Det omrĂ„de vi valt Ă€r hur elevers inflytande i skolan ser ut, hur delaktiga de verkligen Ă€r vad gĂ€ller demokratiska beslut om sin egen undervisning. NĂ€r vi var ute pĂ„ vĂ„r VFU under utbildningen mĂ€rkte vi att lĂ€rarna fick ta del av missnöjda elevers synpunkter om att vissa beslut inte var demokratiska. LĂ€rarna förklarade för eleverna att det var det mest demokratiska beslut de hade kunnat komma fram till, vilket ledde till en liten diskussion mellan lĂ€raren och eleverna. Ämnet Ă€r för oss intressant, att se om eleverna fĂ„r vara delaktig i beslut som rör det som hĂ€nder i skolan.Detta arbete Ă€r en undersökning om hur elevdemokrati och elevinflytande i skolan kommer till uttryck utifrĂ„n lĂ€rarnas perspektiv, dĂ„ dessa bĂ„da Ă€r en viktig del i dagens lĂ€roplaner för eleverna i skolorna. Den övergripande frĂ„gestĂ€llningen som arbetet grundas pĂ„ Ă€r Hur ser elevernas demokratiska inflytande ut enligt lĂ€rarna? VĂ„ra underliggande frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: Hur mycket fĂ„r eleverna enligt lĂ€rarna vara med och bestĂ€mma om? samt Vilken typ av demokrati finns det i skolorna? Med andra ord uttrycker lĂ€rarna att i skolan fokuseras det pĂ„ individens eller skolans bĂ€sta? De resultat som framkommit Ă€r att elevinflytande och elevdemokrati finns synligt i skolorna till stor del i form av skolornas olika rĂ„d, exempelvis elevrĂ„d och klassrĂ„d, men ocksĂ„ i den vanliga klassrumsmiljön dĂ€r diskussioner och osĂ€mja lĂ€tt uppkommer.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att studera lÀrare och elevers syn pÄ utomhuspedagogik i skolans senare Är. Jag valde att inrikta mig pÄ tvÄ intervjuer med lÀrare i matematik och naturorientering. Elevernas synpunkter fick jag till mig genom en enkÀt, som elever i Ärskurs nio fick svara pÄ. Resultatet visar att eleverna Àr positiva till att vara ute i skolan, framför allt pojkarna. De kÀnner sig piggare och mÄr bÀttre, vilket gör att de tror att de skulle orka mer i skolan om de fick vara mer utomhus.

Denna uppsats behandlar a?mnet ho?gpresterande elevers motiv till ho?ga prestationer och resultat i skolan samt det sto?d som dessa elever fa?r. Den utga?r ifra?n ett elevperspektiv och syftet a?r da?rfo?r att underso?ka och bidra med kunskap om hur ho?gpresterande elever upplever sin skolsituation genom att fokusera pa? vad eleverna beskriver som motiverande till deras prestationer och resultat i skolan samt hur elever beskriver att de upplever det sto?d de fa?r i skolan.Tidigare forskning pa? omra?det har visat att elever har fo?rma?gan att prestera i skolan inte a?r en grupp som prioriteras, att ge dessa elever sto?d har i Sverige ansetts som odemokratiskt. I exempelvis USA har sto?det till dessa elever o?kat fo?r att USA som land ska kunna konkurrera internationellt i fra?ga om exempelvis forskning.

VÀder och klimat finns alltid i verkliga livet och ofta i spel. Men i spelen Àr det inte alltid vÀdret fungerar som det gör i verkligheten. Man kan sÀga att det finns tre kategorier av vÀder/klimatpÄverkan pÄ karaktÀrer i spel. En dÀr vÀdret/klimatet inte pÄverkar karaktÀren, en dÀr gameplay pÄverkas av det och en dÀr karaktÀren ocksÄ pÄverkas. Vilken av dessa nivÄer föredrar de som spelar? Genom att skapa tre nÀstan identiska animationer med karaktÀren Super Mario, med dessa nivÄer som skillnaderna, testas detta i denna studie.

