Befolkningen blir allt Ă€ldre och vĂ„rdtyngden i den kommunala Ă€ldreomsorgen ökar. Äldre som bor pĂ„ sĂ€rskilda boenden Ă€r en utsatt grupp för undernĂ€ring. Syftet med studien var att beskriva vad sjuksköterskan anser sig göra för att identifiera, bedöma samt Ă„tgĂ€rda undernĂ€ring hos Ă€ldre som bor pĂ„ sĂ€rskilda boenden. Studien genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ ansats dĂ€r sjuksköterskor som arbetar pĂ„ sĂ€rskilda boenden intervjuades. I resultatet framkom att sjuksköterskorna anvĂ€nde sig av observationer och mĂ€tinstrument för att identifiera och bedöma undernĂ€ring hos vĂ„rdtagarna.

Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur tre lÀrare i Ärskurserna tvÄ, fyra och fem ser pÄ, och bemöter, flersprÄkighet i sitt vardagliga arbete i skolan. De metoder som anvÀnds för materialinsamling Àr intervjuer med tre klasslÀrare och klassrumsobservationer i deras klasser pÄ samma skola. Resultaten frÄn intervjuerna visar att de undersökta lÀrarna pÄ skolan sÀger sig vara positivt instÀllda till flersprÄkighet. Under observationerna i lÀrarnas klassrum visar dock en av dem att hon inte tolererar andra sprÄk Àn svenska. En inre frustration av nÀr hon hör andra sprÄk Àn svenska kan ha lett till att hon inte tolererade andra sprÄk Àn svenskan.

Skolan har en skyldighet att samverka med hemmen. För en del barn kan mötet med skolan vara en orsak tillpsykisk ohÀlsa och nÀr det gÀller elever med funktionsnedsÀttningar Àr det extra viktigt att de fÄr kÀnna att delyckas. För specialpedagogen Àr samverkan med olika parter, t.ex. förÀldrar, en viktig del i det förebyggandearbetet med att undanröja hinder.Syftet med studien var att undersöka hur förÀldrar till barn med autismspektrumtillstÄnd eller ADHD talarom samverkan mellan hem och skola i sina bloggar.Studien har utgÄtt frÄn en kvalitativ ansats dÀr bloggar skrivna av förÀldrar till barn med autismspektrumtillstÄndeller ADHD studerats och analyserats med stöd av diskursanalytiskt inspirerade frÄgestÀllningar.Resultatet visar tvÄ diskurser; lagspelsdiskursen och kampdiskursen. Inom dessa diskurser finns olikasubjektspositioner för bÄde förÀldrar och skolpersonal.

Sammanfattning:Denna studie syftade till att kvantitativt undersöka kÀnslan av sammanhang utifrÄn ett salutogent perspektiv och med en fenomenologisk ansats. Detta gjordes via enkÀter bland ett antal gymnasieelever. Inriktningen var mot skolmiljön, de sociala relationerna och studierna i skolan. Avsikten var att göra en deskriptiv undersökning. Litteraturstudier genomfördes frÀmst via databaser, med granskning av vetenskapliga artiklar och rapporter för att undersöka tidigare forskning.

