Att alla elever fĂ„r vara delaktiga under skolans aktiviteter kan ses som en sjĂ€lvklarhet i en skola för alla. Men för alla elever Ă€r det inte sĂ„ enkelt, och nĂ„gra elever som ibland inte fĂ„r vara delaktiga Ă€r elever med rörelsehinder. Ämnet som de ibland inte fĂ„r vara delaktiga i inom skolans undervisning Ă€r Ă€mnet idrott och hĂ€lsa. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka och fĂ„ en större förstĂ„else för hur personer med rörelsehinder upplevt undervisningen i idrott och hĂ€lsa i grundskolan. För att uppnĂ„ detta gjordes intervjuer med fem personer med rörelsehinder i Ă„ldrarna 19-30 Ă„r.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan och skolan kan arbeta förebyggande med barn och elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter, samt att undersöka vad det finns för olika hjÀlpmedel och metoder att tillgÄ. Detta examensarbete ska vara förberedande för pedagoger sÄ att de kan fÄ en viss kunskap om barn och elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Det finns mÄnga bra sÀtt för att hjÀlpa dessa barn, vi har valt att lÀgga vÄr fokus pÄ hur och vad man kan arbeta med samt vad det finns för förebyggande ÄtgÀrder att anvÀnda sig av. Undersökningen genomfördes i en förskola och i en skola för barn i yngre Är, dÀr vi intervjuade Ätta respondenter och gjorde 12 observationer. VÄrt examensarbete Àr en kvalitativ studie.

Syftet med detta examensarbete Àr att utforska elevernas erfarenheter av hur de olika nyckelstrategierna inom bedömning för lÀrande har manifesterats i klassrummen.Anledningen till varför det Àr intressant att titta nÀrmare pÄ detta begrepp inom pedagogiken, Àr att det finns forskning som visar pÄ att bedömning för lÀrande har en stark positiv inverkan pÄ elevers lÀrande. Klassrummet Àr det omrÄde man mÄste fokusera pÄ för att höja elevernas resultat. Metoden jag har valt Àr en kvantitativ enkÀtundersökning hos alla elever i Är 9 pÄ en skola, sammanlagt i fem klasser. Totalt svarade 119 elever pÄ enkÀten.  Min undersökning visar att de olika nyckelstrategierna inom bedömning för lÀrande har till stor del manifesterats i klassrummen, men dock inte fullt ut. För att fÄ fullt genomslag, tÀnker jag att man behöver fortsÀtta det systematiska och lÄngsiktiga arbete som redan pÄbörjats..

MÄlet med detta arbete Àr att undersöka hur elever med begÄvning i matematik undervisas. Uppsatsen redovisar en studie dÀr tvÄ rektorer och fem pedagoger intervjuats utifrÄn frÄgorna: Vilka resurser och vilket stöd ges matematiskt begÄvade elever? Hur undervisas och upptÀcks de? Vilket stöd har lÀrarna i arbetet med dessa elever? Redovisningen av undersökningens resultat visar att majoriteten av pedagogerna saknar kunskap, resurser och stöd för att undervisa matematiskt begÄvade elever. Uppfattningen att undervisningen för matematiskt begÄvade elever bör differentieras pÄ olika sÀtt, ges stöd för i forskning. Dels bör den hastighetsanpassas, dels bör den innehÄlla berikande uppgifter.

Genom studier av nationell litteratur samt en mindre observationsstudie i en Är 4-6 skola har jag undersökt hur elevers datoranvÀndning kan se ut. Jag har utgÄtt frÄn fyra frÄgor: Vad gör eleverna? Hur gör eleverna? Hur skulle de vilja göra? och Vad tycker de? Det jag har funnit ut Àr att eleverna i min studie har ett brett anvÀndningsomrÄde för sina datorer i skolan, de Àr positivt instÀllda till datorer och en del av dem önskar mer baskunskaper..

