Undersökningens syfte var att beskriva lÀrares och elevers uppfattningar om elevinflytande pÄ gymnasieskolan. Syftet grundades utifrÄn fyra frÄgestÀllningar som handlar om vilka uppfattningar som förekommer om elevinflytande i undervisningen bland lÀrare och elever, i vilken utstrÀckning och pÄ vilket sÀtt eleverna har möjlighet att pÄverka och vara med och forma sin undervisning, hur lÀrarna och eleverna uppfattar elevernas möjlighet till att pÄverka skoldemokratiskt och om elevernas syn pÄ elevinflytande stÀmmer överens med lÀrarnas. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer och har genomförts med lÀrare och elever frÄn tre gymnasieskolor. Sammanlagt har tolv personer intervjuats, tvÄ lÀrare och tvÄ elever frÄn varje skola. Resultatet av intervjuerna visar att elevinflytandet fungerar pÄ en skola vad det gÀller det formella inflytandet.

Arbetet Àr en studie om hur lÀrarna pÄ en högstadieskola i en skÄnsk kommun anpassar sin historieundervisning för de elever med en annan kulturell bakgrund. Vi har valt att titta nÀrmare pÄ detta Àmne eftersom det stÄr i skolans styrdokument att varje lÀrare skall strÀva efter att eleverna ska förvÀrva ett historiemedvetande. Vi har valt att undersöka hur historiemedvetande och historiekultur ser ut i skolan och om detta Àr anpassat till elever med icke-svensk historiekultur. Om inte eleverna frÄn en annan historiekultur fÄr sin historia tillgodosedd i historieundervisningen finns risken att deras historiemedvetande inte fördjupas. VÄr tanke Àr att genom att intervjua lÀrare pÄ vÄr intervjuskola som undervisar i historia och frÄga dessa vad historiemedvetande betyder för dem, undersöka vad de gör för att tillgodose sina elever som har en icke-svensk historiekultur i sin historieundervisning.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att fÄ en uppfattning om hur pedagoger upplever fysiskt vÄld i skolan. Arbetet undersöker Àven hur tidningsrubriker av vÄld i skolan har sett ut under de senaste fem Ären, och hur pedagogerna ser pÄ tidningars framstÀllning. Undersökningen genomfördes genom intervjuer med en lÀrare och en fritidspedagog pÄ respektive skola, vilket innebar sammanlagt fyra intervjuer. Vi sökte tidningsrubriker frÀmst genom tidningsarkiv pÄ Internet, men Àven genom olika dagstidningars nÀtupplagor. VÄra teoretiska utgÄngspunkter utgÄr frÄn tidigare rapporter och undersökningar genomförda angÄende vÄld i skolan, samt tidigare forskning angÄende tidningars framstÀllning av samma Àmne.

InterdisciplinÀrt examensarbete inom lÀrarutbildningen, 15 hpSvenska sprÄket, fördjupningskurs LSV410Vt 2012 Handledare: Roger KÀllström.

Genom en jÀmförelse mellan en enkÀtundersökning gjord bland förÀldrar till elever i Är 5 och resultatet av intervjuer med barnens klasslÀrare har jag försökt belysa förÀldrars syn pÄ samarbete med skolan. Jag har Àven anvÀnt mig av litteratur inom omrÄdet för att fÄ en sÄ klar bild som möjligt. Vad som framkommer tydligt Àr att förÀldrar tycker det Àr viktigt med samarbete. Men de behöver bredare och mer omfattande information frÄn skolan för att kontakten mel-lan hem och skola ska kunna fördjupas. Idag Àr det vanligt att samarbetet begrÀnsar sig till utvecklingssamtalet.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever i Ärskurs nio upplever gymnasievalet och hur dessa upplevelser kan pÄverka deras valprocess. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex elever i Ärskurs nio. Resultatet visar att gymnasievalet Àr en komplex process som vÀcker mÄnga starka kÀnslor. Dessa kÀnslor handlar om det egna ansvaret att göra rÀtt val inför framtiden, svÄrigheter att hantera informationsutbudet och kÀnslor kring att uppnÄ de betyg som krÀvs för en viss utbildning. Funderingar över vad det innebÀr att börja i en ny skola vÀcker ocksÄ kÀnslor.

