Syftet med denna studie var att undersöka lĂ€rares upplevelser kring makt i skolan. Studiens ambitioner handlade inte endast om hur lĂ€rare upplever sin egen makt, utan hur de upplever makt som fenomen i skolan. I bakgrunden ges en teoretisk referensram innehĂ„llande historik kring skolan och makt och vad lĂ€roplanen idag sĂ€ger om makt. Även lĂ€raren och elever som maktutövare bearbetas, och olika strategier som dessa kan anvĂ€nda som gĂ„r att finna i tidigare forskning beskrivs. I den teoretiska referensramen bearbetas Ă€ven grupper och ledare.Studien Ă€r en kvalitativ studie och metoden som anvĂ€nts Ă€r intervjuer.

Den hÀr uppsatsen har till syfte att undersöka skillnader i nÄgragymnasisters attityder till skrivande i skolan jÀmfört med skrivande pÄegna bloggar. Undersökningen bygger pÄ en textanalys av material frÄnbloggar och essÀer skrivna 2011 av fyra flickor som gÄr tredje Äret pÄgymnasiet. I materialet ingÄr Àven intervjuer med de fyra gymnasisterna.Vid textanalysen anvÀnds Melin och Langes (2000) modell förtextanalys med P-matris och Textkompass. Textkompassen anvÀnds föratt beskriva skillnader mellan gymnasisternas blogg- och skoltexter ochbyggs upp av de fyra polerna: detaljerad ? allmÀn, formell ? informell,informationstunn ? informationspackad och saklig ? emotiv.

Informationstekniken Àr ett begrepp som har vuxit fram ur de senaste Ärens datorteknikutveckling. De första datorerna som utvecklades var stora och klumpiga och hade som uppgift att lösa matematiska problem. Redan under 1960-talet kom riksdagen överens om att introducera datortekniken i den svenska skolan men det var inte förrÀn 80-talet och tidigt 90-tal som datorÀmnet blev obligatoriskt. Mellan 1984-1993 satsades sammanlagt 240 miljoner kronor pÄ att fÄ in datorer i skolans undervisning. Utöver denna summa satsade kommunerna oerhörda summor pÄ datoranvÀndningen.

Syftet med min studie Àr att se hur en förskoleklasslÀrare och tvÄ naturskolelÀrare ser pÄ utomhusmatematik. Syftet Àr Àven att undersöka hur de beskriver sitt anvÀndande av utomhusmatematik och om de anser att utomhusmatematik Àr nÄgot vanligt förekommande i skolan.I studien har kvalitativ metod anvÀnts i form av intervjuer. Enligt vad som framkom i intervjuerna anvÀnder bÄde naturskolelÀrarna och förskoleklass-lÀraren sig av utomhusmatematik i sin undervisning. De anser dock att allt för fÄ anvÀnder sig av utomhusmatematik men de vill gÀrna att fler lÀrare ska anvÀnda sig av utomhusmatematik, dÄ de ser naturen som en stor resurs.Studiens resultat Àr att utomhusmatematik, enligt naturskolelÀrarna och förskoleklasslÀraren, inte Àr nÄgot som vanligen anvÀnds i skolan..

Syftet med denna uppsats var att utreda huruvida lÀsning av skönlitteratur pÄverkar elevers studieframgÄngar i skolan samt om lÀrare respektive elever tror att skönlitterÀr lÀsning kan ha nÄgon pÄverkan pÄ elevers framgÄngar. För att utreda detta har en konstitutiv litteraturstudie gjorts, dÀr tidigare forskningsresultat och publikationer presenterats. En enkÀtundersökning har Àven genomförts bland elever i Ärskurs nio och högstadielÀrarna pÄ en skola. Resultaten visar att sprÄk och skönlitterÀr lÀsning pÄverkar elevers medvetenhet och dÀrmed Àven studieframgÄngar, och att det Àr i hemmen kompletterat med lÀrarnas pedagogiska arbete som elevernas lÀsvanor grundas. FÄ elever lÀser skönlitteratur och det överensstÀmmer med deras attityder till lÀsningens vikt.

