Utomhuspedagogik har blivit mer och mer populÀrt i dagens skola. Forskning har visat att undervisning utomhus frÀmjar inlÀrningen. DÄ naturen anvÀnds som klassrum stimuleras flera sinnen sÄ som lukt, kÀnsel, hörsel och smak. Ju fler sinnen som Àr aktiva desto djupare inlÀrning berikas man med. Hur fungerar det egentligen pÄ en central skola i en storstad? En storstad som hela tiden vÀxer i omfÄng saknar ofta en skog i nÀrmiljön dÄ den fÄr ge vika för Ànnu mer bebyggelse.

Denna uppsats tar upp ett begrepp inom skolans vÀrld som kallas för prov ur ett elevperspektiv. För lÀrare ses prov som en nödvÀndighet och de vÀger tungt för betygssÀttningen beroende pÄ hur eleven presterar. Dock kan man ÀndÄ se att det varierar frÄn skola till skola hur tungt proven vÀger in i betygen/omdömen. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ elevers förhÄllningssÀtt till prov i svenska, sÀrskilt lÀsförstÄelseprov i svenska. Genom samtalsintervjuer med sjutton elever i Ärskurs 5-6 har jag undersökt hur de upplever proven i skolan. Resultatet frÄn samtalsintervjuerna har jag tolkat och analyserat utifrÄn Vygotskijs teori om proximala utvecklingszoner. Det jag har kommit fram till i den hÀr undersökningen som jag har gjort i arbetet kort sagt att de flesta eleverna i undersökningen hade klart för sig varför de fÄr lÀsförstÄelseprov i svenska, men Àven att det finns mÄnga fler olika sorters prov i svenska.

Avsikten med detta arbete Àr att genom litteraturstudie och program frÄn Utbildningsradion undersöka den danska skolan Bifrostskolan. Hur de bedriver sin undervisning, och vilka grundpelare de bygger undervisningen pÄ. Vidare syftar arbetet till att jÀmföra den svenska lÀroplanen och grundtankarna i Bifrostskolan, för att se likheter och skillnader och om det Àr möjligt för svenska skolor att arbeta Bifrostinspirerat. Bifrostskolan prÀglas av engagemang och motivation. ArbetssÀttet Àr huvudsakligen praktiskt och efter tema.

Under vÄrterminen 2010 startar en liten mindre skola i södra Sverige ett projekt  med att introducera en ny metod för att öka  elevernas fÀrdigheter inom lÀs -och skrivinlÀrning. Programmet skolan ska börja arbeta med fr om höstterminen 2010 Àr TIL-programmet, Tidig Intensiv LÀstrÀning ( Dahlin, 2006). Tanken med specifikt detta program, Àr att kunna erbjuda alla elever en möjlighet för en bra sprÄkutveckling. Programmet vÀnder sig i första hand till elever i Ärskurs 1 och 2 som inte kommit igÄng med sin lÀsning. Alla elever fÄr under tolv veckor arbeta intensivt med lÀstrÀning.

Inkludering, bemötande och mÄluppfyllelse gÄr in i varandra, och de Àr alla sammankopplade med begreppeten skola för alla. Syftet med denna uppsats Àr att genom intervjuer av lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa studera deras tankar kring arbetet med inkludering, bemötande och mÄluppfyllelse för elever med fysiska funktionsnedsÀttningar. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa samtalsintervjuer som metod. Vi har intervjuat sex stycken lÀrare med blandade erfarenheter av elever med fysiska funktionsnedsÀttningar, gemensamt för alla lÀrare Àr att de arbetar pÄ gymnasiet. Resultatet frÄn intervjuerna visar att miljön i form av lokaler som anvÀnds i Àmnet Idrott och hÀlsa skiljer sig befintligt Ät mellan olika skolor.

Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka huruvida konflikter kan uppstÄ i undervisningen av historiska hÀndelser. Vidare ville vi besvara frÄgan varför eller varför inte det uppstÄr konflikter. Vi lyfter fram begrepp som konflikt, historieidentitet och historiemedvetande. Dessutom jÀmför vi tvÄ olika skolor, en vanliga traditionell svensk skola, samt en invandrartÀt skola. Detta undersökte vi via enkÀter och intervjuer.

Syftet med min undersökning Àr att se om en ledarledd fritidsaktivitet innebÀr en kunskapsöver-föring, ett intuitivt lÀrande hos ungdomar frÄn vuxna, av det slag som förekom under ?den andra dagen? pÄ den tiden ungdomar gick i skolan varannan dag eller varannan vecka.Jag har genomfört fem intervjuer med slumpvis utvalda elever med höga skolbetyg och fem med slumpvis utvalda elever med lÄga skolbetyg pÄ gymnasieskolan.Min utgÄngspunkt Àr att de ungdomar som deltar i ledarledda aktiviteter pÄ sin fritid fÄr upplevelser, fÀrdigheter och erfarenheter som gagnar deras skolarbete.Resultatet bekrÀftar min utgÄngspunkt. Framför allt fÄr de uppleva glÀdje och gemenskap som de ocksÄ upplever i skolan medan de som inte har nÄgon sÀrskild organiserad aktivitet upplever skolan som ?seg? och nÄgot som de mÄste ?gÄ av?..

