Detta examensarbete behandlar förekomsten av stenkolstjÀra i vÄra svenska vÀgar. Arbetet bestÄr av tvÄ olika delar. Den första delen Àr en inventering av de vÀgar i Norrbottens lÀn dÀr VÀgverket Region Norr Àr vÀghÄllare för att se i vilken utstrÀckning det kan förekomma stenkolstjÀra i vÀgarna. Den andra delen, fördjupningsdelen, behandlar vad VÀgverket har för möjligheter att i framtiden hantera och deponera tjÀrhaltiga belÀggningar. Syftet med examensarbetet Àr att dels inventera belÀggningsliggare för Norrbottens lÀn, samt genomföra provtagning av vissa utvalda vÀgar, och sammanstÀlla en rapport som redovisar vÀgnummer över vÀgarna med tjÀrhaltigt belÀggningsmaterial.

Det har blivit viktigare att kunna hÀvda sig pÄ marknaden gentemot de nu mÄnga stormarknader och kedjor som expanderar och blir fler. Vi tÀnker beröra de Àmnen som handlar om butikers miljöer. Förutom sortiment och pris kan butiker konkurrera pÄ marknaden om de har och anvÀnder sig av en fungerande butiksmiljö. Om butikspersonalen arbetar aktivt och har en attraktiv och sÀljande miljö i sin butik kan butiken konkurrera trots att det Àr en lokal handlare med smÄ resurser. DÀrför kommer denna rapport att handla om den exteriöra, interiöra och psykosociala miljö och hur den lokala handlaren anvÀnder sig av dessa miljöer.

Den hÀr undersökningen handlar om i vilken mÄn dagstidningarna kan fortsÀtta att göra ansprÄk pÄ att utgöra tredje statsmakten. Den tredje statsmakten utgörs av journalistiken i medierna som ska bevaka den första statsmakten regeringen och den andra, riksdagen. Jag har valt att undersöka hur kommun- och landstingsjournalistiken samt den undersökande journalistiken, prioriteras pÄ tidningarna. AlltsÄ motsvarigheten till regering och riksdag pÄ lokal nivÄ. 21 ansvariga utgivare vid den största tidningen i respektive lÀn/region har fÄtt möjlighet att svara pÄ en enkÀt, svarsfrekvensen blev 66,6 procent.

Problemformulering: Hur kan destination SöderÄsen utvecklas till att bli en attraktiv destination för lokalbefolkning, turister och turismaktörer?Syfte: Syftet med vÄr fallstudie Àr att med SöderÄsen som objekt och Svalövs kommun som aktör undersöka hur en destination kan utvecklas samt undersöka hur en infrastrukturell satsning kan bidra till utvecklingen.Metod: Vi har valt att arbeta utifrÄn en fallstudieansats av kvalitativ karaktÀr dÀr vi ingÄende studerar ett fÄtal undersökningsenheter vilka baseras pÄ bÄde kvalitativa och kvantitativa primÀr- och sekundÀrdata. Vi har gjort ett strategiskt urval, eftersom vi Àr intresserade av att erhÄlla en djupare förstÄelse för vÄrt undersökningsomrÄde istÀllet för att basera det pÄ kvantiteter. Vi har dock kompletterat denna med en enkÀtundersökning av kvantitativ karaktÀr för att fÄ insikt om danskars kÀnnedom om vÄrt studieobjekt. För att göra vÄr fallstudie reliabel har vi varit noggranna med att se svaren i sin ursprungliga kontext dÄ sammanhanget Àr viktigt för att minska risken för missuppfattningar.

Fabriken vid SCA Packaging Förpackningsservice i VÀrnamo har under en lÀngre tid haft en layout som inte har varit Àndamalsenlig till dess funktion. För att kunna möta ökad konkurrens och interna krav pa effektivisering behövdes en ny lösning för maskinuppstÀllning och flödeshantering.1 oktober 2005 inleddes examensarbetet vid SCA i VÀrnamo, dÄ det hade beslutats att en limmaskin skulle flyttas in i de redan trÄngbodda lokalerna. Examensarbetarna fick i uppgift att, med gÀngse metoder, ta fram en ny layout som dels var möjlig ur ett rent praktiskt perspektiv, och dels sa effektiv att den nya maskinen kunde installeras utan att nyanstÀllningar skulle behövas göras.1 inledningsfasen gjordes en flödeskartlÀggning av produktionen vid företaget med hjÀlp av de produktionskort som anvÀnds i tillverkningen. Denna flödesanalys lÄg senare till grund för hur den nya layouten utformades. Med metoden systematisk lokalplanlÀggning arbetades en ny maskinuppstÀllning fram.

