En skola för alla Àr mÄlet, men hur skall vi nÄ dit?VÄrt arbete syftar till att ge lÀsaren exempel pÄ hur man kan jobba som pedagog för att lyckas med inkludering av elever med autism och vad pedagogen skall försöka att undvika. Autism Àr ett mÄngfacetterat begrepp som inte lÄter sig förklaras kortfattat och en elev med autism fungerar inte nödvÀndigtvis likadant som en annan elev med samma diagnos. Detta gör att vÄrt arbete inte skall ses som ett facit eller en mall utan som exempel pÄ hur arbetssÀttet kring en lyckad inkludering kan se ut.Vi har i vÄrt arbete försökt ge en bild av vad tidigare forskning menar ger en lyckad inkludering. Vidare har vi genomfört sex intervjuer med verksamma specialpedagoger för att fÄ deras bild av arbetet med inkludering av barn med autism.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka om eleverna i Ärskurs 3 kan nÄmÄlen i matematik enbart genom att rÀkna i matematikboken.UtgÄngspunkt för analysen har varit de nya mÄlen i matematik som finnssom förslag frÄn Skolverket. För att nÄ syftet har en lÀromedelsanalyssamt en intervjustudie pÄ en skola i södra Sverige med lÀrare i Ärskurs 1-3 genomförts.Resultatet av bÄde lÀromedelsanalysen och intervjustudien visar atteleverna inte kan nÄ samtliga mÄl för det tredje skolÄret enbart genom attrÀkna i matematikboken. En individualisering av matematiken behövsför att ge alla elever möjlighet att nÄ mÄlen. Med de nya mÄlen villregeringen ge alla elever en likvÀrdig utbildning. DÄ krÀvs att lÀrarna tarin annat material, för att konkretisera matematiken och inte binda upp sigvid en lÀrobok..

Detta Àr en uppsats som tar upp nÄgra elevers perspektiv pÄ sin skolgÄng. Jag har intervjuat Àldre personer som berÀttar hur det var att vara elev förr i tiden. Det Àr totalt fem intervjuer och de berÀttar om sin skolgÄng frÄn 1920-1990-tal. Dessa berÀttelser har jag jÀmfört med en enkÀtundersökning och en observationsundersökning av elever som gÄr i skola idag. Fokus ligger pÄ tre frÄgestÀllningar vilka behandlar miljön i skolan, elevinflytandet och vilka skolÀmnen eleverna har och hade i skolan.

Hur ser lÀrare och skolledare pÄ de sÀrbegÄvade eleverna och hur beskrivs dessa elever i skolan? Fyra skolors syn pÄ sÀrbegÄvade elever. Med sÀrbegÄvad menar vi de högpresterande elever i skolan, som har en extra begÄvning i ett eller flera Àmnen. Vi utgick ifrÄn skolledares och lÀrares syn pÄ dessa elever. VÄrt resultat visade att alla intervjupersoner ansÄg att alla elever i skolan har nÄgon form av begÄvning.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vad förÀldrar har för attityd till matematik samt deras förestÀllning kring matematikundervisningen i grundskolans tidigare Är. Detta för att som pedagoger kunna frÀmja en god kommunikation mellan hem och skola med avseende pÄ matematikundervisningen samt för att ge elever en mer positiv bild av matematiken och rusta dem inför framtiden. Undersökningen baseras pÄ enkÀter och intervjuer som genomfördes pÄ tvÄ olika skolor i SkÄne. Resultatet av undersökningen visar att förÀldrarna, bÄde de med eftergymnasial utbildning och de utan, har positiva attityder till matematik samt Àr medvetna om matematiken i sin vardag och i sitt arbete. I intervjuerna framkom Àven att förÀldrarna anser att samverkan mellan hem och skola har blivit bÀttre jÀmfört med nÀr de sjÀlva gick i grundskolans tidigare Är..