DÄ elever har olika förutsÀttningar att lyckas i skolan kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. I en del kommuner har man inom grundskolan valt att ha Àven smÄ undervisnings-grupper för elever som av nÄgon anledning inte kunnat tillgodogöra sig undervisningen i den stora klassen. I denna studie har jag intagit ett elevperspektiv dÀr jag försökt utröna vilka för-delar och nackdelar elever upplever med att ha undervisning i stor klass respektive liten un-dervisningsgrupp. Det Àr viktigt att klarlÀgga hur elever som varit föremÄl för olika specialpe-dagogiska insatser sjÀlva upplever sin skolgÄng.SmÄ undervisningsgrupper har kritiserats bl.a. inom den specialpedagogiska forskningen dÄ man sett risker med att elever exkluderats frÄn den ordinarie verksamheten.

Syftet med denna forskningsöversikt Àr att undersöka var elever med Aspergers syndrom utvecklasbÀst nÀr det gÀller deras sociala samt kunskapsmÀssiga fÀrdigheter. För att uppnÄ detta syfte sÄ harjag utgÄtt ifrÄn tre centrala frÄgor som alla Àr viktiga för att kunna förstÄ de olika faktorer sompÄverkar dessa elevers skolgÄng. Uppsatsen har utgÄtt ifrÄn vilka för- och nackdelar som eninkluderad verksamhet för med sig i jÀmförelse med alternativet, dvs. undervisning i mindrespeciellt anpassade klasser för elever med Aspergers syndrom. Det teoretiska perspektiv som jag haranvÀnt mig av i denna frÄga Àr det sÄ kallade dilemmaperspektivet, dÀr man hellre lyfter upp enproblematik för diskussion Àn framhÀver ett enskilt svar eller lösning.

Syftet med min undersökning Àr att beskriva elever med lÀs- och skrivsvÄrigheters erfarenheter av att studera pÄ gymnasieskolans yrkesförberedande program. FrÄgestÀllningen jag utgÄtt frÄn Àr: hur beskriver elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter sin tillvaro pÄ gymnasiet? För att kunna ta del av elevers erfarenheter har jag anvÀnt mig av en fenomenologisk ansats och genomfört halvstrukturerade intervjuer med tre elever. I min analys har jag anvÀnt mig av den existentiella fenomenologins fyra aspekter som betraktas vara grundlÀggande i formandet av personens livsvÀrld. Aspekterna Àr relationer, tid, kropp och rum.

Studiens syfte var att undersöka barns uppfattningar om lÀrande som generellt begrepp men ocksÄ i förhÄllande till informell kontra en formell kontext. I studien har jag valt att anvÀnda fritidshemmet som den plats som stÄr för en informell kontext och skolan som den plats som stÄr för den formella kontexten. Detta pÄ grund av att jag varit intresserad av att undersöka om den integrering som enligt LGR11 bör finnas mellan fritids och skola, uppfattas av eleverna. Undersökningens empiri bygger pÄ kvalitativa intervjuer med 12 elever i Ärskurs tre. Studiens resultat visar att lÀrande som begrepp Àr starkt förknippat med skolans vÀrld och den formella kontexten.

Jag har studerat hur man hjÀlper de elever som har DAMP/ADHD till en bÀttre chans att lyckas med skolan. Jag har bÄde undersökt vad som stÄr om detta i litteraturen och sÄ har jag varit pÄ tvÄ skolor och intervjuat tvÄ specialpedagoger och en lÀrare om hur de arbetar med dessa barn. Resultatet blev vÀldigt olika pÄ de tvÄ skolorna. PÄ den ena skolan gjorde specialpedagogerna allt för att eleverna skulle klara sig sÄ bra som möjligt, medan de elever som hade svÄrigheter och som gick pÄ den andra skolan knappt fick nÄgon hjÀlp alls och fick vara i helklass hela dagarna. Jag har ocksÄ studerat diagnosernas roll, om de Àr avgörande för om eleverna ska fÄ hjÀlp eller inte.

Uppsatsen syfte Àr att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare jobbar med sin undervisning i Religionskunskap A, pÄ gymnasiet och hur nÄgra av deras elever ser pÄ Àmnet sÄvÀl som pÄ undervisningen. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie dÀr vi har intervjuat fyra lÀrare frÄn tvÄ olika skolor samt fem elever frÄn var och en av dessa lÀrare. Vidare har vi stÀllt detta mot litteratur som vi funnit intressant.VÄrt huvudsakliga intresse har varit att se vad lÀrarna, utifrÄn styrdokumenten, vill förmedla med sin undervisning och hur de jobbar för att motivera eleverna. Vi vill Àven kartlÀgga elevernas syn pÄ sin lÀrares arbete, samt vad de anser om Àmnets relevans i dagens skola. Religion som skolÀmne har under Ärens lopp haft mÄnga skepnader.

Denna studie inriktar sig pÄ elevers uppfattningar angÄende det stöd de fÄr i och utanför klassrummet och pÄ vilket sÀtt det pÄverkar deras skolgÄng. Studien utfördes ur ett fenomenologiskt perspektiv genom intervjuer. EnkÀter anvÀndes som grund för urval av informanter och intervjuer har utförts med sex elever som har olika erfarenheter av stöd i skolan. Resultatet visar att flera av eleverna vill ha en lugn arbetsmiljö för att lÀttare kunna koncentrera sig samt att vÀntan pÄ hjÀlp i det ordinarie klassrummet ofta Àr för lÄng. Samtliga elever som i dagslÀget gÄr till en specialpedagog anser att de fÄr det stöd de behöver och att det dÀr finns arbetsro.