Den dominerande pedagogiken i skolan stimulerar de auditiva och visuella eleverna. Vad hÀnder med de kinestetiska och taktila eleverna som behöver röra pÄ sig för att tillgodogöra sig undervisningen? Med det i Ätanke har jag övervÀgande studerat forskarna Rita och Kenneth Dunns inlÀrningsmodell Learning Styles samt intervjuat pedagoger i nÄgra skolor som arbetar aktivt med olika lÀrstilar.Studien visar pÄ betydelsen av att vara förberedd pÄ vad arbetssÀttet med olika lÀrstilar innebÀr, för att tillvarata elevernas olika lÀrstilar genom att tillmötesgÄ deras preferenser pÄ olika sÀtt. ArbetsÀttet har gett resultat, speciellt för elever i koncentrationssvÄrigheter, som ofta kan hÀrledas till elever med ett taktilt och kinestetiskt inlÀrningssÀtt.Dagens skola drabbas ofta av personalnedskÀrningar. Det Àr dÀrför viktigt att hitta olika vÀgar för att hjÀlpa alla elever i behov av olika slag.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att belysa hur undervisningen i skolan utformas sÄ att elever fÄr kunskap om hÄllbar utveckling och att arbetet mot en hÄllbar utveckling blir en integrerad del av skolan och elevernas handlingar i vardagen. Ett annat syfte Àr att konkretisera hur undervisningen i skolan utformas sÄ att arbetet mot en hÄllbar utveckling skapar möjlighet för eleverna att fÄ nya insikter om hur de praktiskt kan agera och göra miljömÀssiga val. Den metod vi har anvÀnt Àr en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer. Resultatet av arbetet Àr att det finns olika arbetsmetoder för att nÄ en mer hÄllbar utveckling och att skolor och lÀrare kommit olika lÄngt i undervisningen. FörhÄllningssÀttet till miljön och hÄllbar utveckling Àr nÄgot som genomsyrar hela skolan för att ge en helhetsbild för eleverna..

Syftet med arbetet Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt elever kan hamna under ett destruktivt inflytande av religiösa rörelser av manipulativ art (RRM - eller ?sekter? som de ofta benÀmns i vardagslag), samt skolors beredskap för att hantera sÄdana situationer. Elever kan söka sig till sÄdana rörelser av flera olika anledningar: för att finna svar pÄ sina frÄgor om livet; vid livskriser; eller att bara som en följd av sökandet efter ro i det dagliga livet. Ett vidare syfte med uppsatsen Àr dra pedagogiska och didaktiska slutsatser nÀr det gÀller religionsundervisningens möjligheter att motverka ett sÄdant destruktivt beroende. Genom att ge eleverna större insikt eller kunskap stÄr de bÀttre rustade mot vÀrvningsförsök frÄn RRM grupper. Uppsatsen redogör i en litteraturöversikt för de viktigaste dragen i RRM, för att sedan analysera ett material av tre olika typer av intervjuer.

Syftet med detta arbete Àr att studera hur elever pÄ hotell- och restaurangprogrammet upplever kunskapsförmedlingen pÄ skolan och om den kunskap som förmedlas lever upp till de förvÀntningar som eleverna har pÄ sina lÀrare. Min metodologiska utgÄngspunkt Àr en kombination av kvalitativ observation och kvantitativ datainsamling med hjÀlp av enkÀt.Jag har valt att studera endast en skola och dÄ en i en liten stad. Jag har sjÀlv för avsikt att, efter avslutad utbildning, undervisa pÄ en mindre ort i Sverige. I uppsatsarbetet har jag valt att lÄta elever och lÀrare svara pÄ enkÀtfrÄgor anonymt för att fÄ sÄ Àrliga svar som möjligt. Detta Àr min frÀmsta metod för att nÄ fram till mina svar.

