Syftet med denna studie var att undersöka hur elevers lÀrande influeras av samspel elever emellan i klassrummet. De frÄgestÀllningar som har besvarats Àr följande: Hur skiljer sig lÀrandet Ät beroende pÄ vem eleverna sitter bredvid i klassrummet? Hur tÀnker pedagogen om lÀrande, genom samspel elever emellan i klassrummet?. Det empiriska materialet samlades in pÄ en skola, i en tredjeklass. Fem observationstillfÀllen Àgde rum i klassen.

Problematiken för vÄr undersökning grundar sig i den nya skollagen som trÀdde i kraft i juli 2011. DÀr stÄr det reglerat att kommunen Àr ansvarig för alla elever i en kommun. DÄ det nu rÄder fritt skolval enligt den nya skollagen, kan elever och dess vÄrdnadshavare sjÀlva vÀlja vilken grundskola de vill gÄ pÄ. Eleverna kan antingen vÀlja en kommunal grundskola eller en friskola och dÀrmed blir planeringen och budgeteringen av elevantalet osÀker för kommunerna dÄ de inte vet hur mÄnga elever som kommer att gÄ i de olika skolorna.VÄrt syfte med denna undersökning Àr att skapa förstÄelse för och en fördjupad kunskap om hur skolförvaltningen inom kommunen gÄr tillvÀga för att planera och budgetera osÀkerhet och om budgetarbetet har pÄverkats av det fria skolvalet och friskolorna. Undersökningen baseras pÄ en kvalitativ metod med tre intervjuer av ekonomer pÄ skolförvaltningen i tre kommuner; Helsingborgs stad, Lunds kommun och Kristianstads kommun.UtifrÄn det empiriska materialet har det framkommit att ledorden i budgetarbetet Àr; planering, kommunikation och kontroll.

I denna rapport diskuteras hur wikis kan anvÀndas med mÄlet att inkludera fler elever medmatematiksvÄrigheter i matematikundervisningen i grundskolans senare Äldrar. Rapporten Àr gjord som en litteraturstudie. Förhoppningen Àr att studien kan inspirera matematiklÀrare att utnyttja den nya informations- och kommunikationstekniken, med fokus pÄ wikis, för att öka motivationen bland elever för matematik och för att kunna inkludera fler elever i undervisningen.Hela idén med att anvÀnda wiki bygger pÄ att eleverna samarbetar, vilket i sig kan fÄ positivakonsekvenser i klassen. Erfarenheter frÄn anvÀndandet av wikis visar ocksÄ ett antal andravÀsentliga fördelar. Elever som av olika skÀl har svÄrt att samarbeta direkt med andra eleverkan göra det via wikis, eftersom deras problem inte pÄ samma sÀtt pÄverkar kommunikationen via wikis som den gör vid direkt kommunikation.

Studien grundar sin handling pÄ syftet, att ur ett intersektionellt perspektiv undersöka pÄ vilka bevekelsegrunder förÀldrar vÀljer att placera sina barn i fristÄende skolor. Studien har inspirerats av en fallstudie eftersom bÄde enkÀter och intervjuer har anvÀnts. Valet av skola dÀr undersökningen har Àgt rum gjordes utifrÄn ett stratifierat urval, det vill sÀga ett slumpmÀssigt val men inom vissa ramar. Informanterna till intervjuerna valdes ut med hjÀlp av ett subjektivt urval. NÀr det gÀller intervjuerna, anvÀndes semistrukturerade intervjuer, det Àr intervjuer dÀr respondenterna kan tala fritt om den stÀllda frÄgan.

