskors upplevelse av att börja arbeta inom yrket. Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Deltagare/urval: Sex barnmorskor i norra regionen i Sverige intervjuades och samtliga hade arbetat mellan ett och tre år som barnmorska, inom prenatal vård, förlossningsvård och/eller antenatal vård. Resultat: Sex kategorier hittades: Att pendla mellan glädje och osäkerhet, Att känna stöd, Att uppleva för lite handledning och mentorskap, Att uppleva arbetsmiljön hämmande, Att formas med tiden och Att ha förberett sig via utbildningen, samt nio subkategorier och det övergripande temat: Att befinna sig i en bergoch dalbana. Slutsats: Det är ett stort steg att börja arbeta som barnmorska.

Ett hårt pressat lantbruk som med ökad prispress från utlandet och sjunkande lönsamhet kämpar för att finnas kvar. Bioenergin är ett helt nytt område som öppnat sig och erbjuder nya inkomstkällor och grödor till det svenska lantbruket.Att energipriserna ökar och i synnerhet ett ökande oljepris ger ett ökat intresse av bioenergi från svenska lantbrukares fält. Vad ska vi då odla? Frågan är bra ställd i perspektivet till vilka marker och förutsättningar man har som lantbrukare.Rörflen är en stark kandidat med sin mångsidighet från foder till förbränning i fastbränslepannor med alternativ värden för etanol tillverkning och biogas utan att odlingen behöver ställas om i några stora drag. Och att nyteknik pressenteras att göra biodiesel av biomassa ökar värdet av rörflen och dess rationella odling.Att det sedan är en växt som är inhemsk med goda övervintringsegenskaper gör den mer intressant än nya grödor med sämre odlingssäkerhet eller stora näringsbehov.Detta ledde mig att se om inte Rörflen skulle kunna vara en intressant gröda för södra Sverige som att den är i norra delen av landet, där den största odlingsarealen ligger..

Projektet är ett varv på Beckholmen. Funktionen har under arbetets gång varit i fokus, att förstå programmet och verksamheten och att utifrån det skapa en fungerande byggnad. Tomten på Beckholmen var begränsad till den del av ön som ligger väster om Gustav Vs docka och för de krav som ställdes på byggnaden genom programmet skulle platsbrist bli en utmaning. Varvet kräver stora volymer, inte minst skrovhallen som mäter uppemot 25 meter i knockhöjd. Denna båtskala, har varit svår att förstå men också skapat möjligheter till annorlunda komponenter i byggnaden så som den enorma porten till skrovhallen och de stora portarna in till verkstäderna. Beckholmen ligger i Stockholms inlopp och syns därför från många delar utav staden.

Studiens syfte har varit att undersöka hur fritidspedagoger säger sig arbeta med avkoppling och lugna platser i fritidshemmets inomhusmiljöer samt vad som påverkar detta arbete. Metoden för studien var kvalitativ och sju fritidspedagoger i norra Sverige har intervjuats. Med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv har resultaten analyserat gällande hur detta kan påverka barnens lärande. Några av de viktigaste resultaten är, trots buller, trånga lokaler och stora barngrupper, att det arbete som görs med avkoppling och lugna platser visar på möjligheter till bland annat situerat, distribuerat och medierat lärande. Lärande som både handlar om att skapa tillsammans med andra och att lära känna sina individuella behov i en social kontext.

Syftet med studien var att beskriva, förklara och vidga förståelsen för hur förskollärare arbetar för att stimulera och utmana barns språk- och kommunikationsutveckling. För att besvara syftet använde jag mig av tidigare forskning inom området samt nationella styrdokument. Studiens lärandeteori har sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. I studien genomfördes kvalitativa intervjuer med fem verksamma förskollärare i norra delen av Sverige. De forskningsfrågor jag ställde var: Hur upplever förskollärare att barnet tar till sig det språkstimulerande insatserna? samt; Vilka arbetsmetoder används i lärandemiljön?Resultatet av denna studie visar att förskollärarna kontinuerligt arbetar med språkstimulering i samförstånd med lärandemiljön, där kommunikation är ett nyckelord till lärande.