UtifrÄn OECDs analys av PISA (2012) Àr svenska elever bÀst i Norden pÄ att skolka.Syftet med min studie Àr att belysa hur elever och förÀldrar i en Ärskurs 6 upplever skolans arbete med att frÀmja skolnÀrvaro och identifiera faktorer som kan frÀmja skolors arbete med elevers nÀrvaro. Mina frÄgestÀllningar Àr följande.Hur upplever förÀldrar och elever skolans rutiner vid ogiltig frÄnvaro?Hur anser förÀldrar och elever att rutinerna fungerar?Vad motiverar eleverna att gÄ till skolan?Vad tror eleverna Àr orsaker till skolk?Vad anser eleverna att skolan kan göra för att öka skolnÀrvaron?För att fÄ svar pÄ frÄgorna valde jag att intervjua 5 elever i Ärskurs 6 och förÀldrarna fick besvara en enkÀt.Resultatet av intervjuerna visade att eleverna tyckte att lektionernas innehÄll och utformning bidrog till huruvida det var roligt att gÄ till skolan eller inte. Eleverna kÀnde till skolans rutiner vid ogiltig frÄnvaro och sen ankomst. Skolan kontaktade elevernas förÀldrar samma dag om eleverna var frÄnvarande utan giltiga skÀl och den sena ankomsten rapporterades in i skolans plattform.

Efter den senaste tidens debatter om Laboraskolan sÄ har vi i denna uppsats valt att fördjupa oss i skolan och det samfund som driver den. Laboraskolan Àr en grund- och gymnasieskola belÀgen i Hylte kommun, det som gör den speciell Àr att den drivs av det religiösa samfundet Plymouthbröderna. Plymouthbröderna Àr ett litet samfund som kallats för bland annat ?sekternas sekt? och som hÄller sig frÄnvÀnda frÄn det omgivande samhÀllet. Trots detta fick skolan Är 2007 efter flera tvister och vad som kallats en ?administrativ cirkus? tillÄtelse att starta sin skola.

Syftet med den hÀr studien var att se ifall elevers uppfattning av historia pÄverkas av det arbetssÀtt som anvÀnds i skolan. För att ta reda pÄ detta genomfördes en enkÀtundersökning, tre gruppintervjuer med elever och tre enskilda intervjuer med lÀrare. Eleverna som deltog gick i Ärskurs 9 pÄ tvÄ skolor som har olika arbetssÀtt. Den ena arbetar Àmnesintegrerat medan den andra har en mer traditionell Àmnesuppdelad undervisning. Studien genomsyras av de tre begreppen intresse för historia, historiemedvetande samt arbetssÀtt, och svaren frÄn undersökningen jÀmfördes bÄde mellan de tvÄ skolorna och utifrÄn variablerna kön och etnicitet. Resultaten visar att elevernas uppfattning av historia skiljer sig Ät en del beroende pÄ vilken skola de gÄr pÄ, men skillnader i attityd kan Àven ses mellan pojkar och flickor och mellan elever med olika etnisk bakgrund.

Syftet med denna undersökning Àr att studera elevers instÀllning till Àmnet idrott och hÀlsa i skolan. Vidare vill vi undersöka om skolans undervisningsformer (sam- eller sÀrundervisning), elevernas Älder eller kön har betydelse för deras instÀllning till idrott och hÀlsa. Centrala frÄgestÀllningar i studien Àr:? Hur uppfattar elever sin idrottsundervisning beroende pÄ om de haft sam- eller sÀrundervisning i Àmnet idrott och hÀlsa?? Vad finns det för skillnader och/eller likheter pÄ hur elever ser pÄ Àmnet idrott och hÀlsa i Är 8 pÄ grundskolan och i Är 2 pÄ gymnasiet?? Vad finns det för skillnader och/eller likheter mellan könen i hur eleverna ser pÄ Àmnet idrott och hÀlsa i skolan?För att undersöka elevernas instÀllning till idrott och hÀlsa har vi anvÀnt oss av en kvantitativ enkÀtundersökning. EnkÀten delades ut pÄ tvÄ gymnasieskolor och pÄ tvÄ högstadieskolor till sammanlagt 224 elever.

Det hÀr arbetet handlar om ett problem som angÄr alla, vuxna och barn, som befinner sig inom skolans vÀrld, nÀmligen mobbning. I min uppsats har jag valt att studera mobbning mellan barn och hur skolpersonal lÀttare ska kunna upptÀcka mobbning i skolan. I arbetets litteraturgenomgÄng definieras vad mobbning Àr och ges exempel pÄ var och nÀr mobbning Àr vanligast i skolan och olika ÄtgÀrder man som lÀrare kan vidta mot mobbning. UtifrÄn litteraturstudien har jag formulerat en enkÀtundersökning riktad till elever i Är 8 och Är 9 som jag utförde pÄ en grundskola. Resultatet visar exempelvis att mobbningen och brÄk förekommer i störst utstrÀckning pÄ raster och i korridorerna.

