Skolan har bÄde ett kunskapsuppdrag och ett demokratiuppdrag, men till skillnad frÄn kunskapsuppdraget sÄ Àr det inte sjÀlvklart vad demokratiuppdraget innebÀr. DÀrför anser vi att demokratiuppdragets innebörd Àr intressant att studera nÀrmare.Syfte: Studien syftar till att undersöka pedagogers uppfattningar om demokratiuppdraget och elevers uppfattningar om demokrati i skolan.Metod: Metoden vi anvÀnt för att undersöka detta Àr enskilda samtalsintervjuer med pedagoger, och fokusgrupper med elever i Äk 3. I studien har sex pedagoger deltagit samt 24 elever.  Resultat: Studien visar att mÄnga av pedagogerna upplever demokratiuppdraget som diffust, vilket pÄverkar pÄ vilket sÀtt pedagogerna anser att demokratiuppdraget ska förverkligas. Genom elevernas beskrivningar av sin skolmiljö kan vi se brister i det demokratiska arbetet i de skolor de gÄr i, men vi kan Àven se att eleverna har positiva förvÀntningar och önskemÄl om hur de vill att skolan ska vara.Slutsats: Pedagogernas brister i kunskaper om demokratiuppdraget riskerar att pÄverka elevernas möjligheter att utveckla demokratiska förmÄgor och kompetenser.

Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Abstract Gunnarsson, Katarina StĂ„hle (2011). SkolgĂ„rden ? inflytande och pedagogiska perspektiv. Malmö: LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka och jĂ€mföra nĂ„gra elevers, lĂ€rares och politikers tankar och planer. Är de lika eller skiljer de sig Ă„t vad gĂ€ller vistelsen pĂ„ skolgĂ„rden? Jag har genom kvalitativa intervjuer av elever, lĂ€rare och nĂ„gra av de som planerar skolgĂ„rden samt observationer samlat in mitt empiriska material, detta har genomförts pĂ„ en skola i södra Sverige.

Om samverkan mellan förskola och skola.

VÄrt samhÀlle Àr till stor del genomsyrat av skriftsprÄket. I vardagen möter vi stÀndigt det skrivna sprÄket, det finns dock mÄnga mÀnniskor som har svÄrigheter att lÀsa och skriva. Forskning kring lÀs- och skrivsvÄrigheter kÀnns dÀrför som ett stÀndigt aktuellt Àmne. Ur ett didaktiskt perspektiv pÄgÄr utveckling för hur skolan skall kunna hjÀlpa dessa barn pÄ bÀsta sÀtt. Skolan har ett mÄl som innebÀr att skapa en skola för alla.

Sammanfattning Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur vanligt förekommande vÀvning i vÀvstol Àr i grundskolans textilundervisning, Àven att undersöka elevers uppfattningar om vÀvning och hur de agerade nÀr de vÀver i vÀvstol. Det empiriska underlaget utgÄr frÄn 30 postenkÀter besvarade av textillÀrare frÄn hela Sverige samt intervjuer och observationer av 13 elever i tvÄ slöjdgrupper pÄ en skola i Stockholm. Undersökningen visar att 70 % av textillÀrarna har tillgÄng till vÀvstol i sin undervisning och drygt hÀlften av textillÀrarna tycker att det Àr mycket eller ganska viktigt med vÀvkunskaper, vilket fÄr mig att tro att de som har svarat pÄ enkÀten Àr intresserade av vÀvning, vÀvstolens anvÀndande och fortlevnad. Flertalet av eleverna tyckte att det var ganska roligt att vÀva men ocksÄ lÄngtrÄkigt. Alla elever tyckte att det skulle finnas tillgÄng till en vÀvstol i en textilsal för de elever som vill vÀva ska ha möjlighet att göra det.

Syftet med detta arbete Àr att studera hur elever pÄ hotell- och restaurangprogrammet upplever kunskapsförmedlingen pÄ skolan och om den kunskap som förmedlas lever upp till de förvÀntningar som eleverna har pÄ sina lÀrare. Min metodologiska utgÄngspunkt Àr en kombination av kvalitativ observation och kvantitativ datainsamling med hjÀlp av enkÀt.Jag har valt att studera endast en skola och dÄ en i en liten stad. Jag har sjÀlv för avsikt att, efter avslutad utbildning, undervisa pÄ en mindre ort i Sverige. I uppsatsarbetet har jag valt att lÄta elever och lÀrare svara pÄ enkÀtfrÄgor anonymt för att fÄ sÄ Àrliga svar som möjligt. Detta Àr min frÀmsta metod för att nÄ fram till mina svar.

