Syftet med studien Àr att undersöka vilka metoder samt likabehndlingsplaner skolorna anvÀnder sig av, och hur dessa fungerar i arbetet mot mobbning. Bakgrunden till studien Àr den stora förekomst av mobbning som finns i skolans vÀrld och hur försöken till att bekÀmpa mobbningen gÄr till. Metoden för studien bygger pÄintervjuer gjorda me dtvÄ rektorer frÄn tvÄ kommuner. I intervjuerna stÀlldes frÄgor om hur skolorna arbetar förebyggande mot mobbning och hur eleverna onvolveras i detta arbete. Resultatet visar bland annat att de berörda skolornaanvÀnder sig av likabehandlingsplaner och egna mobbningsmodeller i sitt arbete för att minska och förebygga mobbning.

Studiens syfte var att beskriva och analysera hur faktorer i skolan stressar tjejer och killar i Ärskurs tre pÄ gymnasiet. En kvantitativ studie utfördes. Resultatet av studien visade att tjejerna kÀnner sig mer stressade Àn killarna, att lektionerna i stort upplevs som bra men att de inte Àr varierande i sitt upplÀgg. Studien visade att eleverna upplevde stress av att det Àr för mycket prov och inlÀmningsuppgifter som kommer samtidigt, samt att rasterna Àr för korta. Kritik framkom pÄ att lÀrare samarbetar mindre bra.

Ryms de sÀrbegÄvade elevernas sÀrskilda behov i visionen om en skola för alla? Denna intervjubaserade studie behandlar nÄgra sÀrbegÄvade elevers syn pÄ sin skolvardag och sitt lÀrande. Dess syfte Àr att se om, och hur, individanpassad undervisning pÄverkar elevernas trivsel i skolan och hur dessa elever ser pÄ sitt eget lÀrande. Studien baseras pÄ intervjuer med tvÄ flickor och tvÄ pojkar i Äldrarna 9-12 Är. Eleverna gÄr i skolor belÀgna i Stockholm.

MÄnga barn Àr idag bÄde stressade och spÀnda och klimatet pÄ skolorna blir allt hÄrdare. Finns det nÄgon metod som förhindrar att denna negativa utveckling fortsÀtter? Att i skolorna arbeta med kompismassage tror jag till viss del kan hjÀlpa. Massage och fredlig beröring frigör "lugn-och-ro-hormonet" oxytocin, som bland annat gör oss mindre aggressiva och fÄr oss att slappna av.I mitt examensarbete har jag undersökt vad nÄgra elever och pedagoger tycker om massage i skolan och vilka effekter de har kunnat se av denna. Resultatet har jag sedan jÀmfört med forskningsresultat jag funnit i litteraturen..

Bengtsson Catarina & MÄnsson Jouko. (2005). Motivation i skolan. Kan en mer verklighetsnÀra undervisning höja motivationen för eleverna i de yrkesinriktade programmen? (Motivation at school.

Studien visar hur nÄgra lÀrare och elever i skolÄr 5, 7 och 9 i intervjuer beskriver musikens roll i skolan och vad den kan ha för betydelse för lÀrandet. LitteraturgenomgÄngen behandlar musikens roll i utbildningen genom historien och i de senaste lÀroplanerna, olika musikpedagogiska idéer samt forskning om musik och lÀrande. Teoretiska utgÄngspunkter Àr resonemang av SÀljö, Marton och Booth och teorin om habitus. Resultaten frÄn intervjuerna pekar pÄ att musik kan ha mÄnga olika roller i skolan i olika sammanhang. Rollerna kan ses i termer av egenvÀrde och mervÀrde.

Studiens syfte Àr att i tvÄ skolor undersöka hur sex pedagoger anvÀnder musik och funderar kring musikens roll i skolan och huvudfrÄgestÀllningen Àr: hur kan musik anvÀndas pedagogiskt för att stimulera estetiska sÄvÀl som utomestetiska lÀrandeprocesser? Mycket av litteraturen och forskningen pekar pÄ tydliga samband mellan musik och inlÀrning dÀr musiken bÄde direkt och indirekt förstÀrker förmÄgor hos eleverna. I litteraturen pÄgÄr en debatt kring huruvida vi ska motivera musiken i skolan med dess förmÄga att förstÀrka utomestetiska lÀroprocesser, eller dess rent estetiska kvalitéer. Undersökningen bestÄr av kvalitativa intervjuer med en viss grad av standardisering och ostrukturerade öppna frÄgor. Pedagogerna anser att musik kan vara en del i ett lustfyllt lÀrande eftersom olika lÀroprocesser blir informella.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att ge en bild av varför nÄgra förÀldrar vÀljer att resa frÄn Sverige, och en skola för alla, till Thailand och placerar sina barn i en svensk privatskola dÀr. I intervjuerna ville jag fÄ reda pÄ hur den svenska privatskolan i Thailand upplevs av lÀrarna, skolans ledning men framför allt av förÀldrarna i jÀmförelse med deras erfarenheter av skolan i Sverige..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur LTG-metoden fungerar och hur man arbetar med denna metod pÄ en skola i Mellansverige. Jag har en kvalitativ ansats pÄ mitt arbete och har dÀrför anvÀnt mig av öppna intervjuer med tvÄ lÀrare dÀr jag ville fÄ dem att beskriva hur de arbetar med metoden pÄ skolan. Dessutom genomförde jag sex barnintervjuer för att Àven fÄ barnens syn pÄ hur de lÀser i skolan samt nÄgra observationer. Det resultat jag fick fram var att man anvÀnder tre av de fem faserna i LTG-metoden pÄ skolan och att man regelbundet genomför olika tester för att kontrollera lÀsutvecklingen hos alla barn. Min slutsats Àr att LTG-metoden med sina olika faser verkar vara ett givande arbetssÀtt för bÄde lÀrare och elever eftersom man utgÄr frÄn barnens gemensamma upplevelser och erfarenheter.