Syftet med denna uppsats Àr att studera vad elever uppfattar av utomhuspedagogik sett utifrÄn lÀrarens syn pÄ utomhuspedagogik och hur denna tillÀmpas. Uppsatsen bygger pÄ en elev-enkÀt till elever frÄn Äk 1 till Äk 5 och fyra strukturerade intervjuer med lÀrare frÄn samma skola som eleverna.Fyra intervjupersoner har svarat pÄ frÄgor som handlar om utomhuspedagogiken och hur den tillÀmpas. EnkÀtens frÄgor handlade om hur eleverna upplever utomhuspedagogiken.Resultatet blev att elevernas och lÀrarnas svar överstÀmmer vÀl sinsemellan samt med teorin. Uppsatsen visar att de flesta elever samt intervjuade lÀrare tycker att det Àr bra att arbeta med utomhuspedagogik och att det Àr en tillgÄng för alla att skolan har olika sÀtt att lÀra ut. Utom-huspedagogiken hjÀlper eleverna fram till kunskap frÄn teori till praktik och sammankopplar delarna till en helhet..

Denna studies syfte Àr att undersöka hur tidigare erfarenheter av och instÀllningar till datorspel förhÄller sig till varandra. I studien har fyra lÀrare och sex elever i Ärskurs tre intervjuats. Vi har i studien dragit slutsatsen att lÀrarna inte har tillrÀckliga kunskaper om kring datorspel dock har studien visat att lÀrarna var positiva till anvÀndning av datorspel i skolan, Àven om de sjÀlva inte anvÀnde sig av det i nÄgon större skala. Dessutom önskade de öka sin kompetens kring datorspel genom utbildning. Eleverna var kluvna till idén att fÄ anvÀnda sig av datorspel i undervisningen, eftersom de hade svÄrt att se nyttan med det, förutom sjÀlva underhÄllningsfaktorn..

I denna uppsats granskar jag ett kapitel ur Roger Fjellströms bok Den goda skolan dÀr han behandlar kommunitarismen och för en argumentation kring vad denne teori skulle kunna fÄ för konsekvenser för skolvÀsendet, frÀmst den fostrande aspekten. För att tydliggöra min granskning av detta har jag delat upp Fjellström argumentation i en tes och tre huvudargument. Tesen testas i första hand genom att jag granskar och bemöter Fjellströms tre huvudargument var för sig i.Fjellström menar att en kommunitaristisk skola löper stor risk att bli en skola som enbart anpassar barn och unga efter den föreliggande gemenskapen vilken denna Àn Àr. I min granskning av hans tre huvudargument visar jag dock att de vilar pÄ en för snÀv uppfattning om kommunitarismens idéer och dÀrför inte ger stöd Ät hans tes..

Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av vilka eventuella skillnader det finns i lÀrares och elevers uppfattning av begreppet elevinflytande samt hur detta elevinflytande gestaltar sig i praktiken. Arbetet ger en översikt över vad som stÄr om elevinflytande i skolans olika styrdokument samt i aktuella delbetÀnkanden frÄn Skolkommitén. Med hjÀlp av intervjuer har jag undersökt vilken uppfattning elever och lÀrare, i en klass pÄ en mindre skola pÄ landet, har om elevinflytande. Sammanfattningsvis pekar mina resultat pÄ att det finns brister i hur elevinflytandet hanteras i den aktuella klassen och att det finns vissa skillnader i hur elever och lÀrare uppfattar elevinflytande. LÀrarna poÀngterar det informella inflytandet, hur eleverna arbetar och vad de arbetar med, medan eleverna fokuserar pÄ det de fÄr bestÀmma, d.v.s. de konkreta resultaten av deras önskemÄl..

