Syftet med studien var att beskriva och analysera hur skolledare och politiker uppfattar arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Styrdokumenten framhÄller vikten av allas lika rÀtt till en likvÀrdig utbildning. PÄ vilket sÀtt och i vilket sammanhang anges dÀremot inte. Det empiriska materialet har inhÀmtats genom en enkÀtundersökning utförd bland skolledare och politiker i barn- och grundskolenÀmnden samt gymnasienÀmnden i en medelstor kommun. Resultatet visar att ett kategoriskt perspektiv som fokuserar individuella svÄrigheter Àr det framtrÀdandet i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd.

I en inkluderande skola krÀvs att lÀraren kan bemöta alla elever. Det medför att undervisningen anpassas sÄ att eleverna kan ta del av den kunskap som förmedlas.  I och med det fÄr den specialpedagogiska kompetensen en betydelse. Uppsatsen syfte Àr att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen pÄverkar arbetet för en inkluderade skola. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Informanterna bestod av tvÄ lÀrare med skilda förkunskaper, dÀr den största skillnaden hos informanterna var den specialpedagogiska kompetensen.

  Sammanfattning I den hÀr uppsatsen undersöker vi huruvida slöjdÀmnet har en sprÄkutvecklande funktion hos elever som gÄr i förberedelsegruppen och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Undersökningen Àr gjord i form av en fallstudie över tre skolor och materialet Àr insamlat genom observationer, intervjuer och litteraturstudier. I uppsatsens inledning ger vi en kortfattad inblick i forskningen kring sprÄkutveckling och slöjd, samt förklarar hur förberedelsegruppen fungerar. Vi förklarar Àven att vi har vÄra teoretiska utgÄngspunkter i Lev Vygotskij, Jim Cummins, Pauline Gibbons och Inger Gröning. Vi förklarar sedan vÄrt syfte, vÄra frÄgestÀllningar och den metod vi anvÀnt mer ingÄende och gÄr sedan över till att redovisa vÄra resultat skola för skola. De skolor som vi har besökt ligger i södra Sverige och har organiserat sin slöjdundervisning för förberedelsegruppen pÄ olika sÀtt. PÄ den skola som vi kallar ?Skola 1? har förberedelsegruppen slöjd tillsammans, pÄ ?Skola 2? har de istÀllet slöjd tvÄ gÄnger i veckan; dels med förberedelsegruppen och dels i ordinarie klass.

En skola för alla Àr ett begrepp som Àr vÀl kÀnt inom skolans vÀrld. Salamancadeklarationen, FNs barnkonvention och styrdokumenten pÄvisar vikten av att skolan ska vara en plats dÀr alla barn vistas pÄ lika villkor och fÄr en likvÀrdig utbildning, oavsett förutsÀttningar och behov. Syftet med undersökningen Àr att studera hur pedagoger arbetar för att uppnÄ visionen om En skola för alla. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande som tar stöd i pedagogernas tolkningar av lÀroplanen för grundskolan, Lgr 11 (Skolverket, 2011). Med hjÀlp av semistrukturerade surveyintervjuer har syfte och frÄgestÀllningar besvarats samt vidare bearbetats och diskuterats.

Syftet med arbetet Àr att undersöka om lÀrares uppfattning Àr att de fÄr meningsfull kompetensutveckling kring elever i behov av sÀrskilt stöd. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring kompetensutveckling. Med hjÀlp av enkÀtundersökning ville jag beskriva lÀrares uppfattning om kompetensutvecklingens tre huvudkomponenter; bakgrund, process och ut-fall, skapar förutsÀttningar för meningsfull kompetensutveckling kring ele-ver i behov av sÀrskilt stöd. Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att fÄ lÀrare uppfattar den kollektiva kompetensutvecklingen kring elever i behov av sÀrskilt stöd som menings-full, medan den individuella kompetensutvecklingen upplevs som menings-full av majoriteten. Resultatet visar ocksÄ att det Àr ovanligt med kompe-tensutveckling kring elever i behov av sÀrskilt stöd..

Sedan jag började min utbildning pÄ lÀrarutbildningen hösten 2005 har elevers lÀrande varit det som fÄngat mitt intresse. Jag har trÀffat mÄnga elever som inte har velat lÀra sig nÄgot och tyckt att skolan varit trÄkig. Jag ville undersöka vad det Àr som driver en person till att lÀra sig, sÄ att skolvardagen kan bli bÀttre för bÄde elever och lÀrare. Min studie bygger pÄ möten med tre elever med stort intresse för musik. Under vÄrterminen 2007 trÀffade jag dessa elever under ett projektarbete. Tre Är senare har jag Äter fÄtt möjligheten att trÀffa eleverna.

I centrum för denna litteraturstudie stÄr den sÀrbegÄvade eleven, hur elever med begÄvning behandlas i vÄrt samhÀlle, i vÄr skola och hur denne upplever sin begÄvning. Det övergripande syftet Àr att analysera hur begÄvning och intelligens bemöts i samhÀllet och i skolan. I litteraturstudien behandlas tidigare litteraturstudier samt forskningsresultat i Àmnet. Det verkar finnas en konflikt mellan politikerna och skolan, dÀr politikerna efterfrÄgar spetskompetenser samtidigt som skolan strÀvar efter att ge alla elever en likvÀrdig utbildning. I konflikten tycks de sÀrbegÄvade eleverna komma i klÀm, dÄ de upplever sin skolgÄng som understimulerande och vÀrdelös.