Syftet med den hÀr studien Àr att göra en fördjupad undersökning om lÀrares uppfattningar och förhÄllningssÀtt inom skolan betrÀffande mötet mellan begreppen skolplikt och religionsfrihet i relation till islam. I förhÄllande till detta vill vi undersöka exemplet slöjan, samt lÀrarnas uppfattning om vem som bÀr ansvaret för att skolplikt och religionsfrihet infrias i verksamheten. I studien anvÀnder vi oss av en kvalitativ forskningsmetod. I undersökningen gör vi intervjuer med elva lÀrare, verksamma pÄ fyra kommunala högstadieskolor i en och samma kommun. Studiens resultat visar att lÀrarna till största del uppfattar att skolplikt, religionsfrihet och islam gÄr att förena utan stridigheter inom skolan.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka lÀrares och elevers attityder till cybersvenskans förekomst och funktion i skolmiljö - det vill sÀga hur lÀrare och elever ser pÄ anvÀndandet av cybersvenska i det skrivande som försiggÄr i skolan samt i vilka skolsammanhang de anser att cybersvenskan har en funktion. Begreppet cybersvenska innefattar det kommunikationssprÄk som ofta anvÀnds i samband med chattande via Internet och SMS-kommunikation via mobiltelefon. Underlaget Àr insamlat genom intervjuer med tre lÀrare med olika Àmneskompetens samt fyra elever, tvÄ i Är 6 och tvÄ i Är 9, pÄ en och samma skola. Intervjuerna kompletterades med observationer för att ge kontext till intervjuerna men ocksÄ för att se vilka spÄr av IT-teknik som var synliga i skolmiljön. Resultaten visar att bÄde lÀrare och elevers syn pÄ cybersvenska i skolan Àr varierande beroende pÄ den individuella erfarenhet, kunskap och relation respondenten har till cybersvenskan.

Detta Àr en uppsats som handlar om hur utbudet av skönlitteratur i skolan stÀmmer överens med elevernas val av skönlitteratur och om hur det pÄverkar lÀslusten. Pedagogens roll tas upp eftersom det Àr hon eller han som pÄverkar vilka böcker som lÀses i skolan. Att man som pedagog har svar pÄ de didaktiska frÄgorna vad och varför och att utbudet av litteratur i skolan till viss del speglar det eleverna efterfrÄgar, Àr bÄda viktiga aspekter i att gynna lÀslusten. Olika teorier om hur och varför man ska lÀsa presenteras för att dels visa hur man sett pÄ skönlitteratur tidigare, dels för att de tillsammans skapar en bredare anledning till att lÀsa. Elevers efterfrÄgan har vi fÄtt fram genom att utföra en enkÀt i Ärskurs Ätta och nio i grundskolan och ett och tvÄ pÄ gymnasiet.

IKT och digitala redskap Àr nÄgot som stÀndigt förÀndras, utvecklas och blir en allt större del av undervisningen i den svenska skolan. Syftet med studien Àr att undersöka hur IKT anvÀnds i undervisningen och hur eleverna ser pÄ anvÀndningen av IKT, bÄde fördelar och nackdelar. I studien anvÀnds en kvantitativ metod i form av enkÀtundersökning med smÄ inslag av kvalitativa frÄgor som vi lÀt 83 elever besvara. Eleverna gÄr pÄ högstadiet eller gymnasiet i södra Sverige. I resultatet presenteras hur IKT anvÀnds i skolan, vilka fördelar och nackdelar IKT har enligt de tillfrÄgade eleverna.

Syftet med vÄr studie har varit att undersöka hur elever med Asperger syndrom (AS), som gÄr inkluderade i klasser i grundskolans senare Är, upplever sin skolgÄng.Elva elever, bÄde flickor och pojkar, intervjuades. Eleverna vi intervjuade hade en varierande bakgrund, vissa hade gÄtt i vanlig klass med visst stöd, nÄgra hade varit placerade i sÀrskilda undervisningsgrupper. Vi valde att arbeta efter en fenomenografisk ansats eftersom vÄrt mÄl var att ta del av ungdomarnas egna upplevelser och undersöka variationerna bland dem.Elevernas uppfattningar om sin skolgÄng varierade men de hade alla en positiv instÀllning till sin nuvarande form som inkluderade elever i grundskolans ordinarie klasser, trots att de upplevde vissa svÄrigheter. De kÀnde att de hade stöd i att ha fler kamrater med AS i skolan som de kunde vÀlja att umgÄs med pÄ raster och lunch..