Detta Àr en C-uppsats som Àr skriven för institutionen ?Individ ? omvÀrld och lÀrande? vid LÀrarhögskolan i Stockholm under höstterminen 2007. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med skönlitteratur i grundskolans yngre Äldrar. Vi har intervjuat 8 pedagoger som antingen har en egen klass eller arbetar som special-/resurspedagog. Resultatet av dessa intervjuer har vi sedan analyserat och diskuterat och vi har kommit fram till att undervisningen i skönlitteratur skiljer sig Ät dels bland de olika pedagogerna men Àven mellan de olika skolorna.

Syftet med arbetet var att undersöka vilka pedagogiska strategier olika lÀrare tillÀmpar för att frÀmja elever i komplicerad lÀrandesituations sociala och kunskapsmÀssiga utveckling. Undersökningen syftade Àven till att belysa diagnosens betydelse och huruvida elevernas diagnos eller problematik pÄverkar val av ÄtgÀrd. I vÄr studie anvÀnde vi oss av en kvalitativ forskningsstrategi. Vi valde att genomföra nio intervjuer med lÀrare i den traditionella skolan och inom specialanpassade verksamheter för elever med varierande behov av sÀrskilt stöd. Resultatet visade att samtliga lÀrares pedagogiska strategi och val av ÄtgÀrd utgick frÄn ett individanpassat arbetssÀtt dÀr motivation, struktur och material var viktiga utgÄngspunkter.

Syftet med studien Àr att diskutera hur sex lÀrare frÄn grundskolan till gymnasieskolan talar kring inkludering och strategier för inkludering av elever med ADHD och/eller dyslexi. Insamling av empiri gjordes med hjÀlp av enskilda kvalitativa intervjuer. Studien Àr gjord utifrÄn ett diskurspsykologiskt perspektiv som metod. Ur intervjumaterialet synliggjordes fyra inkluderingsdiskurser dÀr olika definitioner lÀggs i begreppet. LÀrarna i vÄr studie har uttryckt att de kÀnner sig begrÀnsade inför arbetet med strategier för inkludering.

Syftet med denna studie Àr att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lÀrares och fritidspedagogers uppfattning om förutsÀttningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien bestÄr av analyser av enkÀtintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lÀrare. Avsikten med intervjuerna Àr att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot krÀnkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att krÀnkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller pÄ fritidshem kan vara svÄrt och speciellt att anvÀnda en övergripande strategi mot krÀnkande behandling som fungerar.

Behovet av religionskunskap som skola?mne i undervisningen a?r och har varit omdiskuterat. A?ndringen till religionsfrihet i Sverige skapade behov av fo?ra?ndring fra?n kristendomskunskap till religionskunskap. Skolverket syfte med religionskunskap a?r att elever ska kunna fa? fo?rsta?else fo?r hur olika religioner och livsa?ska?dningar pa?verkar individens moraliska fo?rha?llningssa?tt.Denna underso?kning avser att underso?ka vilket syfte eller relevans elever upplever med religionskunskapen i undervisningen och hur det pa?verkar deras intresse fo?r a?mnet samt hur elever vill att a?mnet religionskunskap ska utformas i undervisningen fo?r att o?ka intresset fo?r a?mnet.

SAMMANFATTNING Denna studie handlar i sin helhet om hur man arbetar och ser pÄ specialpedagogik.  Delar av denna studie genomfördes i Kenya, dÀr jag var pÄ en skola i staden Nakuru. DÀr genomförde jag intervjuer med lÀrare samt samlade pÄ mig material. Syftet med studien Àr att se hur man i Kenya bemöter elever i behov av stöd i undervisningen samt hur synen pÄ barn i behov av stöd har sett ut och ser ut i landet idag. Efter att jag tagit del samt bearbetat relevant litteratur valde jag att undersökta detta genom att göra kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade fyra verksamma lÀrare som undervisade i olika Ärskurser.

Interkulturalism och dagens skola.

Syfte: Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka uppfattningar invandrarelever har av lÀrare. Dessutom har syftet varit att utröna om det finns nÄgon skillnad pÄ hur invandrarelever uppfattar en lÀrare med invandrarbakgrund och en lÀrare med svensk bakgrund. Vidare ville jag veta hur eleverna ser pÄ en förebild, samt om de uppfattar sin lÀrare som förebild.Teori: Min forskningsansats har varit den livsvÀrldsfenomenologiska, och den teori som anvÀndes vid analysen och tolkningarna av data var hermeneutisk metod. Dessa ansatser kompletterar varandra vÀl, eftersom den livsvÀrldsfenomenologiska ansatsen vill fÄ fram mÀnniskans individuella och subjektiva uppfattningar av ett fenomen, och hermeneutiken ser pÄ hela sammanhanget och bakgrunden vid en tolkning av mÀnniskans uppfattningar.Metod: Studien har genomförts pÄ tvÄ invandrardominerade skolor i tvÄ av Göteborgs förorter. Djupintervjuer har gjorts med totalt 16 elever i Är 8 och 9.