Syftet med vÄr uppsats Àr att genom en teoretisk och empirisk grundad diskussion undersöka vilka strategier som stÄr till buds för de svenska dagligvarukedjorna vid en branschförÀndring pÄ grund av en nyetablering av en hard discount aktör. Uppsatsens utgÄngspunkt Àr en abduktiv ansats dÀr en vÀxelverkan mellan teori och empiri Àr central. Vi har genom en kvalitativ metod samlat in primÀrdata genom elva delvis strukturerade intervjuer. Vi presenterar intervjumaterialet i ett empirikapitel och tillsammans med en förstudie kopplas sedan detta underlag till relevanta teorier. De teorier som vi funnit vara av intresse för vÄr studie Àr bl.a.

Uppsatsens syfte Àr att belysa hur gymnasieungdomar i Karlskrona kommun upplever sina livsvillkor avseende fritid, skola, politik/samhÀlle och inflytande, trygghet, hÀlsa, arbete, information och framtid. Avsikten Àr ocksÄ studera hur Karlskrona kommuns ungdomssatsningar förhÄller sig till nationella mÄl för ungdomspolitik. Kommunens arbete stÀlls i relation till tidigare utförda Lupp-undersökningar i andra kommuner samt till Ungdomsstyrelsens studie Den goda viljan, som berör praktiskt genomförande av kommunal ungdomspolitik. Lupp stÄr för ?lokal uppföljning av ungdomspolitiken?.

Denna uppsats bygger pÄ ett uppdrag att utvÀrdera de lokala trygghetssgrupperna i Sundsvalls kommun. Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur denna nya form av lokalt sammansatta grupper fungerar i teorin och praktiken. Detta görs med sÀrskilt fokus pÄ grÀsrotsbyrÄkraternas roll och deras arbetssituation inom omrÄdet för det brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbetet i kommunen.Uppsatsens metod bestÄr av intervjuer med tio deltagare frÄn trygghetsgrupperna och deltagande observationer som Àr direkt anslutna till det vardagliga arbetet. Det analytiska ramverket bestÄr av Michael Lipskys begrepp om grÀsrotsbyrÄkrater, vars breda skara av poliser, rektorer, socialtjÀnstemÀn m.fl. arbetar direkt med och mot mÀnniskor, och dessutom har ett stort svÀngrum att sjÀlva kunna utforma mÄl och arbetssÀtt i praktiken.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och beskriva hur verkligheten ser ut i Uganda utifrÄn FN:s millenniemÄl nummer 7- sÀkra en hÄllbar utveckling. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ om det skett nÄgra klimatförÀndringar och hur dessa i sÄ fall pÄverkar landets hÄllbara utveckling. Med millenniemÄl nummer 7 avgrÀnsas uppsatsen till nÄgra utvalda indikatorer. Begreppet hÄllbar utveckling förklaras ur ett holistiskt perspektiv. Konsekvenser av klimatförÀndringar riktar sig mot nederbörd och temperatur kopplat till jordbruk. För att uppnÄ syftet genomfördes en enkÀtundersökning samt intervjuer under en resa till Uganda i februari 2012.

