Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ elevers attityder gentemot muslimer pÄ en gymnasieskola i SmÄland. Med hjÀlp av en konstruerad enkÀt fick elever i Ärskurs ett och tre pÄ Naturvetenskapsprogrammet och i Ärskurs ett och tre pÄ Fordonstekniska programmet pÄ denna smÄlÀndska skola ta stÀllning till Ätta pÄstÄenden om muslimer. I studien jÀmförs dessa tvÄ programs enkÀtsvar för att se om det finns likheter och skillnader i elevernas attityder. Elevernas svar till de Ätta pÄstÄendena kopplas till deras bakgrund som exempelvis religionstillhörighet och ifall de har muslimska vÀnner eller inte för att se samband. EnkÀtsvaren har bearbetats med hjÀlp av socialkonstruktivistisk teori och Peter Bergers och Thomas Luckmanns socialisationsteori.Resultatet visar att eleverna pÄ Naturvetenskapsprogrammet pÄ denna skola generellt sett Àr mycket positiva till muslimer och deras religionsutövande, men ett par Àr negativa till bÀrandet av slöja, byggandet av moskéer i Sverige samt muslimsk invandring.

Syftet med detta arbete Àr att studera hur elever pÄ hotell- och restaurangprogrammet upplever kunskapsförmedlingen pÄ skolan och om den kunskap som förmedlas lever upp till de förvÀntningar som eleverna har pÄ sina lÀrare. Min metodologiska utgÄngspunkt Àr en kombination av kvalitativ observation och kvantitativ datainsamling med hjÀlp av enkÀt.Jag har valt att studera endast en skola och dÄ en i en liten stad. Jag har sjÀlv för avsikt att, efter avslutad utbildning, undervisa pÄ en mindre ort i Sverige. I uppsatsarbetet har jag valt att lÄta elever och lÀrare svara pÄ enkÀtfrÄgor anonymt för att fÄ sÄ Àrliga svar som möjligt. Detta Àr min frÀmsta metod för att nÄ fram till mina svar.

I Halmstad kommun finns det riktlinjer som sÀger att det bör finnas nÄgon form av matrÄdpÄ samtliga skolor i kommunen. MatrÄdet fungerar som en plattform dÀr elever ochrepresentanter frÄn olika personalgrupper möts och diskuterar Àmnen som berör elevernasmat- och mÄltidssituation. Syftet med den hÀr studien Àr dÀrmed att ta reda pÄ hur matrÄden pÄ tre olika skolor iHalmstad kommun arbetar idag och om arbetet Àr uppskattat av avnÀmarna. Riktlinjerna, innefattar politiska beslut, som ska följas men kommunen vet i dagens lÀge inte hurmatrÄdens arbete fungerar och dÀrför behövs en utredning kring detta. För att ta reda pÄ hur matrÄdets arbete fungerar har ett antal nyckelpersoner medanknytning till skolorna intervjuats, sammanlagt 14 personer har deltagit i undersökningen.

IT-prototype for programming education in the form of a web-site. IT-prototype for programming education in the form of a web-site..

Syftet var att jÀmföra hur pedagogerna arbetar med utomhuspedagogik i olika Älderskategorier, men ocksÄ att studera utomhuspedagogik och ta reda pÄ vad pedagogernas syn pÄ utomhuspedagogik Àr. Intervjuer genomfördes med 6 respondenter i en Ur och Skurförskola och 4 respondenter i en skola som Àr profilerad som Miljöskola/Skola för hÄllbar utveckling. Resultatet visade en likhet i form av att bÄde förskolan och skolan anvÀnder sig av utomhuspedagogiken med hjÀlp av naturen och nÀromrÄdet kring förskolan och skolan. Det fanns ocksÄ olikheter och det Àr att förskolan lÄter barnen leka mer fritt under dagen Àn skolan som har lektioner inlagda i ett schema..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och fÄ kunskap om elevers upplevelse av sin situation pÄ en skola som bedriver ART- programmet och arbetar för integrering av ART i övrig undervisning och verksamhet.(ART - Aggression Replacement Training) Vi har Àven forskat i hur lÀrarna pÄ den specifika skolan upplever situationen för eleverna i sÄvÀl skolgÄng som socialt samt hur lÀrarna arbetar med ART. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod dÀr intervjuer med sammanlagt sju informanter ligger som grund för vÄrt forskningsresultat. Till vÄr kvalitativa undersökning kopplar vi bland annat teorin om fenomenologi, vilken utgÄr frÄn en strÀvan att ÄsidosÀtta vÄr tidigare empiri och genom det fÄ möjlighet att gripa tag i den subjektiva erfarenheten hos informanten. Vi vill ocksÄ lyfta fram begreppet kontextualism, det vill sÀga att vi har en vilja att undersöka individer i det sammanhang de befinner sig i. Resultatet av intervjuerna med informanterna visar att lÀrarna anser att de ser en stor förÀndring hos elever som placeras pÄ den specifika skola vi undersökt samt vilka genomgÄtt eller genomgÄr ART: s program. De menar att efter genomgÄnget program visar eleverna prov pÄ mognad och utveckling vilket resulterar i en positiv förÀndring i bÄde skolarbetet samt i den sociala situationen. De ser en fördel med att ha ART integrerad i övrig verksamhet förutom de lektioner som Àr avsedda för programmet. Eleverna upplevde Àven de en förÀndring i sin livssituation sedan de börjat pÄ den specifika skolan och deltagit i ART-programmet.