Det hÀr Àr en kvalitativ studie vars avsikt Àr att fÄ en ökad kunskap i hur lÀrare och elever ser pÄ skolkunskap. I studien resoneras det vilka likheter och skillnader det finns mellan elever och lÀrares syn pÄ skolkunskap och hur synen pÄ skolkunskap pÄverkar elevernas inlÀrning. Dessutom diskuteras det hur synen frÄn de bÄda parterna Àr i jÀmförelse med styrdokumentens syn pÄ skolkunskap. DÄ studien handlar om skolkunskap utgÄr förhÄllningssÀttet frÄn vad som Àr kunskap. Studien anvÀnder sig av en kvalitativ forskningsmetod dÄ det anvÀnds tvÄ datainsamlingsmetoder; intervjuer med lÀrare och enkÀter med elever.

Syftet med denna studie var att dels undersöka synen pÄ en skola för alla och dels att ta reda pÄ olika uppfattningar om fungerande arbetssÀtt för elever med diagnoserna ADHD och Asperger syndrom. Forskningen har en kvalitativ ansats med intervju som metod för datainsamlingen. En slutsats som kan dras av denna studie Àr att det Àr av stor vikt att rektorer, lÀrare och specialpedagoger har kunskaper gÀllande vilket pedagogiskt förhÄllningssÀtt som lÀmpar sig för arbetet med elever som har de neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar ADHD eller Asperger. En andra slutsats visade att det finns olika uppfattningar om vad som behövs för att skapa ett fungerande arbetssÀtt gentemot eleverna med Asperger syndrom och ADHD diagnos. En tredje slutsats var att det behövs mer tid till att kunna planera och strukturera lektionerna för att fÄ till ett fungerande arbetssÀtt mot eleverna.

Arbetet handlar om inkludering och beskriver en kommuns strategi för att förÀndra sin verksamhet frÄn en exkluderad sÀrskola till att alla elever erbjuds plats pÄ sin hemskola..

Syftet med denna studie Àr att undersöka om elever i densenare delen av grundskolan kÀnner sig utanför ellermobbade dÄ ett annat sprÄk Àn svenska talas. Ytterligareett syfte med studien Àr att se pÄ vilket sÀtt man kan skapaett sprÄkförbud som passar in pÄ en skola för alla. För attuppnÄ syftet anvÀnds en kvantitativ metod, i form avenkÀter, samt en kvalitativ metod, i form avensemistrukturerad intervju. Urvalet bestod av 60 elever iskolÄr nio samt tvÄ rektorer pÄ tvÄ olika grundskolor.Resultatet av studien visar att, större delen av elevernamed mer Àn ett sprÄk anvÀnder det i skolan och att deandra eleverna kÀnner sig utanför dÄ de inte förstÄr. Detvisar Àven att skolorna arbetar aktivt mot att elever skakÀnna sig utanför pÄ grund av detta problem.

Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka vad pedagoger och elever anser om samverkan mellan gymnasieskola och hem. Uppsatsen innefattar en litteraturdel som behandlar forskning kring Ă€mnesomrĂ„det samt hur skolans lĂ€roplaner behandlar samverkan mellan hem och skola. Som metod har sĂ„vĂ€l kvalitativa som kvantitativa metoder utnyttjats för att belysa pedagogernas och elevernas uppfattning. Resultatet pĂ„visar att samverkan avtar under gymnasiet samtidigtsom pedagogerna uttrycker en önskan om att förĂ€ldrar engagerar sig mer. Över 70 procent av de 35 tillfrĂ„gade eleverna kĂ€nner att förĂ€ldrarna Ă€r engagerade i deras skolgĂ„ng, men att ansvaret ska ligga hos dem sjĂ€lva..

Bildens och dramats betydelse för barn/elever i behov av sÀrskilt stöd i förskola/skola/sÀrskola..

Abstract Denna uppsats handlar om att undersöka hur andrasprÄkselever som misstÀnks ha lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi utreds pÄ en skola. I en empirisk studie intervjuas sex stycken pedagoger som arbetar med att göra de inledande testerna/kartlÀggningarna pÄ elever med misstÀnkt dyslexi/lÀs- och skrivsvÄrigheter. LÀrarna i undersökningen arbetar inom samma upptagningsomrÄde som speciallÀrare/pedagoger. Uppsatsens resultat visar pÄ att tillÀngliga diagnosverktyg pÄ undersökt skola inte Àr anpassade för att kunna sÀkerstÀlla en eventuell diagnos hos elever med ett annat modersmÄl Àn svenska..

Konflikter Àr nÄgot som ofta syns i skolans vÀrld och Àr dÀrmed nÄgot man som lÀrare behöver lÀra sig att hantera. Konflikter kan ske mellan olika mÀnniskor exempelvis mellan elever och elever, mellan lÀrare och elever men denna studie fokuserar pÄ konflikter mellan elever och elever. Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ forskning dÀr vi har valt att utgÄ frÄn tvÄ frÄgestÀllningar med syfte att fÄ en fördjupad förstÄelse om hur lÀrare och elever ser pÄ arbetet med konflikthantering samt hur arbetet kan utvecklas. Semistrukturerade intervjuer har anvÀnts för att uppnÄ syftet. Studien har utförts pÄ tvÄ olika skolor och intervjuer har gjorts med bÄde pedagoger och elever för att fÄ en sÄ rÀttvis bild som möjligt.