Svenska elevers resultat blir allt lÀgre i internationella jÀmförelseundersökningar och frÀmst Àr det elever i behov av sÀrskilt stöd som halkar efter. Tidigare forskning visar att stöd till elever sÀtts in sent i den svenska skolan, vilket kan vara en anledning till de lÄga resultaten. Enligt skollagen (SFS 2010:800) har samtliga elever som behöver nÄgon form av stöd i sin skolgÄng rÀtt att fÄ det. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur lÀrare pÄ en skola upplever i vilken mÄn detta stöd tillgodoses och i vilken mÄn elever fÄr den hjÀlp de behöver för att uppnÄ svenskÀmnets kunskapskrav i Ärskurs tre. För att ta reda pÄ hur stödet till elever fördelas anvÀnds kvalitativa forskningsintervjuer med fem lÀrare i Är F-3, vilka syftar till att skapa oss en bild av hur de upplever sina resurstillgÄngar.

Intentionen med uppsatsen var att lyfta fram ett elevperspektiv pÄ att Stockholm stad har satt som mÄl att Är 2030 förfoga över en skola i vÀrldsklass. Informanterna som deltog i studien gÄr Individuella programmet i en gymnasiesÀrskola i södra Stockholm. Syftet med uppsatsen var att lyfta fram elevernas Äsikter om vaden bra skola Àr genom en bilduppgift. MÄlet med studien var att fÄ kunskap om hur eleverna valde att visualisera sina Äsikter och vad som Àr av betydelse för eleverna i en bra skola. Studien utfördes med en kvalitativ forskningsmetod och hermeneutisk ansats.I tolkningen av resultatet framkom att nÄgra informanter valde att gestalta den yttre miljön pÄ skolbyggnaden.

Detta examensarbete Àr en studie av tvÄ nationella rÄdgivande dokument och sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner. Syftet med studien Àr att undersöka hur sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner förhÄller sig till Skolverkets allmÀnna rÄd samt Diskrimineringsombudsmannen (DO), Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionens handledning. För att kunna göra detta undersöks hur arbetet med likabehandling beskrivs i Skolverkets allmÀnna rÄd, DO, BEO och Skolinspektionens handledning samt gymnasieskolornas likabehandlingsplaner. Metoden vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativ textanalys.VÄr huvudfrÄgestÀllning Àr följande:Hur förhÄller sig de sex gymnasieskolornas likabehandlingsplaner till Skolverkets allmÀnna rÄd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning?För att kunna ta reda pÄ detta har vi Àven följande tvÄ frÄgestÀllningar:Hur beskrivs arbetet med likabehandling i Skolverkets allmÀnna rÄd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning?Hur beskrivs arbetet med likabehandling i de sex gymnasieskolornas likabehandlingsplaner?I denna studie har vi kommit fram till att det skiljer sig Ät hur vÀl likabehandlingsplanerna förhÄller sig till de nationella rÄdgivande dokumenten.

SkolmÄltiden Àr en viktig del i elevernas vardag. Vi har i denna studie undersökt vad det Àr som pÄverkar elevernas val att Àta eller inte Àta i skolans matsal. Genom nÀrvaro av lÀrare i matsalen skapas en lugnare och mer harmonisk miljö för eleverna som Àter dÀr. Syftet med studien var att med hjÀlp av faktorerna stress, trygghet och miljö, undersöka elevers matvanor i skolan. Vi valde att genomföra en enkÀtundersökning pÄ elever i Är 7 till Är 9 pÄ en skola i södra Sverige, dÀr sammanlagt 70 av 109 elever svarade pÄ enkÀten.

Syftet med vÄr uppsats Àr att försöka beskriva socialpedagogens arbetssituation i dagen skola. De frÄgestÀllningar vi arbetat utifrÄn Àr, vilka förvÀntningar socialpedagogen, skolan och socialtjÀnsten har pÄ socialpedagogens yrkesroll, vilka former av samverkan finns mellan de olika yrkesgrupperna och vilken betydelse samverkan har för elever, socialpedagogen och de andra yrkesgrupperna. D vi utgÄr frÄn en kommun med ett pÄgÄende samverkansprojekt har vi valt att intervjua personer i projektet, som Àr relevanta för vÄrt syfte. Vi har kommit fram till att socialpedagogen skall ha kompetens i socialt arbete med ungdomar, vara duktig pÄ att samarbeta samt utgöra bryggan mellan skola och socialtjÀnst. Studien visar att de under projekttiden utvecklat sina samverkansformer vilket resulterat i en tÀtare samverkan kring elev i och nÀra riskzon.

