År 2003 reviderades lĂ€roplanen för grund- och gymnasieskolorna genom ett tillĂ€gg dĂ€r det framgĂ„r att skolan ska strĂ€va efter att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet. Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka vilka uppfattningar elever i Ă„rskurs sex har om sin egen fysiska aktivitetsnivĂ„, inom ramen för skoldagen. Vidare undersöks om dessa uppfattningar ger intryck av att uppfylla Riksidrottsförbundets förslag till regeringen om 30 minuters daglig fysisk aktivitet för grundskoleelever, samt vad det har för betydelse för elevernas fysiska aktivitet om de gĂ„r pĂ„ en 6-9: skola eller pĂ„ en F-9: skola.EnkĂ€tundersökningen genomfördes under hösten 2005 pĂ„ fyra olika skolor i södra Sverige. Av 205 tillfrĂ„gade besvarades enkĂ€ten av 157 elever i Ă„rskurs sex. UtifrĂ„n resultaten har det framkommit att majoriteten av eleverna, enligt deras egen uppfattning, uppfyller rekommendationerna om 30 minuters daglig fysisk aktivitet.

Litteraturstudiens syfte Àr att skapa förstÄelse för det specialpedagogiska arbetet med elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Studiens frÄgestÀllningar berör vilka metoder som anvÀnts i arbete med dessa elever, samt vilken betydelse specialpedagogisk kompetens har i bemötandet av elever i behov av sÀrskilt stöd. Teorin som anvÀnds i studien Àr specialpedagogiskt perspektiv. Metoden som studien bygger pÄ Àr en systematisk litteraturstudie. Intentionen med detta Àr att belysa delar av de tillgÀngliga tillvÀgagÄngssÀtt som föresprÄkas i nutidens skola i artiklarna.

SammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att undersöka hur elever betraktar och hanterar samverkan mellanhem och skola. De senaste decennierna har det skett en förtÀtning i relationen mellan hem ochskola och dÀr den nÀra relationen har setts som normativt god och positiv för samtligainblandade parter. Forskningen som handlar om samverkan mellan hem och skola harframförallt gjorts utifrÄn förÀldrars och lÀrares perspektiv och eleverna har mÄnga gÄngerförsummats i forskningen. Den forskning som trots allt Àr gjord utifrÄn ett elevperspektiv pÄförÀldrarsamverkan visar hur nÀrmanden mellan parterna leder till förhandlingar dÀr eleveranvÀnder olika strategier för att slÄ vakt om sin autonomi. De frÄgestÀllningar som vi besvarari uppsatsen Àr; a) Vad framkommer i forskningen gÀllande hur elever separerar sfÀrerna hemoch skola vid samverkan? samt b) vilka strategier anvÀnder yngre elever för att separerasfÀrerna hem och skola vid samverkan?I vÄrt inledande kapitel gör vi en teoretisk förankring, som belyser problematiken irelationen mellan hem och skola.

Syftet med det hÀr arbetet har varit att beskriva, undersöka och analysera en modell för den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen som anvÀnds pÄ skola XX. Jag ville ta reda pÄ hur skola XX arbetar med lÀsinlÀrningsmodellen för att förebygga lÀsinlÀrningsproblem hos elever i förskoleklass och Ärskurs 1. För att undersöka skola XX lÀsinlÀrningsmodell genomfördes en fallstudie och undersökningsmetod som anvÀndes var deltagande observationer. Undersökningens huvudresultat blev att den lÀsinlÀrningsmodell som skola XX anvÀnder verkligen fokuserar pÄ den tidiga lÀsinlÀrningen. Insatserna som modellen fokuserar pÄ Àr att förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter genom systematiskt arbete med att utveckla sprÄklig medvetenhet i förskoleklass inför den egentliga lÀsinlÀrningen i Ärskurs 1.

Denna studie behandlar sex pedagogers definitioner av begÄvning och begÄvade elever samt perspektiv pÄ deras tillvÀgagÄngssÀtt för att stimulera begÄvade elever i skolan i relation till deras uppdrag och villkor.Data har samlats in via kvalitativa intervjuer och deltagande observationer av sex pedagoger pÄ tre olika grundskolor. Intervjuerna spelades in med hjÀlp av en diktafon som senare transkriberades och under observationerna fördes noggranna fÀltanteckningar. UtifrÄn dessa anteckningar och det inspelade materialet utarbetades teman som kom att representera studiens resultat. Dessa teman behandlar:Variation av gruppsammansÀttningar kontra individuellt arbete, arbetssÀtt och digitala hjÀlpmedelNivÄgrupperingar av klasserna och gruppering av begÄvade eleverUtmaningar i skolarbetetSamarbete mellan skola och hemStudien visar att det största arbetet med begÄvade elever generellt gÀller det dagliga arbetet med samtliga elever i skolan. Dock kunde Àven vissa specifika tillvÀgagÄngssÀtt urskiljas..