Det allt större intresset för stÀders identiteter tycks vara sammankopplat med det postindustriella samhÀllets strukturer dÀr en modern och attraktiv stad ska locka turister, boende och företag som i sin tur ska generera ekonomiskt tillvÀxt. För att sÀkerstÀlla lokal tillvÀxt har konkurrensen mellan stÀder ökat vilket sÄledes har inneburit ett allt större intresse för stÀders identiteter som ett konkurrensmedel. Detta synliggörs exempelvis genom varumÀrkesstrategier och tydliga styr- och mÄldokument för stadens framtida utveckling. Stadsmiljön Àr en viktig aspekt i hur en stad uppfattas och dÀrför har mÄnga stÀder utformat stadsmiljöprogram som beskriver utforming och riktlinjer för de fysiska element som bygger upp bilden av staden, sÄsom exempelvis stadens golv, möbler och ljussÀttning. Den sammantagna verkan av dessa elements utformning Àr av största vikt för hur den fysiska miljön uppfattas och dÀrmed Àven staden i sin helhet.

In modern society globalisation is a fact within all industries, the textile industry included. Due to improvement in areas such as logistics and communication international trade have developed fast. As changes occur rapidly on the global market and companies must adjust and revise their processes in order to stay competitive.Because of the global price reduction consumers around the world expect low-price products, which mean that the companies have to find new ways to produce in a cost-efficient way. To maximize profit most of the textile production is situated in low-cost countries due to its labour-intensive character. It is crucial for fashion companies to allocate their activities in their value-chain effectively in order to reduce lead-times.

Regeringen lanserade visionen om ?Sverige - det nya matlandet? 2008. En vision som verkar för god mat, upplevelser i vĂ€rldsklass och en levande landsbygd. För att visionen ska uppnĂ„s finns bland annat möjlighet för projekt att söka finansiellt stöd ur landsbygdsprogrammet. VicTualia ekonomisk förening har under tre Ă„r drivit projektet "Utveckling av Örebroregionens vicTualier" med finansiering genom projektstöd.

Det Àr ingen sjÀlvklarhet att specialpedagogiskt stöd förekommer inom förskolan, eftersom denna skolform inte omfattas av samma krav pÄ specialpedagogisk kompetens som skolan. Styrdokumenten som berör förskolan beskriver att barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd ska fÄ det, men det beskrivs inte nÄgonstans hur hjÀlpen ska vara utformad. Syftet med studien var att undersöka vilka erfarenheter pedagoger har av specialpedagogiskt stöd i förskolan och hur pedagogers förvÀntningar pÄ specialpedagogiskt stöd inom denna skolform ser ut. Som teoretisk ram anvÀnde jag mig av systemteoretiska perspektiv och specialpedagogiska perspektiv. Jag genomförde en kvalitativ undersökning, i vilken jag intervjuade sex pedagoger som arbetar i förskolan. Resultatet visade pÄ att erfarenheten av specialpedagogiskt stöd i förskolan varierade mellan intervjupersonerna, vilket skulle kunna bero pÄ styrdokumentens otydliga formuleringar.

Det pÄgÄr utbyggnad av avfallskapacitet i Sverige samtidigt Àr statens strategi rörande avfallshanteringen otydlig. Föreliggande studies syfte Àr att analysera hur aktörer pÄ olika nivÄer samverkat och att se vilka drivande faktorer som funnits i beslutsprocessen kring byggandet av avfallsförbrÀnningsanlÀggningar. Det huvudsakliga teoretiska perspektivet i studien Àr hÀmtat frÄn Sexton et al. De menar att en integration av perspektiv frÄn företag, myndigheter och samhÀlle Àr en av nycklarna till bÀttre miljöbeslut. De menar ocksÄ att verktyg som Àr framtagna för att ge vÀgledning för olika beslut kan vara anvÀndbara vid beslutsprocesser.

Den första januari 2005 infördes en ny internationell redovisningsstandard inom EU, IFRS/IAS, som alla börsnoterade bolag Ă€r skyldiga att tillĂ€mpa. Även onoterade kan vĂ€lja att anvĂ€nda sig av denna standard, men för dem utgör den inget tvĂ„ng. Detta utgör ett stort steg i den pĂ„gĂ„ende harmoniseringsprocess som tog sin början pĂ„ 1960-talet, vars syfte Ă€r att skapa ett gemensamt redovisningssprĂ„k. Debatten kring denna process har framförallt behandlat hur tillgĂ„ngar skall vĂ€rderas, dvs. till anskaffningsvĂ€rde eller till verkligt vĂ€rde.