Syfte Det övergripande syftet med studien Àr att utveckla och förbÀttra den kontext skolpersonal befinner sig i och som den nyanlÀnda sjuÄringen kommer till, för att uppnÄ en likvÀrdig skola för alla. Samarbete i skolan och med förÀldrarna belyses och diskuteras. Studien tar ocksÄ upp frÄgan om skolpersonalens synsÀtt pÄ modersmÄlets betydelse för elevens sprÄkutveckling och hur detta kan skapa möjligheter eller hinder i lÀs- och skrivutvecklingen. Följande forskningsfrÄgor besvaras: Vilka uppfattningar har olika yrkesgrupper om hur nyanlÀnda sjuÄringar kan arbeta i skolan och med familjen nÀr det gÀller att hjÀlpa en nyanlÀnd elev som inte kan lÀsa och skriva? Vilken syn har olika yrkesgrupper i skolan pÄ anvÀndandet av modersmÄlet i lÀs- och skrivutvecklingen? Vilka hinder och dilemman kan försvÄra arbetet med nyanlÀnda sjuÄringars lÀs- och skrivutveckling? Metod och teoriram Studien görs med en fenomenologisk ansats och för att söka svar pÄ forskningsfrÄgorna har tvÄ fokusgrupper med olika professioner i skolan anvÀnts.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur klasslÀrare i grundskolans tidiga Är undervisar nyanlÀnda elever i ordinarie klass för att frÀmja deras sprÄk- och kunskapsutveckling, hur de ser till att nyanlÀnda elever fÄr en likvÀrdig utbildning i en skola för alla samt hur de ser pÄ sin undervisningspraktik. DÀrtill att ta reda pÄ hur studiehandledare undervisar nyanlÀnda elever pÄ deras modersmÄl i grundskolans tidiga Är för att frÀmja deras sprÄk-och kunskapsutveckling, hur de samarbetar med klasslÀraren och hur de ser pÄ sin yrkesroll. Bakgrundsteorin baseras frÀmst pÄ framtrÀdande forskare inom omrÄdet och deras teorier samt svenska skolmyndigheters granskningar och stödmaterial. Resultaten grundar sig pÄ empiriskt material som har insamlats genom observationer av svenskundervisning och studiehandledning pÄ modersmÄlet samt intervjuer med klasslÀrare och studiehandledare i grundskolans tidigare Är. Resultaten utifrÄn forskningen visar att explicit undervisning, interaktion, specifik stöttning, höga förvÀntningar, framÄtsyftande respons och kognitivt utmanande uppgifter Àr frÀmjande för nyanlÀnda elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Vidare Àr trygghet och tid samt ett tillÄtande klimat avgörande för att nyanlÀnda elever ska vÄga anvÀnda det nya majoritetssprÄket. Resultaten belyser Àven att tillgÄngen till modersmÄlet och studiehandledning Àr avgörande för att nyanlÀnda elever kan erövra skolsprÄket och tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen. Examensarbetet avslutas med en diskussion av de övergripande slutsatserna med koppling till vilka konsekvenser det kan ha pÄ lÀraryrket.

Syftet med detta examensarbete a?r att fa? insikt i hur la?rarens ickeverbala kommunikation och actio pa?verkar elevers motivation. Utifra?n en etnografisk arbetsmetod observerades en svenskla?rare pa? en gymnasieskola under fyra lektionstimmar fo?r att underso?ka hur la?raren kommunicerade med sina elever ickeverbalt. Parallellt med observationerna intervjuades ba?de la?raren och eleverna som deltog i underso?kningen.

Debatten om svenska elevers matematiska kunskaper Àr intensiv och matematikdelegationen har lÀmnat ett betÀnkande som bland annat innebÀr att resurser ska satsas pÄ matematikundervisningen. Denna studie sönderfaller i tvÄ delstudier dÀr syftet i den första delstudien var att undersöka vad gymnasielÀrare vill förÀndra för att förbÀttra matematikundervisningen. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med matematiklÀrare pÄ en gymnasie-skola. Analysen av intervjuerna visade att en stor del av lÀrarna vill bedriva en varierad undervisning, och de tycker att en förutsÀttning för det Àr att nivÄgruppera eleverna. I den andra delstudien var syftet att ge en teoretisk grund för, och beskriva för och nackdelar med en pedagogisk tillÀmpning av nivÄgruppering.

Introduktion/bakgrund: Ämnet Idrott och HĂ€lsa Ă€r viktigt ur mĂ„nga synpunkter. Det Ă€r ett Ă€mne som ger kunskap inom fysisk aktivitet, hĂ€lsa och vĂ€lbefinnande. Dessutom ges denna kunskap till ungdomarna för att de Ă€ven ska behĂ„lla detta senare i livet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad gymnasieelever pĂ„ ett yrkesgymnasium med lĂ„g respektive hög nĂ€rvaro hade för upplevelse av skolĂ€mnet Idrott och HĂ€lsa samt om det fanns nĂ„got samband mellan elevernas fysiska sjĂ€lvkĂ€nsla och deras nĂ€rvaro och om Ă€mnet var till nĂ„gon nytta för dem.  Metod: Semistrukturerade intervjuer gjordes med Ă„tta elever pĂ„ ett yrkesgymnasium, fyra tjejer och fyra killar.

LÀroplanens övergripande mÄl Àr att alla elever ska uppnÄ kunskapsmÄlen. Det finns dock mÄnga elever som riskerar att inte uppnÄ dessa mÄl. Med utgÄngspunkt frÄn studiens syfte om att öka förstÄelsen för arbetet med elever som riskerar att inte uppnÄ kunskapsmÄlen pÄ grund av passivt beteende har vi undersökt hur lÀrare beskriver dessa elever. Vi har Àven undersökt hur lÀrare utformar undervisning och klassrumsmiljö för dessa elever, samt vilket pedagogiskt bemötande lÀrare ser som viktigt för att elever med passivt beteende ska kunna uppnÄ kunskapsmÄlen. Vi har ocksÄ sökt svar pÄ vilka svÄrigheter lÀrarna upplever i arbetet med dessa elever.

