Syftet med arbetet är att undersöka vad specialpedagoger, talpedagog och psykolog känner till om begreppen Arbetsminne och Arbetsminnesträning. Avsikten är även att klargöra hur vanligt förekommande det är med Arbetsminnesträning i skolan samt hur specialpedagogen innefattas av träningen. Resultatet av undersökningen visar att det saknas en entydig begreppsförklaring gällande Arbetsminne och Arbetsminnesträning.Alla intervjuade har kännedom om ämnet, dock i olika omfattning. Specialpedagogen har en central roll i Arbetsminnesträningen..

Jag har i detta arbete undersökt hur elever med nedsatt Arbetsminne uppfattar och reflekterar över sin inlärningssituation. Syftet är att belysa hur nedsatt Arbetsminne påverkar inlärning och vad den pedagogiska personalen kan göra för att kompensera och underlätta för dessa elever. Den empiriska delen baseras på en frågeguide jag har genomfört i samtal med 11 elever i år 6-9. I min undersökning framkommer att elever med nedsatt Arbetsminne har svårigheter att ta in kunskap eftersom deras Arbetsminne lätt blir överbelastat och det saknas resurser till de mentala processer som sker i hjärnan när kunskap lärs in. Nedsatt Arbetsminne ger negativa effekter på framför allt läsförståelse och matematik och då främst problemlösning. Brister i läsförståelse påverkar de flesta ämnena, framför allt de teoretiska.

Syftet med studien var att se om det finns ett samband mellan matematiksvårigheter och elevens Arbetsminne. Utifrån ett befintligt resultat från screeningtest valdes 19 elever ut med matematiksvårigheter, och ytterligare 20 som kontrollgrupp. Därefter genomfördes Arbetsminnestester samt test av antalsuppfattning. Undersökningarna utfördes i år 3 och 4 på två olika skolor. Arbetsminnestesterna testade den centrala exekutiven, fonologiska loopen, visuella skissblocket, process-hastighet.

Studiens syfte var att få en bild av vad klassläraren känner till och deras inställning till begreppet Arbetsminne och Arbetsminnesträning. Undersökningen avsåg också att undersöka om Arbetsminnesträning bidragit till ökad kunskap och om det påverkat klasslärarens förhållningssätt och arbetsformer i klassrummet. Vidare var syftet att undersöka om och i så fall hur de arbetar med Arbetsminne. Undersökningen har gjorts genom kvalitativ forskningsintervju med delvis strukturerade frågeställningar. Eftersom ett antal frågeställningar var likalydande har intervjun i viss grad varit standardiserad. Resultatet av vår studie visar att klasslärarens kunskap om begreppen Arbetsminne och Arbetsminnesträning är diffus. Resultatet visar också att klasslärarna tillmäter Arbetsminnet en stor betydelse för skolarbetet eftersom de anser att tiden som gått åt till träningen varit väl använd.

Få studier finns om små barns fonologiska förmåga relaterat till Arbetsminne. Det råder också en brist på test av Arbetsminne för små barn. Föreliggande studie syftade därför till att studera relationen mellan visuellt Arbetsminne, fonologiskt Arbetsminne och förmåga att hantera fonologiska representationer hos treåringar. Detta har gjorts genom att samla in jämförelsedata för treåringars resultat på det nyutvecklade surfplatte-testet KUBEN (Kognitiv utveckling hos små barn), som testar förmågorna visuellt och fonologiskt Arbetsminne samt fonologisk diskrimination. Dessutom har test för fonologisk produktion, även det testat med hjälp av surfplatta, och nonordsrepetition använts.

I Sverige erbjuds barn med hörselnedsättning cochleaimplantat (CI) eller hörapparat (HA) beroende på typ och grad av hörselskada. Med CI möjliggörs utveckling av talat språk för barn som fötts döva eller gravt hörselskadade. Den tekniska utvecklingen jämte pedagogiska insatser har lett till en allt bättre språklig och kognitiv utveckling hos barn med hörselnedsättning och ett minskande glapp till jämnåriga normalhörande barn. Syftet med denna studie var att undersöka olika aspekter av Arbetsminne och läsförmåga hos nio barn med CI och sju barn med hörapparat. Femtifem barn med normal hörsel utgjorde referensgrupp.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka om pedagoger i grundskolan har möjliggjort för elever att intensivträna Arbetsminnet samt hur pedagogers erfarenheter och tankar kring Arbetsminne ser ut. Undersökningen har genomförts i två steg.  Inledningsvis gjordes en enkätundersökning för att kartlägga förekomsten av träning och sedan gjordes en intervjuundersökning för att fördjupa resultaten. Undersökningen genomfördes i en medelstor svensk kommun. Det visade sig att Arbetsminnet tränas i grundskolan idag. Specialpedagoger och speciallärare är de som tar initiativ till träning. De program som förekommer är Minneslek och RoboMemo.

Denna litteraturstudie avser att sammanställa och redovisa vetenskapligt granskade artiklar som behandlar skillnader hos elever i matematiksvårigheter och elever i matematik- och lässvårigheter. Studiens resultat visar att matematiksvårigheter och lässvårigheter är beroende av varandra. Resultatet påvisade skillnader hos elever i matematiksvårigheter jämfört med elever i läs- och matematiksvårigheter i deras Arbetsminne, fonologiska medvetenhet och problemlösningsförmåga. Det finns även stöd från forskningen att elever i matematik- och lässvårigheter har signifikant sämre resultat i Arbetsminne, fonologisk medvetenhet och problemlösningsförmåga..