Detta arbete har vi skrivit för att vi ville lÀra oss mer om pÄ vilket sÀtt lÀrare förhÄller sig till elevernas etik och moralutveckling i skolans verksamhet. I bakgrunden har vi beskrivit olika forskares syn pÄ barns och ungdomars moralutveckling. Vi har studerat vad som uttrycks i grundskolans lÀroplan angÄende etik och moral och Àven tittat pÄ vikten av att ha en vÀl förankrad yrkesetik. För att ta reda pÄ hur man arbetar med detta i skolan har vi gjort en kvalitativ intervjustudie med sammanlagt sex stycken yrkesverksamma lÀrare pÄ tvÄ olika skolor. VÄrt resultat pÄvisar vikten av att ha en positiv skolanda för att eleverna skall bli trygga som individer och utveckla ett kritiskt tÀnkande.

I grundskolans lÀroplaner Lpo 94 och Lgr 11 ska elever i svensk grundskola fÄ anvÀnda dans som uttrycksmedel. Dansen har idag en undanskymd roll i skolan och Àr inte ett eget Àmne. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur lÀrare i grundskolan som fÄtt uppdraget att undervisa i dans ser pÄ konstformen dans, dansens roll i skolan och vilken kompetens om dans de undervisande lÀrarna har.I den teoretiska delen i uppsatsen anvÀnder jag mig av tidigare forskningsmaterial inom estetiska Àmnen och omrÄdet dans. Studien har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och observationer samt rapporten KartlÀggning av dansen i sydost som har sammanstÀllts av Dans i Sydost. I denna studie har jag begrÀnsat mig till fyra skolor i Blekinge lÀn.Resultatet visar att det finns bristande kunskap om Àmnet dans i skolorna.

Bakgrund Barn har idag ett för högt intag av mÀttat fett, vilket ökar risken att drabbas av hjÀrt- och kÀrlsjukdomar. Livsmedelsverket rekommenderar dÀrför att lÀttmjölk och lÀttmargarin skall serveras i skolan för att uppnÄ en nÀringsriktig skolmÄltid.Syfte Syftet var att undersöka förÀldrars instÀllning till Livsmedelsverkets rekommendationer kring serveringen av lÀttmjölk och lÀttmargarin i skolan, hur konsumtionen av mjölk och margarin ser ut i hemmet samt samband med förÀldrarnas kön, Älder och utbildningsnivÄ.Metod En enkÀtstudie genomfördes pÄ tre utvalda skolor, innehÄllande elva frÄgor om instÀllning till och konsumtion av lÀttmjölk och lÀttmargarin. SPSS 20.0 anvÀndes för att analysera och bearbeta data dÀr en signifikansnivÄ sattes till p<0,05.Resultat Deltagare i denna studie var 106 stycken, 81 kvinnor och 25 mÀn. Majoriteten av deltagarna var negativa till de pÄstÄenden som lyfter fram lÀttmjölkens fördelar. Endast ett fÄtal deltagare instÀmde i pÄstÄendet lÀttmjölk och lÀttmargarin minskar risken för hjÀrt- och kÀrlsjukdomar.

Examensarbetet utgÄr frÄn arbetet med det lokala projektet HMU-högre mÄluppfyllelse. I och med HMU ska eleverna ta ett stort eget ansvar över skolarbetet och mÄlet Àr att varje termin höja resultaten i tre av eleven sjÀlv valda Àmnen. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur elever stÀller sig till ett ökat ansvarstagande, hur lÀrare uppfattar arbetet samt huruvida det hjÀlper eleverna att nÄ bÀttre resultat i skolan och ökad kunskap. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativ intervju dÀr ledning, lÀrare och elever intervjuats om HMU, elevansvar och resultat i skolan. Genom analys av intervjuerna har framkommit att man ser HMU-arbetet som positivt i den bemÀrkelsen att det hjÀlper eleverna att nÄ höjda resultat samt att elever och lÀrare lÀttare kan överblicka elevernas arbete i skolan. SvÄrigheter med HMU Àr hur det kan hjÀlpa de allra svagaste eleverna samt att fÄ alla lÀrare att arbeta likartat för att bidra till en klar struktur, vilken förutsÀtts för att hjÀlpa eleverna i strÀvan efter höjda betyg och ökad kunskap..

I mitt arbete undersöker jag vad medveten rörelsetrÀning har för inverkan pÄ barns liv, bÄde fysiskt och socialt. Jag valde att göra undersökningen till stor del praktisk genom att starta ett Pröva-pÄ fritids för de barn som Ànnu inte hittat sin fritidssysselsÀttning. I litteraturgenomgÄngen tar jag bl a upp barns motoriska och sociala utveckling. Jag redogör ocksÄ vad Bunkefloprojektet Àr för nÄgot. I resultatet redovisar jag min forskning pÄ barnen.