Syftet med uppsatsen var att genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem grundskollÀrare i de tidigare skolÄren, fÄ vetskap om hur de resonerade kring begreppen normalitet och avvikelse, hur de kategoriserade och kartlade elever i behov av sÀrskilt stöd samt hur de resonerade kring "en skola för alla". intervju som metod valdes för att kartlÀgga och tolka lÀrarnas subjektiva tankar, uppfattningar och vÀrderingar. Resultatet visade pÄ att de lÀrare som hade lÄng arbetslivserfarenhet kÀnde en sÀkerhet i sina bedömningar kring elever som avviker frÄn det normala. Arbetslaget framstod som centralt viktig nÀr diskussioner och beslut om utredning av en elev var aktuell. LÀrarna var i grunden positiva till "en skola för alla", men tveksamma till om den kan fungera i praktiken, bl.a pÄ grund av bristande resurser.

AbstraktUndersökningen Àr en kvalitativ studie med syftet att belysa hur olika pedagoger, verksamma i grundskolans tidigare Är, beskriver sin undervisning och sina stödÄtgÀrder för barn i behov av sÀrskilt stöd. ForskningsfrÄgorna som ligger till grund för undersökningen Àr följande: Hur talar pedagoger om begreppet en skola för alla i relation till elever i behov av sÀrskilt stöd? Hur talar pedagoger om sina stödinsatser för elever i behov av sÀrskilt stöd? Hur organiseras undervisningen? För att kunna besvara de hÀr frÄgorna valdes semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes pÄ fyra skolor med tio pedagoger i olika yrkesroller. Pedagogerna Àr verksamma i grundskolans tidigare Är och pÄ varje skola har vi intervjuat en klasslÀrare.

Syftet med studien var att synliggöra skolpolitikers uppfattningar om enskola för alla. TvÄ skilda synsÀtt pÄ elever och elevers svÄrigheter belysesinom den specialpedagogiska forskningen; individuellt/kategoriskt perspektivoch socialt/relationellt perspektiv. Dessa synsÀtt Àr varandras motsatseravseende om det Àr eleven eller skolans organisation och undervisning somses som problembÀrare. De bÄda synsÀtten fÄr konsekvenser för denspecialpedagogiska organiseringen. Det traditionella sÀttet att möta elevenssvÄrigheter i skolan har varit specialundervisning, dÀr sÀrskild trÀning,speciella ÄtgÀrder och kategorisering/sÀrskiljning av elever varitframtrÀdande.

Arbete med hÄllbar utveckling Àr ytterst aktuellt i dagens samhÀlle. I detta arbete spelar lÀrarna en betydelsefull roll. Skolor kan idag ansöka om att fÄ en miljöcertifiering för att pÄ ett naturligt och engagerande sÀtt fÄ in och stimulera miljöfrÄgorna i skolans och förskolans dagliga verksamhet. De tvÄ certifieringar som finns idag Àr UtmÀrkelsen Miljöskola och Grön Flagg. Vi har framförallt undersökt om elever pÄ en miljöcertifierad skola har ökad insikt inom den ekologiska dimensionen av hÄllbar utveckling.

Vi har upplevt att fokus i skolan ligger vÀldigt mycket pÄ svaga elever och att sÀrbegÄvade elever inte fÄr samma stöd utifrÄn sina behov. I lÀrarutbildningen Àr det hÀr ett omrÄde som oftast inte fÄr nÄgot utrymme. SÀrbegÄvade elevers situation i skolan Àr ett omrÄde som det finns lite forskning om i Sverige, vilket gör att Àmnet inte Àr uppe för diskussion i lÀrargrupper. Vi ville beskriva, förklara och förstÄ hur lÀrare bemöter och undervisar sÀrbegÄvade elever i det svenska skolsystemet. För att lyckas med detta valde vi att arbeta med deltagarorienterad aktionsforskning.

Frisörelever har svÄrt att klara frisörbranschens gesÀllprov och antalet utdelade gesÀllbrev blir fÀrre med resultat av ett ökat antal obehöriga frisörer verksamma i frisörbranschen. Syftet med studien var att ta reda pÄ hur samarbetet mellan skola, handledare pÄ arbetsplats och branschorganisationen ser ut samt att ta fram förslag till skolan hur skolan kan förbÀttra samarbete, kommunikation och information. Metoden som anvÀndes för att hÀmta materialet var kvalitativt med intervjuer av medlemmar frÄn Svenska Frisörföretagarna och enkÀter ifyllda av frisörer som har erfarenhet av att vara handledare Ät elever under deras utbildning. Resultatet visade pÄ brister med informations och kommunikationen mellan skola, handledare och branschorganisation. Samarbete mellan dessa kan förbÀttras och utvecklas till det bÀttre. Ett litet samarbete fanns mellan skola och branschorganisation men inte tillrÀckligt tillfredstÀllande. Det fanns ett behov och vilja av att förbÀttra den delen. Samarbetet mellan skola och handledarna mindre bra och det fanns stort behov av att förbÀttra det.