Inkludering och integrering Àr begrepp som kommer pÄ tal allt oftare i skolans vÀrld. NÀstan hela Europa Àr pÄ vÀg mot en mer heterogen skola dÀr alla elever vistas tillsammans. De elever som tidigare har varit differentierade frÄn sina klasskamrater pÄ grund av till exempel handikapp ska vara inkluderade i undervisningen. FrÄgan Àr vad personalen i skolan tycker om inkludering. I denna studie har en enkÀtundersökning gjorts för att ta reda pÄ skolpersonalens attityder till inkludering av elever med utvecklingsstöning.

Sammanfattning Syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva ett Àmnesövergripande arbete mellan slöjd och teknik med Visible Thinking som verktyg för att eleverna skall nÄ sina ÀmnesmÄl och ett fördjupat lÀrande. Studien har genomförts pÄ Lemshaga Akademi en f-9 skola pÄ VÀrmdö, i en aktionsstudie dÀr enkÀt, intervjuer och observationer har anvÀnts. Med utgÄngspunkt i LPO 94, Visible Thinkings arbetsmetoder , olika forskares syn pÄ Àmnesövergripande arbete i skolan, intervjuer med fem lÀrare som alla arbetar med Àmnesövergripande arbete, en enkÀt undersökning bland 49 elever, observationer i projektarbete kring energi och intervju med rektorer studerar jag en modell för den Àmnesövergripande arbetsformen. I resultatet av undersökningen kring arbetet bland lÀrare och elever framkommer att man anvÀnder sig av Visible Thinking som ett verktyg för lÀrandet. Elever och lÀrare ser Àmnesövergripande arbete som en bra form för lÀrande.

Syftet med denna undersökning var att utforma ett gestaltningsförlag pÄ en webbsida som Àr anpassad efter flera olika mÄlgrupper i avseendet struktur och textuellt innehÄll. Detta gjordes genom en fallstudie. Webbsidan som undersöktes var en gymnasieskolas webbplats, S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna. Denna webbsida frÀmsta mÄlgrupper Àr nuvarande studenter och presumtiva studenter.Jag har intervjuat tvÄ grupper av elever, en grupp ur Ärskurs nio och en grupp elever som gÄr andra Äret pÄ S:t Eskils gymnasium. Sammanlagt intervjuades 10 elever.

Arbetet innehÄller litteraturstudier och intervjuer, bÄde med lÀrare som sÀtter betyg och lÀrare som skriver personliga omdömen, om lÀrande och de graderade betygens pÄverkan pÄ lÀrande. Det som bl.a. kommer fram i mitt arbete Àr att betyg pÄverkar eleverna till ett ytinriktat lÀrande eftersom strÀvan att fÄ ett bra betyg överskuggar nöjet att lÀra sig och insikten om vad lÀrande Àr. Den största skillnaden mellan personliga omdömen och betyg verkar vara att omdömen ges för att hjÀlpa eleven till ökad sjÀlvinsikt, personlig utveckling och lÀrande, medan betygen mer Àr ett mÄtt pÄ hur eleven tillgodogjort sig skolans undervisning. Dessutom framkommer att betyg har en negativ pÄverkan pÄ sjÀlvförtroendet hos de elever som har det svÄrt kunskapsmÀssigt i den typ av skola vi har idag.

Abstract JÀrvelid, Linda & Nyström, Linda (2009). Fritidspedagogen mellan fritidshem och skola - en diskursiv studie av fritidspedagogens yrkesroll efter integreringen. LÀrarutbildningen, Malmö: Malmö högskola. I arbetet undersöks hur fritidspedagogens yrkesroll förÀndrats i samband med integreringen mellan fritidshem och skola. FrÄgor som arbetet avser att besvara Àr: Vad har integreringen betytt ur ett fritidspedagogiskt- och fritidshemsperspektiv? Vilka diskurser kan identifieras gÀllande integreringen mellan fritidshem och skola, och hur framtrÀder dessa diskurser? Den teoretiska utgÄngspunkten för det hÀr arbetet Àr socialkonstruktivism, som anser att den sociala vÀrlden Àr socialt konstruerad.