I detta examensarbete har vi undersökt vilka förutsÀttningar det finns för elever med dyslexi att arbeta integrerat i klassrummet tillsammans med övriga klasskamrater och hur pedagoger arbetar ute pÄ skolorna med elever som har diagnosen dyslexi. För att fÄ en djupare förstÄelse har vi tittat nÀrmare pÄ diagnosens betydelse, vilka hjÀlpmedel som finns att tillgÄ för att underlÀtta arbetet i klassrummet för dyslektiker samt om det finns nÄgon förebyggande pedagogik mot specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi har genom kvalitativa intervjuer med pedagoger och specialpedagoger fÄtt fram hur detta arbete kan se ut i dagens skola. Undersökningen genomfördes i tvÄ olika F-6 verksamheter belÀgna i Svedala kommun. Slutsatsen vi har dragit efter vÄr undersökning Àr att det idag finns stora möjligheter för elever att arbeta integrerat i klassrummet under alla av arbetsdagens timmar. Men vi stÀller oss ÀndÄ nÄgot tveksamma inför detta.

Syftet med vÄr studie Àr att, inom skolÀmnet SO, undersöka huruvida bearbetade lÀrobokstexter kan underlÀtta lÀsförstÄelsen hos elever i Är 9.För att uppnÄ vÄrt syfte har vi, i vÄr undersökning, anvÀnt oss av flera forskningsmetoder. Vi har gjort en s.k. triangulering bestÄende dels av en kvantitativ upprepad mÀtning och dels en kvalitativ hermeneutisk metod med enkÀtfrÄgor. VÄrt urval har bestÄtt av 6 elever i Är 9 frÄn en 6-9 skola. De deltagande eleverna har ej uppnÄtt godkÀnd nivÄ gÀllande lÀsförstÄelse i Nationellt prov i svenska för Är 9.Resultatet pekar pÄ att skolans faktatexter kan göras mer tillgÀngliga för eleverna om texterna bearbetas med olika sprÄkliga faktorer, sÄsom t.ex.

Detta examensarbete baseras pÄ ett utvecklingsarbete bestÄende av övningar i att vÄga prata inför klass. Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att undersöka om eleverna genom ovannÀmnda övningar, dÀr tonvikten lÀggs pÄ att vÄga prata, utvecklar denna förmÄga. Arbetet har vi genomfört pÄ en 1-9 skola med 62 elever i Är sju. Med utgÄngspunkt frÄn egna erfarenheter, facklitteratur och styrdokument utformade vi övningar för att stÀrka eleverna i talsituationer. De mÀtmetoder vi anvÀnde för att mÀta resultatet av vÄrt arbete var skriftliga utvÀrderingsenkÀter, slutenkÀt samt en intervju med vÄr handledare.

Abstract We are two teacher students with an ethnic background and we thought that it could be, exciting to work with subjects, like a multicultural environment in schools and the challenges within this environment for students, but also teachers. In this study, we focus on how the teachers work with bilingual students in a multicultural school. We wanted to get an understanding of the subject and to be able do so, we conducted some qualitative interviews. These interviews went through with teachers currently working at the same public school, teaching in classes from 1-5. Through this qualitative research, we were able to analyse, what the teachers attitude towards multilingualism is and what kind of methods they use organizing their teaching.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka om och i vilken grad eleverna upplever demokrati pÄ en gymnasieskola. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om elevdemokrati. Med hjÀlp av en enkÀtundersökning ville jag se om eleverna upplever elevinflytande pÄ sin skola. Av 754 tillfrÄgade elever Àr det 241 (32 %) som har svarat pÄ en webbaserad respondentenkÀt. Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att de elever som svarat upplever demokrati i olika grad för olika frÄgor.

Denna studie handlar om hur mottagandet av nyanlÀnda elever gÄr till i SödertÀljekommun.Syftet med studien Àr att undersöka hur staten genom kommunalnivÄ tÀnkersig att nyanlÀnda elever ska tas emot i den svenska skolan och hur skolledning ochövrig personal förvÀntas arbeta med detta.Genom en kvalitativ metod har vi studeratkommunala dokument i kombination med intervjuer, hur mottagande av nyanlÀndaelever kan gÄ till vÀga i praktiken.Det som kommit fram ur analysen visar pÄ att detÀr av stor vikt att skolpersonalen och hela kommunen arbetar efter samma mÄl och attett gemensamt tÀnk genomsyrar organisationerna för att ett rÀttvist och gottmottagande ska kunna ges.Analysen visar att största ansvaret ligger pÄ skolan ochden enskilda lÀraren. Slutsatsen Àr att samhÀllet och skola behöver integreras mer ochregeringen behöver tillgodose skolornas behov av verktyg och resurser för att kunnage de nyanlÀnda den bÀsta skolintroduktionen..

The thoughts of a common school for all children have been around since the 1800?s but was something that was introduced in Sweden first in 1962. When the curriculum for primary school came in 1980 there was a new concept, a school for all. With a school for all it was aimed that all children should have the right to participation and a common education no matter what needs they could have.During my education I have come across the concept a school for all and that is something that interested me. Today?s curricula and school laws aim to ensure that all children have the right to equal education and inclusion whatever needs you have.The purpose of this study is to find out some pedagogues? thoughts and work around the concept a school for all.