Syftet Àr att undersöka pedagogers tankar och erfarenheter kring undervisning av elever med sÀrskilda behov pÄ en skola. Detta för att öka kunskapen om hur man som ÀmneslÀrare kan öka möjligheterna för dessa elever att klara undervisningens mÄl samt att skapa förstÄelse för vilka brister och behov som finns i detta arbete. Den metod jag har valt för att genomföra undersökningen Àr kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat fyra pedagoger pÄ en utvald skola som arbetar med elever i grundskolans senare Är, tre av informanterna Àr sprÄklÀrare och en arbetar som specialpedagog. Resultatet visar sju Äterkommande teman som har stor betydelse för framgÄngsrik undervisning med elever med sÀrskilda behov. Dessa teman Àr bemötande, motivation, struktur och information, stress, klassrumsklimat och arbetsro, undervisningssÀtt och pedagogik samt resurser. Informanterna uppger i mycket liten utstrÀckning innehÄllet i undervisningen som betydande för motiverande och framgÄngsrik undervisning.

Syftet med vÄr undersökning Àr att se vilka mÄl pedagogerna pÄ en I Ur och Skur skola har med sin utomhusundervisning, samt att se vad eleverna i skolans Är 3 uttrycker att de lÀr sig. Vi intervjuar fyra pedagoger och fem elever pÄ en I Ur och Skur skola vars svar vi analyserar och diskuterar utifrÄn I Ur och Skurs pedagogik samt lÀrandeteorier. Studiens resultat visar att pedagogerna förutom förtrogenhet till naturen, vÀljer att poÀngtera de mÄl med undervisningen som innefattar fÀrdigheter som t.ex. socialt samspel. Eleverna nÀmner detta kunnande mer som ett bonus, och framhÄller istÀllet de teoretiska Àmnenas vikt..

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur samarbetet ser ut mellan hem och skola pÄ en etnisk heterogen skola. Vi Àr nyfikna pÄ vilka förutsÀttningar det finns för att förÀldrar ska kunna pÄverka undervisningen och pÄ vilket sÀtt det skapas trygga relationer mellan lÀrare och förÀldrar..

Reformen om det fria skolvalet i svensk utbildningspolitik frĂ„n 1992, har idag börjat visa sina tydliga spĂ„r. Skillnaderna mellan skolorna kan vara betydande, men om man inte tar vara pĂ„ möjligheten att vĂ€lja skola sĂ„ faller poĂ€ngen med det. DĂ„ blir det bara de elever som har förĂ€ldrar som har en akademisk utbildning och som har en bĂ€ttre social bakgrund som utnyttjar möjligheten att vĂ€lja skola. Undersökningen Ă€r baserad pĂ„ fem intervjuer varav fyra med rektorer och en med skolpolitikern i Örebro kommun. Vad undersökningen Ă€mnar att besvara Ă€r vilka konsekvenser det fria skolvalet gett i Örebro kommuns grundskolor utifrĂ„n de fyra rektorerna och skolpolitikerns perspektiv.

SAMMANFATTNING Johansson, David. (2008). Kost och motion - en studie av kost- och motionsvanor hos elever i Ärskurs fyra pÄ en skola i södra Sverige (Diet and exercise ? a study of diet and exercise among pupils in grade four at a school in the south of Sweden). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur kost- och motionsvanor hos elever i Ärskurs fyra pÄ en skola i södra Sverige ser ut.

Jag har noterat att det i dagens skola existerar exkludering utav elever med behov av sÀrskilt stöd. Detta har fÄtt mig att övervÀga uttrycket ?en skola för alla? som jag under min utbildning har stött pÄ flertalet gÄnger. I litteraturen framgÄr det att skolans ansvar innebÀr att varje individs behov ska frÀmjas och segregering ska undvikas. DÄ jag anser att det finns ett glapp mellan verkligheten och idealet blir det i min mening ett intressant Àmne att undersöka.

3 % av befolkningen har sÄ stora koncentrationssvÄrigheter eller stunder med förlorad kontroll att det benÀmns som en funktionsnedsÀttning ? ADHD. I dagens skola Àr det allt vanligare med elever som har problematik och olika diagnoser. Om en elev pÄ grund av t.ex. ADHD har svÄrigheter förvÀntas samhÀllet stÀlla upp med extra insatser.

Att elever ska ha reellt inflytande i svensk skola betonas starkt i styrdokumenten. Tidigare studier visar att elever har begrÀnsat inflytande i undervisning. Elevcentrerad undervisning ses ofta som nÄgot som ger högt elevinflytande. DÀrför syftar denna studie till att undersöka hur elever och lÀrare beskriver elevers inflytande i en skola som arbetar vÀxelvis med traditionell Àmnesundervisning och Àmnesintegrerade temaomrÄden som kan ses som en form av elevcentrerad undervisning. FrÄgor som besvaras Àr vilka möjligheter elever har till inflytande i undervisningen samt vad som kan begrÀnsa elevinflytande.

Att elever ska ha reellt inflytande i svensk skola betonas starkt i styrdokumenten. Tidigare studier visar att elever har begrÀnsat inflytande i undervisning. Elevcentrerad undervisning ses ofta som nÄgot som ger högt elevinflytande. DÀrför syftar denna studie till att undersöka hur elever och lÀrare beskriver elevers inflytande i en skola som arbetar vÀxelvis med traditionell Àmnesundervisning och Àmnesintegrerade temaomrÄden som kan ses som en form av elevcentrerad undervisning. FrÄgor som besvaras Àr vilka möjligheter elever har till inflytande i undervisningen samt vad som kan begrÀnsa elevinflytande.