Idag bor ungefär en tredjedel av jordens befolkning i hus som är byggda av lera. I Sverige byggs det endast i liten skala med detta byggmaterial och då främst i egen regi. De människor som sysslar med detta tror att leran har goda egenskaper som byggnadsmaterial, bland annat en god värmelagringsförmåga. När det idag byggs hus sätts stort fokus på att husens U-värden ska vara så låga som möjligt medan man bortser ifrån konstruktionens värmelagringsförmåga. En massiv lervägg utan isolering får ett högt U-värde, vilket man idag vill undvika.

Syftet med studien var att undersöka träningspersonals förställningar om vad de ansåg påverkade fysisk aktivitet för personer med rörelsehinder som fysisk funktionsnedsättning. Kvalitativ studie i form av två fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Varje fokusgrupp bestod av träningspersonal från sex privata och sex kommunala anläggningar i norra Sverige. Totalt intervjuades 12 personer med erfarenhet varierande mellan 2 och 33 år: sex personer från privata anläggningar och sex personer från kommunala anläggningar. Resultat: Sex kategorier framträdde: Attityder, Fysiska och psykosociala aspekter, Individanpassning, Inspiration/Motivation, Information/Marknadsföring, Effekter av fysisk aktivitet ? Lika för alla.

I norra Europa började tjädern minska under mitten på 1900-talet när det moderna trakthyggesbruket tog fart. Man har länge ansett att minskningen av tjädern orsakats av storskaliga avverkningar i gammal skog och att gamla lekplatser dog ut. Idag har omfattande forskning visat att tjädern är flexibel och kan spela även i brukad skog och att den inte är beroende av gammal skog. Den svenska tjäderstammen ligger på en stabil nivå som sakta ökar och varierar i kortsiktiga cykler från år till år. Det avgörande för häckningsframgången är antalet hönor och kycklingar som överlever sommaren och dödligheten orsakas i huvudsak av predation de första veckorna efter kläckning.

Ett mindre område i norra Sverige är finskt förvaltningsområde. I de fem kommunerna som omfattas gäller utökade rättigheter att använda finska i kontakt med myndigheter, samt i förskola och äldrevård. Eftersom flertalet finsktalande i Sverige bor utanför det befintliga finska förvaltningsområdet gjordes en utredning för att se vilka konsekvenserna skulle bli av ett utökat finskt förvaltningsområde. Det skulle omfatta Mälardalen, där Eskilstuna är en av kommunerna med stor finsk befolkning.I en jämförande studie av hur Eskilstuna synliggör sin finsktalande befolkning och hur arbetsgivare ser på finska språket visade sig några intressanta skillnader. Eskilstuna kommun hade den enda helt finska hemsidan men samtliga undersökta kommuner hade mycket lite finsk närvaro på hemsidan.

Cypernfrågan handlar om en etnisk konflikt mellan grek- och turkcyprioterna som uppstod direkt efter öns självständighet. Parterna hade väldigt svårt att samarbeta med varandra vilket ledde till att Cypern delades i två delar. Sedan dess har grupperna levt åtskilda med egna administrationer och strävan efter självbestämmande, den grekcypriotiska befolkningen strävade efter enosis, att hela ön införlivas med Grekland medan den turkcypriotiska befolkningen strävade efter taksim, att den norra delen av ön förenas med moderlandet Turkiet. FN har agerat som tredjepart för att försöka nå en fredslösning och lyckades lindra konflikten men många problem förblev olösta. I min uppsats har jag försökt komma fram till varför fredsförslaget Annanplanen, som upprättades av FN:s dåvarande generalsekreterare, blev avvisad av den grekcypriotiska befolkningen samt vad kan vara den största orsaken bakom den långvarige konflikten.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare i en traditionell förskola och en Reggio Emilia inspirerad förskola ser på inomhusmiljön och dess betydelse för barns lärande. Studien genomfördes hösten 2005 i dessa två förskolor i norra Norrland. Undersökningsgruppen bestod av 12 verksamma förskollärare. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer samt observerat inomhusmiljöns utformning vid de två olika verksamheterna. Resultatet i studien visar att målet för förskollärarna inom båda verksamheterna är att skapa en trygg och stimulerande miljö, där barns vilja och lust att lära lyfts fram.