I vÄrt examensarbete har vi valt att skriva om behovet av sÀrskilt stöd i skolan dÀr vÄrt syfte Àr att undersöka hur en grupp pedagoger ser pÄ tiden nÀr det gÀller att hjÀlpa alla elever, hur pedagogers synsÀtt pÄ en skola kan skilja sig Ät, diagnosens roll samt hur pedagoger kan samarbeta för att tillgodose elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi vill se vilka de vanligaste orsakerna kan vara till att en elev Àr i behov av sÀrskilt stöd. I litteraturdelen tar vi upp en historisk forskningsbakgrund, skolans roll, olika typer av resurser samt tre smÄ avsnitt om de vanligaste svÄrigheter elever i behov av sÀrskilt stöd kan ha. I forskningsavsnittet intervjuar vi Ätta pedagoger pÄ en skola i Blekinge för att fÄ svar pÄ vÄrt syfte och problemprecisering. Resultatet visar att neddragningarna pÄ skolans resurser skapar bekymmer bÄde för lÀrare och elever.

Detta arbete har genomförts för att försöka klargöra hur elever uppfattar lÀrarens roll som kommunikationspartner och trygghetsfaktor. Uppsatsen har utgÄtt ifrÄn de erfarenheter och upplevelser vi fÄtt frÄn vÄr VFT. DÄ vi bÄda har gÄtt en KME-utbildning har denna legat till grund för de tankar som vi har kring det valda Àmnet. Detta har lett till följande forskningsfrÄgor: ? Hur uppfattar elever att skolan tar hand om deras existentiella behov? ? Hur ser eleverna pÄ deras relation till lÀrarna?.

Mobbning Àr ett stort problem pÄ skolorna runt om i vÀrlden och Àven i Sverige. För elever Àr det en grundlÀggande rÀttighet att kunna kÀnna sig trygga i skolan och inte bli utsatta för övergrepp eller förnedrande behandling. Detta Àr en litteraturstudie som sammanstÀller forskning kring mobbning, olika ÄtgÀrdsprogram samt vilka effekter olika ÄtgÀrdsprogram haft. Med mobbning menas att en eller flera individer tillfogar nÄgon annan skada, antingen fysiskt eller psykiskt, vid upprepade tillfÀllen. Olika ÄtgÀrdsprogram har utvecklats som ett sÀtt att förebygga samt stoppa mobbning.

SammanfattningProblemomrÄde:Inom NIU-fotboll finns det olika sÀtt att organisera sig. Vilken pÄverkan har de olika organisationsformerna pÄ identifikationen av vad de anser vara talang. Hur bedriver det sin uttagning och kommer fram till vilka som ska selekteras och erbjudas en plats pÄ utbildningenSyfte: Studiens övergripande syfte Àr att beskriva och analysera pÄ vilka grunder som pojkar respektive flickor vÀljs ut till tvÄ olika Nationellt godkÀnda idrottsutbildningar i fotboll samt diskutera om skolornas organisationsformer pÄverkar dessa talangidentifikationsprocesser.Metod:Studien har tillÀmpat en hermeneutisk kunskapsteoretisk utgÄngspunkt och det empiriskt insamlade materialet har inhÀmtats genom intervjuer och observationer. I och med att mer Àn en insamlingsmetod har valts har metodtriangulering tillÀmpats i denna studie som uttryckligen har en kvalitativ ansats.Resultat:Studiens resultat visar att det finns olika sÀtt att organisera sin NIU-utbildning och att detta pÄverkar hur talangidentifikation och selektering till sker inom de olika organisationsformerna..

Studien handlar om hur en rektor och tvÄ lÀrare arbetar med likabehandling i gymnasieskolan. Syftet Àr att se hur arbetet med likabehandling pÄ gymnasiet kan se ut och hur styrdokumenten implementeras i verksamheten. I studien anvÀnds kvalitativ metod och totalt tre kvalitativa intervjuer genomfördes. Analys av skolans lokala handlingsplaner för likabehandling och Skolverkets rÄd och riktlinjer för likabehandling inkluderas i studien. Till grund för det teoretiska perspektivet har forskningslitteratur om likabehandling i skolan anvÀnds.

Det hÀr arbetet har som huvudsyfte att belysa och ta fram vilka motiv det finns till att implementera datalager. Datalager Àr en teknik för att ta fram beslutsstödssystem dÀr slutanvÀndarna sjÀlva tar fram sin information. Ett beslutsstödssystem har till uppgift att ge beslutsfattare (slutanvÀndare) information om en hel eller delar av en organisation. I introduktionen förklaras nÀrmare vad ett beslutsstödssystem och datalager Àr för nÄgonting samt ges exempel pÄ i vilka sammanhang datalager anvÀnds. En förklaring ges ocksÄ till den historiska utvecklingen mot datalagerFör att fÄ fram motiven har intervjuer genomförts hos fyra stycken företag som implementerat datalager.