AbstractMÄlet med denna undersökning Àr att belysa hur ungdomars kostvanor ser ut och om de upplever att det pÄverkar deras studieresultat. För att elever i dagens skola ska mÄ bra och kunna prestera vÀl krÀvs det att flera yttre faktorer fungerar. Kost, motion och sömn Àr nÄgra av dem men jag har koncentrerat mig pÄ kosten. Vet ungdomar hur och vad de ska Àta för att fÄ i sig den nÀring de behöver? Jag har ocksÄ tittat pÄ om de har nÄgon uppfattning och i sÄ fall vilken nÀr det gÀller hur deras mat intag berör deras förmÄga att orka och prestera i skolan.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur elever upplever den pedagogledda rastaktiviteten utomhus och om den deltagande vuxne har nÄgon betydelse. MÄlet Àr att ta del av elevernas egna tankar och synsÀtt. Undersökningen utgÄr ifrÄn vad barnen tycker och tÀnker, barns perspektiv. Den skola som undersökningen gjordes pÄ har sedan ett Ärs tid haft pedagogledda rastaktiviteter utomhus.Undersökningen utgörs av litteraturstudier och en kvalitativ undersökning genom intervjuer med nÄgra elever. Resultatet visar att de intervjuade eleverna upplever den pedagogledda rastaktiviteterna som nÄgot positivt.

Syftet med vÄr undersökning var att belysa vilka rutiner skolan arbetar efter för att fÄnga upp elever som har en förhöjd risk att utveckla lÀs- och skrivsvÄrigheter. Med hjÀlp av tre frÄgestÀllningar begrÀnsade vi vÄr undersökning: Hur arbetar skolan med att tidigt upptÀcka lÀs- och skrivsvÄrigheter? Vilka metoder anvÀnder skolan sig av för att kartlÀgga elevers lÀs- och skrivutveckling? Hur samverkar skolan och vÄrdnadshavare betrÀffande elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter? I vÄr bakgrund presenterades tidigare forskning inom Àmnet. VÄr empiriska studie bestod av kvalitativa intervjuer som genomfördes pÄ tvÄ olika skolor. VÄra informanter bestod av en lÀrare, en speciallÀrare och en rektor pÄ varje skola.

Elever i Ärskurs nio har i dag ett stort antal gymnasieutbildningar att vÀlja pÄ, vilket gör att de lÀtt fastnar i en mÀngd av information som Àr svÄrsorterad. MÄnga elever i Ärskurs nio kÀnner osÀkerhet i valet av gymnasieutbildning dÄ de inte har nÄgon direkt kunskap om arbetsmarknaden eller kan sÀtta sina skolÀmnen i relation till olika yrken. Avsaknad av samarbete mellan skola och arbetsliv Àr pÄtaglig i mÄnga delar av landet, Àven om det finns goda exempel. Konsekvenserna av denna avsaknad kan bli att elever vÀljer utbildning pÄ orealistiska grunder eller efter pÄverkan av vÀnner. För att öka elevernas kunskap om sig sjÀlva, utbildning och arbetsmarknad behövs ÄtgÀrder vidtas.