Denna studie har syftat till att granska policydokument som producerats av EU i samband med Utbildning 2020. DÄ dagens nationella utbildningspolitik starkt pÄverkas av internationella instanser dÀr skolan successivt blivit en transnationell angelÀgenhet Àr det vÀsentligt att undersöka vilka utbildningsvisioner EU har. Genom en sÄdan granskning kan upptÀckter göras gÀllande vilken slags grundskola som skapas. Mer specifikt har fokus i analysen varit att urskilja ifall distinktioner mellan olika utbildningsnivÄer skrivits fram och vilken position skolans tidigare Är i sÄ fall fÄr. Studien har huvudsakligen utgÄtt frÄn en textanalys med inspiration frÄn diskursteorin och kritisk diskursanalys.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ huruvida mina undersökningsgrupper Àr medvetna om att de har fördomar. Vidare vill jag fördjupa mig i vad orsakerna till ungdomarnas fördomar kan vara för att sedan ta fram metoder för ett förebyggande arbete. I min studie tittar jag pÄ tre frÄgor kring fördomar pÄ tvÄ skolor i Göteborg. Den ena skolan ligger i nordöstra Göteborg dÀr nÀstan 100 % av eleverna har annat modersmÄl Àn den svenska. Den andra skolan ligger i en kranskommun söder om Göteborg dÀr i princip alla elever har svenska som modersmÄl.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ vad som ligger till grund för de ÄtgÀrder man som pedagog vÀljer för att hjÀlpa elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Studien har Àven syftat till att ta reda pÄ om man som pedagog resonerar annorlunda vid val av ÄtgÀrder beroende pÄ om en elev har diagnosen dyslexi eller ej. Forskningen har bedrivits med kvalitativa metoder dÀr data har samlats in via intervjuer av pedagoger och specialpedagoger. Det vi kommit fram till Àr att det finns ett antal relativt tydliga tecken som man bör vara observant pÄ för att kunna identifiera elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter och att pedagoger i allmÀnhet tycks ha en positiv instÀllning till genomförandet av kartlÀggningar och diagnostiseringar. Det har dock framkommit att en diagnos inte har nÄgon betydelse vid val av ÄtgÀrder som pedagoger anvÀnde.

Skolverket (2005) menar att den svenska skolan behöver en gemensam mÄlsÀttning dÄ det gÀller arbetet med inflytande i skolan. Forskare i Àmnet Àr eniga om elevinflytandets goda verkningar, men skiljer sig i uppfattning om vilka förutsÀttningar som krÀvs, hur omfattande arbetet med elevinflytande i skolan bör vara och hur det kan utformas. SkolÀmnet hem- och konsumentkunskap bygger pÄ fyra perspektiv som skall genomsyra undervisningen. Syftet med Àmnet hem- och konsumentkunskap Àr att skapa erfarenheter inom fyra kunskapsomrÄden nÀmligen social gemenskap, mat och mÄltider, boende samt konsumentekonomi. Skolans styrdokument Àr tydliga med att elevinflytande skall vara ett inslag i skolan.

Flera forskare anser att bloggen Àr ett verktyg som har god pedagogisk potential i skolan (Clyde 2005; Ray 2006; Ward 2004). Syftet med studien ?GÄ in pÄ bloggen sÄ fÄr du se ditt barn som gör ditten och datten?- en studie av bloggen som pedagogiskt verktyg i skolan Àr att undersöka hur lÀrare i grundskolans tidigare Ärskurser anvÀnder sig av klassbloggar samt hur de resonerar kring anvÀndandet av bloggen i skolan. VÄr teoretiska utgÄngspunkt grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande. En kvalitativ undersökning genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med lÀrare i Ystad kommun.

Den hÀr studien har som syfte att belysa valet av skola utifrÄn ett förÀldraperspektiv. Genom fyra intervjuer med förÀldrar till barn som bytt skola vill vi belysa hur de har tÀnkt angÄende valet.Studien Àr genomförd med kvalitativa samtalsintervjuer pÄ en fristÄende skola. Valet av skola bygger pÄ att denna skola Àr nystartad och dÀrmed har alla nyligen gjort ett val till denna. Vi valde Àven skolan eftersom den inte har nÄgon religiös profil. En sÄdan profil skulle inte vara relevant för vÄr studie pÄ grund av att det dÄ ligger religiösa vÀrderingar som grund för skolvalet vilket vi inte önskade undersöka.Resultatet visar att en av de viktigaste anledningar till valet var pedagogiken och arbetssÀttet pÄ skolan.