Syftet med examensarbetet Àr att utveckla en förstÄelse för lÀxor i en Ärskurs sexa. Vi vill ta reda pÄ antalet lÀxor som eleverna i en klass kan fÄ, men Àven ta reda pÄ vad sjÀlva syftet med lÀxorna Àr. Vi vill fördjupa oss i om pedagogerna och elevernas uppfattning om lÀxor ger stöd för lÀrande. Nedan presenteras vÄr frÄgestÀllning till examensarbetet. ? Vad Àr syftet med lÀxor? ? Hur mÄnga lÀxor fÄr en elev i genomsnitt i veckan enligt pedagogerna och eleverna? ? Vad anser pedagogerna och eleverna om lÀxor? ? Vad Àr pedagogernas och elevernas uppfattning om lÀxor ger stöd för lÀrande? I teoretisk bakgrund har vi valt att ta upp om tidigare forskning angÄende lÀxor och vi har Àven tagit upp tre olika teoretiker: Vygotskij, Piaget och Gardner.

Syftet med detta arbete Àr att studera elevers upplevda inflytande kopplat till rÄdsverksamheten pÄ en skola dÀr alla elever deltar i nÄgot rÄd. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra elever pÄ skolan. Resultatet frÄn intervjuerna har vi analyserat och tolkat utifrÄn styrdokument, tidigare forskning och John Deweys teori om demokrati i skolan. Resultatet visar att respondenterna upplever att de har stort inflytande via rÄdsverksamheten men lyfter Àven att alla elever pÄ skolan inte har inflytande. Eleverna ger en bild av att rÄdsverksamheten möjliggör för eleverna att ta stor plats och att det snarare Àr elevstyrt Àn lÀrarstyrt.

Syftet med studien var att studera grundskolors organisation av undervisningen för elever med ADHD diagnos. DÄ detta Àr en mindre studie drar vi inga generella slutsatser av studien.I denna kvalitativa studie deltar sex intervjupersoner som Àr yrkesverksamma specialpedagoger med ett övergripande ansvar över flera klasser. Studien undersöker hur sex olika grundskolor i ett storstadsomrÄde organiserar undervisning runt elever som fÄtt diagnosen ADHD. Studien undersöker Àven om specialpedagogerna anser att kunskapen om ADHD diagnosen Àr tillrÀcklig pÄ skolorna.Resultatet av undersökningen visar att det finns elever med ADHD diagnos pÄ samtliga skolor. Hur man organiserar undervisningen skiljer sig frÄn skola till skola samt frÄn elev till elev.

Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle och i dagens skola möter lÀrare mÄnga elever frÄn olika lÀnder. Elever Sverige fÄr gÄ i en internationell klass för att kunna lÀra in ikapp sina jÀmnÄriga kamrater som har svenska som sitt lÀrare medverkar. Fem av dessa lÀrare Àr Sva syfte att ta reda pÄ vilka faktorer som kan pÄverka andra under intervjuerna har diskuterats och analyserats utifrÄn tidigare forskning och visar bland annat att modersmÄlsundervisning Àr gynnsam för elevers andrasprÄksutvecklin finns andra faktorer som pÄverkar andrasprÄkselevers inlÀrning och dessa Àr den sociokulturella bakgrunden (förÀldrar, utbild kultur), elevers bakgrund och tidigare erfarenheter samt hur organiseringen av undervisningen ser ut..

VÄren 2008 saknade 23,4 procent av de elever som slutade Ärskurs nio i grundskolan fullstÀndiga betyg. Det innebÀr att de inte uppnÄdde betyget godkÀnt i ett eller flera av alla grundskolans Àmnen. Detta Àr med andra ord ett potentiellt, om inte redan ett stort och konkret samhÀllsproblem vilket kan fÄ förödande konsekvenser för den allmÀnna kompetensen i samhÀllet i ett framtida perspektiv. Jag menar alltsÄ helt enkelt att om utvecklingen fortsÀtter gentemot högre procenttal sÄ kommer hela Ärskullar pÄverkas negativt i och med att fÀrre och fÀrre naturligt tar stegen in i gymnasiet och senare ut pÄ arbetsmarknaden. Syftet med uppsatsen Àr att identifiera citat i vardera diskurs som pÄtalar riksdagspartiernas förslag till ÄtgÀrder samt tecken som har mer övergripande karaktÀr kring partiets politik som rör grundskolan.