I denna litteraturstudie har vi Àmnat undersöka vad inkludering innebÀr, med fokus pÄ elever med autism, asperger syndrom och ADHD. Vi har ocksÄ undersökt vad effekten blir av att ha elever med dessa diagnoser i det vanliga klassrummet samt sökt strategier för att hjÀlpa dem. Genom att samla in data frÄn vetenskapliga artiklar har vi nÄtt vÄrt syfte som vi sedan analyserat utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att inkluderad undervisning innebÀr att alla elever ska undervisas tillsammans och att det Àr skolans uppgift att möta alla elevers olikheter och anpassas efter olikheterna. Effekterna av den inkluderande undervisningen har visat sig vara bÄde positiva och negativa.

Denna uppsats belyser ur ett lÀrarperspektiv hur idrottslÀrare bemöter elever med olika kulturell bakgrund. Syftet med arbetet var att fÄ en uppfattning om elever, med hÀnsyn till om de har svensk kulturbakgrund respektive annan kulturell bakgrund Àn svensk, blir bemötta olika av idrottslÀrare pÄ idrottslektionerna i en skola för alla. Undersökningen grundar sig pÄ 12 observerade idrottslektioner och fem kvalitativa intervjuer med sex idrottslÀrare, varav tvÄ med svensk kulturell bakgrund och fyra med annan kulturbakgrund Àn svensk. I litteraturen stÄr det att det idag stÀlls andra krav pÄ skolan Àn tidigare dÄ inflyttningen av mÀnniskor med olika kulturell bakgrund ökar och att samtliga som arbetar inom skolans vÀrld mÄste sÀtta sig in i vad en kulturell mÄngfald innebÀr. Detta medför att det blir en utmaning för personalen eftersom de ska skapa förutsÀttningar för alla elever att fÄ en bra och kunskapsfylld skolgÄng i en skola för alla.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga vilka möjligheter och hinder som finns med anvÀndningen av IKT i frÄga om ordinlÀrningen för andrasprÄkselever. Uppsatsen belyser hur ordinlÀrningen kan stimuleras via IKT. I uppsatsen svarar vi pÄ hypotesen, vilken Àr att andrasprÄkselever lÀttare lÀr sig ord via IKT Àn via traditionella lÀromedel. I interventionsstudien deltog 20 andrasprÄkselever i en Ärskurs tre i södra Sverige. HÀlften av dessa elever ingick i kontrollgruppen och resterande elever ingick i interventionsgruppen. Interventionsgruppen fick öva ordinlÀrning via IKT medan kontrollgruppen fick öva ordinlÀrning via traditionellt lÀromedel.

Syftet med denna studie har varit att genom en enkÀtundersökning jÀmföra yrkesverksamma lÀrare och lÀrarstudenters syn pÄ elever som faller utanför skolans normer. Bland dessa elever finns tvÄ handlingsmönster, dels de som Àr utagerande och dels de som Àr tysta och tillbakadragna under lektionstid. VÄra frÄgestÀllningar var vad lÀrare och studenter anser kring hur problem uppstÄr runt elever, för vem det Àr ett problem samt hur de hanterar dessa problem. Den avslutande frÄgestÀllningen berör huruvida grupperna ser elevernas problem utifrÄn ett punktuellt eller relationellt synsÀtt. LÀrarstudenterna uttrycker i större utstrÀckning en önskan att inkludera alla elever medan lÀrare verkar ha lÀttare att uppnÄ detta.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka i vilken utstrÀckning hÀnsyn tas till de sÀrskilda förutsÀttningar i den fysiska miljön som elever med diagnosen ADHD gynnas av gÀllande sin koncentrationsförmÄga, vid nybyggnation av en skola. PÄ vilket sÀtt mÀrks dessa hÀnsyn i plankonstruktionen? Vilka möjligheter finns att anpassa miljön för enskilda individer? Arbetet ger en överblick över tidigare forskning kring skolhusets utveckling samt över vilka miljöfaktorer som gynnar respektive missgynnar elever med ADHD. Genom att göra en fallstudie, dÀr vi observerade miljön och intervjuade utvalda personer ur olika yrkeskategorier pÄ en nybyggd skola, ville vi se hur man tÀnker nÀr man ska utforma en lÀrandemiljö som ska fungera i en skola för alla, Àven för elever med koncentrationssvÄrigheter. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att inga speciella hÀnsyn tas till denna grupp av elever, utan fokus ligger pÄ att skapa en flexibel skola som ska gÄ att anpassa efter enskilda elevers behov. I byggnationen av den skola vi har studerat var ambitionen att skapa ett naturligt samarbete spÄrvis frÄn Ärskurs F till Ärskurs 9, alltsÄ en organisationsförÀndring, vilken har överskuggat en inkluderingstanke som fanns med frÄn början.