Den hÀr studien utforskar genom fenomenografins arbetssÀtt, vad det innebÀr för rektorer att undervisningen vilar pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt hur rektorerna arbetar för detta pÄ sin skola. Skollagen frÄn 2010 har i första paragrafen inskrivet att utbildningen ska vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.  Genom intervjuer har rektorer i gymnasieskolan svarat pÄ vad skollagens nya skrivning innebÀr för dem. Rektorerna har svarat pÄ vad det innebÀr för dem att undervisningen pÄ deras skola ska vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och hur de arbetar för att detta ska komma till stÄnd. En differentierad bild ges av gymnasieskolornas olika förutsÀttningar att anta denna utmaning. Rektorerna visar pÄ svÄrigheter med att ge alla elever samma förutsÀttningar, dÄ bland annat Àmne och programtillhörighet ger olika möjligheter.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka grundskoleelevers (Ă„k 9) erfarenheter av demokratiarbetet i skolan. I uppsatsen görs en Ă„tskillnad mellan ett funktionalistiskt-, deltagar- samt deliberativt demokratiskt förhĂ„llningssĂ€tt. Vad en rad olika styrdokument som grundskolan har att förhĂ„lla sig till sĂ€ger om det Ă„lagda uppdraget, har analyserats utifrĂ„n de olika demokratiska perspektiven. En enkĂ€tundersökning med 98 elever i skolĂ„r 9 pĂ„ fyra skolor i Örebro kommun genomfördes för att ta del av elevernas erfarenheter. EnkĂ€tsvaren har jĂ€mförts med styrdokumenten, demokratiteorierna samt tidigare forskning om demokrati i skolan för att se dels hur skolan uppfyller styrdokumentens krav, dels var tyngdpunkten i demokratiarbetet ligger.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om rörelse har nÄgon positiv pÄverkan pÄ elevers inlÀrningsförmÄga i matematik. För att ta reda pÄ detta har vi genomfört en undersökning med 31 elever i en förskoleklass och grundskolans Ärskurs ett. Eleverna fick prova pÄ mate-matik bÄde pÄ traditionellt sÀtt och genom rörelseinslag.Vi har Àven besökt en skola dÀr en av lÀrarna arbetar aktivt och med stor framgÄng med rörelsematematik.

Syftet med mitt examensarbete Àr att lyfta fram vad mobbning innebÀr. Vad Àr det som definierar mobbning, vilka utformningar den kan ha och varför det bara Àr vissa som blir mobbade. Min avsikt Àr Àven den att lyfta fram skolans ansvar gentemot mobbning. Hur kan man arbeta förebyggande samt vilka ÄtgÀrder finns det i skolan mot mobbning. Mina tre frÄgestÀllningar i mitt arbete Àr följande: ? Vad Àr mobbning? ? Hur kan mobbning förebyggas i skola? ? Vilka ÄtgÀrder inom skolan finns mot mobbning? Som hjÀlp till mitt arbete har jag anvÀnt mig av relevant fakta och litteratur.

Syftet med min uppsats var att studera om bakgrundsmusik kunde pÄverka elevernas sinnesstÀmning och koncentration i klassrummet. Undersökningen genomfördes i Ärskurs 7 i en skola i Kiruna kommun och omfattade 53 elever. Undersökningen strÀckte sig över veckorna 41 ? 47, 2003 och genomfördes via enkÀter i utvecklingsarbetet ?Processkrivning?. Som bakgrundsmusik anvÀndes de tvÄ genrerna: populÀr- och klassisk musik.

Syftet med studien har varit att undersöka om en nationellt stödd satsning som Skapande skola-projekt integrerar estetiska lÀrprocesser i skolans verksamhet? LikasÄ Àr syftet att fÄ en djupare insikt om vad estetiska lÀrprocesser Àr i skolans kontext.Studien bygger pÄ intervjuer med verksamhetsledare, pedagoger och kulturarbetare som arbetat med Skapande skola-projekt i tre olika kommuner. Litteraturstudier belyser tidigare forskning om estetiska lÀrprocesser, dÀr modest och radikal estetik Àr tvÄ begrepp som Àr centrala i studien. Det empiriska materialet bestÄr av nio intervjuer.Resultatet visar att Skapande skola-projekt kan integrera estetiska lÀrprocesser i skolan. Analysen genomfördes med en specifik analysmodell som prövades och utvecklades, i avsikt att visa hur Skapande skola-projekten positionerar sig i skolan.

Denna studie har som syfte att undersöka hur man skapar ett meningsfullt sammanhang i svenska som andrasprÄksundervisningen av nyanlÀnda elever genom att koppla undervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter. För att undersöka det formulerades följande frÄgestÀllningar:PÄ vilket sÀtt kopplas undervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter?Vilka förutsÀttningar fÄr eleverna att anvÀnda sina tidigare kunskaper och erfarenheter i det sprÄkutvecklande arbetet?Hur förhÄller sig lÀraren till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter och vilken betydelse för elevernas sprÄkutveckling tillskrivs dessa av lÀrarna?Detta undersöktes genom observationer av lektioner och intervjuer med lÀrare. Resultatet visade att man under lektionerna kopplade sprÄkundervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter till viss del, och dÄ frÀmst till tidigare lektionsmoment med undervisande lÀrare, men Àven till erfarenheter frÄn elevernas tid i svensk skola och till viss del erfarenheter i andra miljöer. Resultatet visade vidare att det finns potential och utrymme för att dessa kopplingar kan bli starkare, framför allt kopplingarna till elevernas kulturella, etniska och sprÄkliga bakgrund.

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land dÀr nyanlÀnda elever Àr ett vanligt inslag i skolan. Denna uppsats lyfter fram en skola dÀr det inte finns nÄgon förberedelseklass. IstÀllet placeras nyanlÀnda elever i vanliga klasser direkt frÄn skolstart. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur lÀrare ser pÄ dessa elevers andrasprÄksutveckling. Andra frÄgor som berörs Àr hur skolintroduktionen kan se ut, vilka förutsÀttningar som finns för andrasprÄksutveckling samt hur lÀrarnas kompetens att besvara nyanlÀndas behov ser ut.