Syftet med arbetet var att undersöka hur pedagoger arbetar i förskolelass och skola ur ett vÀrdepedagogiskt perspektiv. I arbetet har vi stÀllt 3 forskningsfrÄgor. Hur definierar pedagoger begreppet mobbning och hur förklarar man orsaker till uppkomsten av mobbning? Hur kommer skolans vÀrdegrund till uttryck i pedagogers beskrivning av sitt förhÄllningssÀtt? Och sista frÄgan vi stÀllde oss var. Vilket arbetssÀtt anvÀnder pedagoger för att förebygga mobbning och hur kan de relateras till ett vÀrdepedagogiskt arbete? I resultatet har det kommit fram att pedagogerna arbetar pÄ olika sÀtt med vÀrdegrundsfrÄgorna: bl a genom lek och skapande och med regler..

Uppsatsen beskriver vad lÀrares respekt för elever i skolan kan innebÀra. UtifrÄn intervjuer med lÀrare och elever samt litteraturstudie framkommer synen pÄ respekt för elever i skolan. Undersökningen har gett olika aspekter av respekt för barn dÀr lÀrare och elever har gemensamma Äsikter, men dÀr ocksÄ olika uppfattningar finns. Resultatet visar att lÀrares respektfulla bemötande kan innebÀra lÀrares lyssnande, elevers medbestÀmmande, grÀnssÀttning, ömsesidighet, hÀnsyn till barns sociala miljö samt lÀrares omtanke. Bristande respekt kan innefatta att lÀrare inte lyssnar, har förutfattade meningar, anvÀnder ironi och sarkasm, Àr irriterade, anklagar oskyldiga och misstror elever.

Att arbeta med elever som presterar pÄ en högre nivÄ Àn vad övriga elever i klassen gör kan vara utmanade arbete för lÀrare. Det ingÄr i lÀrarens uppdrag att stimulera och motivera alla elever i sin kunskapsutveckling, dÀrför ville vi undersöka hur lÀrare stimulerar och individualisera för dessa elever. I denna studie presenteras tidigare forskning samt resultaten av empirin som samlades in med hjÀlp av observationer och intervjuer. Studien genomfördes pÄ tvÄ skolor dÀr tre lÀrare pÄ varje stadium deltog.I bakgrunden beskriver vi kort om varför vi anser att detta Àr ett omrÄde som Àr av nytta för samhÀllet dÄ högpresterande elever Àr en grupp som sjunker vilket PISA-undersökningen visade pÄ. De metoder som vi har anvÀnt oss av vid denna undersökning var intervju och observationer dÄ vi ville se hur lÀrarna faktiskt arbetar.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka huruvida elever önskar ett ökat anvÀndande av IT i skolan knutet till hemmet för att i större utstrÀckning göra lÀxan i SamhÀllskunskap. Dessutom Àr syftet att undersöka hur en eventuell förÀndring skulle kunna se ut. För att undersöka detta har enkÀter lÀmnats ut till totalt 111 elever pÄ tre olika skolor. Min undersökning visar att de flesta stÀller sig positiva till ett ökande av IT-anvÀndning i skolan i förbindelse med hemmet men det som förvÄnade mig Àr att mÄnga samtidigt Àr tveksamma. Om en förÀndring skulle infinna sig och det blir möjligt att göra lÀxan via Internet önskar de flesta att det sker i form av textlÀsning pÄ datorn eller i form av spel. I dagslÀget Àr en sÄdan förÀndring inte möjlig dÄ det skulle krÀvas att alla elever har tillgÄng till Internet vilket fallet inte Àr idag. För vidare forskning föreslÄs en djupare undersökning av samma slag som denna och Àven en attitydundersökning frÄn pedagogernas synvinkel..

Syftet med detta arbete Àr att studera hur elever pÄ hotell- och restaurangprogrammet upplever kunskapsförmedlingen pÄ skolan och om den kunskap som förmedlas lever upp till de förvÀntningar som eleverna har pÄ sina lÀrare. Min metodologiska utgÄngspunkt Àr en kombination av kvalitativ observation och kvantitativ datainsamling med hjÀlp av enkÀt.Jag har valt att studera endast en skola och dÄ en i en liten stad. Jag har sjÀlv för avsikt att, efter avslutad utbildning, undervisa pÄ en mindre ort i Sverige. I uppsatsarbetet har jag valt att lÄta elever och lÀrare svara pÄ enkÀtfrÄgor anonymt för att fÄ sÄ Àrliga svar som möjligt. Detta Àr min frÀmsta metod för att nÄ fram till mina svar.