Studien undersöker heteronormativitet och homofobi i gymnasieskolan ur elev- samt lÀrarperspektiv med fokus pÄ genus. 36 lÀrare samt 76 elever har deltagit i undersökningen och informationen samlats via frÄgeformulÀr med stort utrymme för personliga reflektioner. Materialet har bearbetats med en kombination av kvantitativ och kvalitativ ansats och resultatet visar genomgÄende pÄ stor diskrepans mellan elever och lÀrare. Verbala krÀnkningar Àr vanliga men fÄ elever och lÀrare ser ett samband mellan homofobi och tillmÀlen som anspelar pÄ sexuell lÀggning. Det Àr lÀrares subjektiva uppfattning om graden av krÀnkning som avgör om och hur man agerar.

Studien undersöker heteronormativitet och homofobi i gymnasieskolan ur elev- samt lÀrarperspektiv med fokus pÄ genus. 36 lÀrare samt 76 elever har deltagit i undersökningen och informationen samlats via frÄgeformulÀr med stort utrymme för personliga reflektioner. Materialet har bearbetats med en kombination av kvantitativ och kvalitativ ansats och resultatet visar genomgÄende pÄ stor diskrepans mellan elever och lÀrare. Verbala krÀnkningar Àr vanliga men fÄ elever och lÀrare ser ett samband mellan homofobi och tillmÀlen som anspelar pÄ sexuell lÀggning. Det Àr lÀrares subjektiva uppfattning om graden av krÀnkning som avgör om och hur man agerar.

Övervikten bland barn och ungdomar ökar i samhĂ€llet och Ă€r idag uppe i 15-20 procent. Ut-veckling har lett till att man pĂ„ internationell, nationell och regional nivĂ„ har utformat folk-hĂ€lsomĂ„l som man hoppas ska kunna bromsa detta. Enligt dessa mĂ„l Ă€r skolan en viktig arena dĂ€r man mĂ„ste arbeta hĂ€lsofrĂ€mjande. Även skolans styrdokument, genom lĂ€roplan och skol-plan, innehĂ„ller mĂ„l för hĂ€lsoarbetet. Rektorer stĂ„r som ansvariga för skolans verksamhet, bland annat med uppgiften att utarbeta arbetsplaner för hur man pĂ„ skolan ska nĂ„ de uppsatta mĂ„len.

Hur förberedda Àr skolorna idag om det uppstÄr kriser?Vi har velat undersöka hur pedagoger förhÄller sig till krishantering i skolan. De resultat som vi fick fram genom kvalitativa intervjuer med lÀrare, var att det inte fanns en stor kunskap inom omrÄdet pÄ de tvÄ utvalda skolorna och att det fanns behov av att utveckla och bearbeta krishanteringsplaner. Vi har kommit fram till att vÀldigt fÄ i dagens skola har den beredskap som verkligen krÀvs.I resultaten har framkommit att skolor inte har en vÀl utarbetad krisplan och krisgrupp som utbildas kontinuerligt och att det finns behov av nÄgon kompetensutveckling i Àmnet krishantering. FÄ att fÄ en vÀl fungerande organisation vid krissituationer anser vi att det behövs en fungerande krisplan som stöd och handledning men ocksÄ en tydlig ansvarsfördelning.

Sammandrag Syftet med detta arbete har varit att undersöka elevers uppfattning om sina möjligheter att vara skapande i skolan, vilka förutsÀttningar som finns för skapande verksamhet och kulturupplevelser samt hur man uppfyller det styrdokumenten sÀger gÀllande estetisk verksamhet i en landsortsskola. Kvantitativ metod i form av enkÀtundersökningar har anvÀnts tillsammans med strukturerade observationer. Undersökningen har genomförts pÄ mellanstadiet i en landsortsskola i vÀstra VÀrmland och omfattats av 151 elever och Ätta lÀrare. Det empiriska materialet visar att eleverna har störst möjlighet att vara skapande i de Àmnen dÀr observationerna pekade pÄ god mÄluppfyllelse, dÀr eleverna var delaktiga i sitt eget lÀrande samt dÄ lokalerna var ÀndamÄlsenliga. Materialet visar Àven att man i liten omfattning erbjuder kulturupplevelser i skolan. Arbetets forskningsavsnitt stödjer den skapande verksamhetens betydelse i skolan genom att behandla styrdokument, utveckling och lÀrande, skapandeprocessen samt betydelsen av upplevelser och intryck..