Studien visar att autistiska barn behöver hjÀlp med att förstÄ sin vÀrld och bli förstÄdda dÀrför Àr pedagogers arbete och förhÄllningsÀtt grundlÀggande. Pedagogerna hade skapat ett trygg och tydlig miljö som var betydande för eleverna, hÀr har varje elev ett eget schema med fasta strukturer och rutiner. En pedagog ska kunna agera, analysera, strukturera, visualisera och framförallt respektera och ha tÄlamod nÀr man arbetar. Pedagogerna och skolledaren Àr ense om att skolan Àr en möte plats för alla samt att varje barn har rÀtt till att pÄverka sin undervisning och kÀnna gemenskap i skolan..

Syftet med studien var att undersöka det lÀrande som sker i fritidshemmet, hur det sker samt elevernas uppfattningar om skillnaderna kring lÀrandet i skolan gentemot fritidshemmet. För att fÄ ökad förstÄelse av lÀrandet i fritidsverksamheten sökte vi svar pÄ frÄgorna: 1. Vad uppfattar/upplever eleverna pÄ fritidshemmet att de lÀr sig under sin vistelse dÀr? 2. Hur uppfattar eleverna att det lÀrande som sker i fritidshemmet gÄr till? 3.

AbstraktGenom kvalitativa fokusgruppsintervjuer analyseras AkzoNobels implementering av den nya interna varumÀrkesprofilen och dess anstÀlldas Äsikter cirka tre Är efter början av projektet "One AkzoNobel". Detta Àr en fallstudie dÀr studiens resultat bygger pÄ ett intervjutillfÀlle med varje respondentgrupp. Uppsatsens syfte Àr att analysera hur mottagandet av budskapet har varit samt se hur lansering och implementering av den nya profilen fungerat. Studiens frÄgestÀllningar berör anstÀlldas identifikation och upplevda mervÀrde av det nya interna varumÀrket. Studien tillÀmpar identitets- och mervÀrdes teorier inom varumÀrkesarbete som förklarar hur varumÀrken kan pÄverka.

Terapeutisk och taktil beröring Àr behandlingsmetoder som har anvÀnts i flera decennier. Vid sjukdom rubbas kroppens energifÀlt. Beröring aktiverar parasympatiska nervsystemet och utsöndring av oxytocin. OmvÄrdnad baseras pÄ en holistisk mÀnniskosyn dÀr helheten Àr en betydelsefull aspekt. Studiens syfte var att belysa effekter av terapeutisk och taktil beröring.

Mitt syfte med detta arbete var att fÄ kunskap om elevers syn pÄ betydelsen av och uppfattningen om icke verbal kommunikation i skolan. Icke verbal kommunikation Àr benÀmningen för allt som sÀgs utan ord. Arbetet inleds med en beskrivning av olika icke verbala uttrycksmedel och sedan följer resultatet frÄn mina elevintervjuer. Eleverna har fÄtt svara pÄ frÄgor som kan delas in i tvÄ delar. Den ena delen handlar om kroppssprÄk, deras eget och andras, och den andra om miljön kring eleverna i skolan och vilka signaler den ger till eleverna.

Den hÀr rapporten har utrett möjligheten att automatiskt identifiera diken frÄnflygburet insamlat LiDAR-data. Den metod för identifiering som har valts harförst skapat en höjdbild frÄn LiDAR-data. DÀrefter har den tagit fram kandidatertill diken genom att vektorisera resultatet frÄn en linjedetektering. Egenskaper-na för dikeskandidaterna har sedan berÀknats genom en analys av höjdprofilerför varje enskild kandidat, dÀr höjdprofilerna skapats utifrÄn ursprungliga data.Genom att filtrera kandidaterna efter deras egenskaper kan dikeskartor med an-vÀndarspecificerade mÄtt pÄ diken presenteras i ett vektorformat som underlÀttarvidare anvÀndning. Rapporten beskriver hur algoritmen har implementerats ochpresenterar ocksÄ exempel pÄ resultat.