Uppsatsen och undersökning Àr gjord i syfte att kartlÀgga och granska de kulturella hemförhÄllanden som rÄder och nyttjandet av dessa samt hur detta pÄverkar gymnasieelevernas skolprestationer och deras betyg i SamhÀllskunskap A. VÄr undersökning bygger pÄ teorin om att elever med bÀttre kulturella hemförhÄllanden ocksÄ Àr bÀttre rustade för att lyckas i skolan och att detta syns i deras betyg. Med kulturella hemförhÄllanden menar vi bland annat tillgÄng till dagstidning, uppslagsverk och skönlitteratur i hemmet. Vi har Àven valt att inkludera förÀldrauppmuntran i detta begrepp. Vi har genomfört enkÀtundersökningar pÄ 115 elever frÄn tvÄ olika program, Fordonsprogrammet och Naturvetarprogrammet, pÄ SöderslÀttsgymnasiet i Trelleborg under en period pÄ 3 Är.

Syfte: Det Àr viktigt att hörselskadade elever fÄr rÀtt förutsÀttningar nÀr de kommer till skolan. Att skolan har en anpassad miljö, dÀr hörselskadade elever har samma förutsÀttningar som övriga elever. Genom skolans anpassningar ökar individens möjligheter att nÄ kunskapsmÄlen. Jag vill genom min studie se om hörselskadade elever har samma förutsÀttningar som övriga elever pÄ skolan. Vad görs i bemötandet, och hur ser beredskapen/mottagandet ut av dessa elever.

Arbetet Àr en undersökning om hur och varför skola och nÀringsliv samverkar nÀr det gÀller arbetsplatsförlagd utbildning pÄ HP-programmet..

Syftet med undersökningen var att analysera och problematisera samarbeten mellan skola och museum i historieundervisningen. I undersökningen anvÀndes kvalitativa intervjuer för att undersöka tre museipedagogers och tre lÀrares tankar och erfarenheter av samarbeten mellan skola och museum i historieundervisningen. Undersökningen visar att ett samarbete mellan skola och museum i historieundervisningen Àr nÄgot som upplevs som positivt och önskvÀrt, och att lÀrare och museipedagoger upplever en rad olika vinster med ett sÄdant samarbete. I undersökningen har dock Àven en rad hinder för en givande samverkan mellan skola och mu-seum identifierats. Dessa hinder Àr frÀmst av organisatorisk art, men Àven fördomar och olika syn pÄ kunskap kan utgöra hinder.

SyfteMitt övergripande syfte med uppsatsen Àr att jÀmföra hur simkunnigheten ser ut i Ärskurs 6 utifrÄn hur lÀrarna arbetar med simundervisning i tvÄ olika skolor.FrÄgestÀllningar? Hur organiserar och arbetar idrottslÀrarna med simning i skolan?? Hur ser simkunnigheten ut bland elever i Ärskurs 6?MetodEn kvalitativ och en kvantitativ metod i form av enkÀter och intervjuer har anvÀnts för att fÄ frÄgestÀllningarna besvarade. De som deltog i enkÀtundersökningen var elever i Ärskurs 6 frÄn en skola i Stockholmsstad och en annan skola pÄ Lidingöstad. Eleverna fick besvara frÄgor om hur deras simkunnighet ser ut idag och vart de lÀrt sig simma. De som intervjuades var tre lÀrare i idrott och hÀlsa, en frÄn skolan pÄ Lidingö stad och tvÄ frÄn skolan i Stockholms stad.

Studiens syfte Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt samtal med matematiskt innehÄll Àr en planerad aktivitet i matematikundervisningen, hur elever upplever olika undervisningssÀtt och vilka uppfattningar eleverna har om konsekvenserna av dessa. Definitionen av begreppen kommunikation och samtal föregÄr en beskrivning av lÀroplaner, kursplaner och undervisningen i dagens skola samt en beskrivning av samtalets olika funktioner i undervisningen. De metoder som anvÀnts för undersökningen Àr intervjuer med lÀrare och gruppintervjuer och enkÀter med elever i Ärskurs nio. Undersökningen visar att samtal Àr en planerad aktivitet i samtliga undersökta grupper, men att samtal planeras in pÄ olika sÀtt. Samtliga elever inbjuds till att samtala om matematik vid genomgÄngar och nÀr de behöver hjÀlp med att finna lösningar vid individuellt rÀknande i matematikböckerna.