Huvudsyftet med studien var att undersöka varför högstadieelever vÀljer bort moderna sprÄk. FrÄgestÀllningar som fokuserades var: ?PÄverkas eleverna av informationen inför sprÄkvalet??, ?Finns det könsskillnader nÀr det handlar om varför man vÀljer bort sprÄk??, ?Spelar den sociala bakgrunden in nÀr man vÀljer bort sprÄk?? och ?Vad har eleverna för uppfattning om sin framtid nÀr det gÀller sprÄk och sprÄkanvÀndning??. Som metod för undersökningens genomförande valdes enkÀtundersökning i fyra olika skolor i Kalmar kommun. De elever som deltog gick i Är sju och alla hade valt alternativen svensk/engelska eller engelska förstÀrkning.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka Skolverkets diskurs kring lÀrare som mobbar elever. Detta görs genom en textanalys av myndighetens publikationer dÀr utsagor om mobbande lÀrare jÀmförs med utsagor om mobbande elever. Det studerade materialet utgörs av Skolverkets mest omfattande publikationer om skolmobbning mellan Är 2002 och 2011. Texterna analyseras med hjÀlp av Michel Foucaults diskursanalys och de teorier som anvÀnds Àr Steven Lukes definition av maktens tredje dimension samt Foucaults maktteori. Studien visar att mobbande lÀrare sÀllan omnÀmns i materialet och att utsagorna koncentreras kring historia, juridik och statistik.

Syftet med denna undersökning var att undersöka den digitala kompetensen hos en grupp elever i Ärskurs nio pÄ en skola i StockholmsomrÄdet. Utöver detta undersöktes nÄgra utvalda variabler för att avgöra deras eventuella inverkan pÄ den digitala kompetens eleven tillÀgnat sig. Begreppet digital kompetens utnyttjas bland andra av EU-parlamentet och organisationen OECD vilka publicerat varsin skrift rörande nyckelkompetenser för livslÄngt lÀrande. Dessa tvÄ ger, tillsammans med en norsk undersökningsgrupps publikation, en gemensam definition av begreppet digital kompetens. Denna undersökning fokuserade dock enbart pÄ ordbehandling, ett omrÄde inom den digitala kompetensen.Den empiriska undersökningen genomfördes med hjÀlp av en provliknande enkÀt dÀr eleverna fick besvara frÄgor rörande ordbehandling.

Ett flertal nationella och internationella undersökningar har visat att elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter hindras frĂ„n att visa sina egentliga matematiska kompetenser vid lösandet av textbaserade uppgifter. ÖversĂ€ttning av den inbĂ€ddade matematiken i texten stĂ€ller ett högre krav pĂ„ elevers sprĂ„kfĂ€rdigheter vad gĂ€ller avkodning, slutledning, tolkning samt behĂ€rskning av de matematiska begreppen. Syftet med vĂ„r undersökning Ă€r att ta reda pĂ„ om kunskaper i det svenska sprĂ„ket pĂ„verkar prestationen hos elever med annat modersmĂ„l Ă€n svenska vid algebraberĂ€kningar i grundskolans senare Ă„r. Med hjĂ€lp av enkĂ€tformulĂ€r samt personliga intervjuer har vi i vĂ„r undersökning kommit fram till ett resultat som gĂ€ller för den skola som studien utfördes pĂ„. UtifrĂ„n studieresultatet kan vi konstatera att det finns ett samband mellan sprĂ„kfĂ€rdigheter och elevers matematiska prestationer..

Studien belyser hur bemötandeaspekten av tillgÀnglighetsarbete för elever med funktionshinder kan se ut i samarbetet mellan museum och skola. Jag har intresserat mig för hur man som institution ser pÄ den psykosociala miljön och vilka insatser man gör pÄ museet i den pedagogiska verksamheten för att nÄ ökad tillgÀnglighet och bÀttre bemötande. Det mellanmÀnskliga mötet Àr av stor betydelse för hur en person med ett funktionshinder bemöts visar de studier jag tittat pÄ. SamhÀllets lagar och förordningar visar sig ha en vÀgledande betydelse som pÄverkar pÄ individens förutfattade meningar och attityd och som i sin tur pÄverkar bemötandet av personer med funktionshinder. Skolan och museets förutsÀttningar för att samarbete i lÀrande syfte har vidgats genom Skapande Skola projektet liksom museerna anpassar sin verksamhet uppmuntrar skolan att anvÀnda museet som lÀrmiljö.