Denna litteraturstudie söker finna orsaker till varför antal elever i behov av sÀrskilt stöd ökat senaste Ären. DÀrtill vill studien söka se vilka effekter som blivit av ökningen samt ha svar pÄ hur elevers chanser till likvÀrdig utbildning kan ökas. Studien finner vissa samband mellan ökningen av elever i behov av sÀrskilt stöd och en förÀndrad pedagogik i den normala skolan..

Syftet med följande studie Àr att undersöka i vilken skolform elever med Aspergers syndrom skulle kunna fÄ en god lÀrandemiljö med avseende pÄ bemötande och struktur. Detta för att möta de ökade kraven pÄ eleverna att kunna planera och strukturera sjÀlvstÀndigt som kan vara ett problem för elever med Aspergers syndrom. Vi undersöker hur undervisningssituationen ser ut i vanlig skola och en skola anpassad för Aspergers syndrom. Rapporten inleds med en genomgÄng av tidigare forskning och definiering av centrala begrepp och omrÄden. Denna genomgÄng ligger till grund för vÄr teori och vidare för vÄr analys. Studien belyser olika pedagogers och elevers tankar om vilken skolform som Àr lÀmpligast för elever med Aspergers syndrom. De metoder som anvÀnts i arbetet Àr kvalitativa intervjuer samt observationer.

Vi stÀller oss frÄgan hur visionen om en skola för alla ska uppnÄs med tanke pÄ alla elevers olikheter. Syftet i denna studie Àr att studera tillfÀllen dÄ lÀrarna eventuellt upplever inkludering svÄrt. Genom att studera lÀrares uppfattningar och deras tillvÀgagÄngssÀtt i mötet med alla elevers olika förutsÀttningar och behov och vilka tÀnkbara svÄrigheter som kan tillkomma, vill vi framhÄlla lÀraryrkets dilemma att möta alla elevers olika förutsÀttningar. Vi fann i vÄra delstudier att det finns svÄrigheter att inkludera alla elever i en sammanhÄllen undervisning med hÀnsyn till elevernas olika förutsÀttningar och behov. En följd av detta var valet att segregera och dÄ med avsikt att skapa bÀttre förutsÀttningar för eleven att nÄ kunskapsmÄlen.

Syftet med undersökningen var att studera en grupp elevers och en grupp pedagogers upplevelser av och synsÀtt pÄ skÀll inom skolverksamheten. Undersökningen genomfördes vÄren 2005 vid en F-3 skola i LuleÄ kommun och den undersökningsmetod som anvÀndes var kvalitativa intervjuer. De intervjuade eleverna, fem till antalet, gick samtliga i Är 1. Jag intervjuade Àven fem pedagoger som arbetade med elever i olika Äldrar. Undersökningen visade att upplevelsen av och Àven synsÀttet pÄ skÀll inom skolverksamheten skiljer sig mellan elever och pedagoger, nÄgot som delvis stÀmmer överens med tidigare forskning.

Mitt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att fÄ en djupare kunskap om vilka behov yngre elever med ett annat modersmÄl har av modersmÄls- och andrasprÄksundervisning. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med elever och pedagoger för att fÄ kunskap om hur de ser pÄ modersmÄlsundervisning och svenska som andrasprÄk. Eleverna gÄr pÄ en mÄngkulturell skola. De elever som jag intervjuade var 6-8 Är gamla och var alla födda hÀr i Sverige av utlÀndska förÀldrar. Alla eleverna pratade bÄde svenska och sitt modersmÄl.