Cochleaimplantat (CI) är ett hörselhjälpmedel som kan ge barn med grav hörselnedsättning eller dövhet möjlighet att höra och utveckla talat språk. Svenska grundskolebarn med CI har tidigare visats ha en något nedsatt prosodisk förmåga och fonologiskt Arbetsminne även om stora individuella variationer förekommer.Syftet med föreliggande studie var att undersöka prosodisk förmåga och fonologiskt Arbetsminne hos svenska förskolebarn med CI. Vidare undersöktes samband mellan prosodisk förmåga och fonologiskt Arbetsminne. I studien deltog sex förskolebarn med CI och totalt 18 normalhörande kontroller, varav sex var ålders-, köns- och dialektmatchade med barnen med CI.Barnen med CI i föreliggande studie uppvisade som grupp signifikant lägre resultat än de normalhörande barnen på test avseende prosodisk produktion på ord-, fras- och diskursnivå samt på test som undersöker fonologiskt Arbetsminne. Gällande receptiv prosodisk förmåga förekom inga signifikanta skillnader.

 Den socialt kompetente har hög social status, många vänner, ett funktionellt beteende och sociala förmågor så som empati och hjälpsamhet. Avsaknad av social kompetens innebär bland annat känslomässiga och beteendemässiga problem. I denna studie medverkade totalt 30 gymnasieelever som genomgick två Arbetsminnestest samt fyllde i en självvärderingsenkät som mäter social kompetens. Syftet var att undersöka om det finns ett samband mellan en tonårings Arbetsminne och sociala kompetens. Studien begränsades till att mäta Arbetsminnets fonologiska och visuellspatiala lagringsenheter samt två sociala förmågor; prosocialt beteende och initiativtagande.

I den här studien undersöks om det är bristande tidsuppfattning som orsakar sämre prospektivt minne hos barn med diagnos ADHD. Studien syftar även till att utreda vad prospektivt minne har för relation till Arbetsminne och exekutiva funktioner.Studien har genomförts genom att två grupper, en grupp barn med diagnos ADHD och en kontrollgrupp, har utfört uppgifter som ger mått på prospektivt minne, tidsuppfattning, Arbetsminne och exekutiva funktioner. Barnen i ADHD-gruppen har även deltagit i en intervju.Resultaten visar att det inte finns någon skillnad i prestation på den prospektiva minnesuppgiften, men att barnen i ADHD-gruppen utvecklar en sämre strategi än barnen i kontrollgruppen för att klara uppgiften. Resultaten visar att barnen med ADHD presterar sämre än andra på tidsuppfattningsuppgiften, däremot visas ingen skillnad mellan grupperna i prestation på exekutiva funktioner eller Arbetsminne. Det går inte med uppgifterna i den här studien att visa på några direkta samband mellan de olika undersökta funktionerna och prospektivt minne..

Cochleaimplantat (CI) är ett elektroniskt hjälpmedel som hjälper barn som föds döva eller med grav hörselnedsättning till förmåga att höra och därmed uppfatta talat språk och att utveckla eget tal. Tidigare studier har visat att barn med CI uppvisar en något nedsatt prosodisk förmåga och begränsat fonologiskt Arbetsminne varför dessa aspekter var intressanta att undersöka utifrån ett utvecklingsperspektiv.Föreliggande studie är en två-års uppföljningsstudie där syftet var att studera utveckling av prosodisk förmåga och fonologiskt Arbetsminne hos svenska barn med CI. Inom ramen för studien undersöktes även icke-språklig receptiv prosodisk förmåga. I studien deltog sex barn med CI mellan 5;0 och 8;7 år. Ytterligare 18 barn deltog i studien för att fungera som en kontrollgrupp, där sex av dessa barn var ålders-, köns- och dialektmatchade med barnen med CI.Resultaten visade en utveckling av prosodisk förmåga och fonologiskt Arbetsminne hos barnen med CI som grupp.

Inhiberingsförmåga, Arbetsminne och verbal förmåga testades hos 25 treåringar i syfte att analysera barnens förmåga till inhibering. Tre instrument användes; inhiberingsuppgiften Less is More (en konkret del och en symbolisk del), Arbetsminnesuppgiften Mister Peanut samt, för att testa verbal förmåga; deltestet ordigenkänning från WPPSI-III. Hypotesen var att inhiberingsförmåga skulle korrelera med Arbetsminneskapacitet. Resultaten visade att ingen skillnad fanns i barnens resultat i det konkreta respektive symboliska deltestet. Arbetsminneskapacitet, liksom verbal förmåga korrelerade med resultaten i den konkreta uppgiften.

Inhiberingsförmåga, Arbetsminne och verbal förmåga testades hos 25 treåringar i syfte att analysera barnens förmåga till inhibering. Tre instrument användes; inhiberingsuppgiften Less is More (en konkret del och en symbolisk del), Arbetsminnesuppgiften Mister Peanut samt, för att testa verbal förmåga; deltestet ordigenkänning från WPPSI-III. Hypotesen var att inhiberingsförmåga skulle korrelera med Arbetsminneskapacitet. Resultaten visade att ingen skillnad fanns i barnens resultat i det konkreta respektive symboliska deltestet. Arbetsminneskapacitet, liksom verbal förmåga korrelerade med resultaten i den konkreta uppgiften.

Cochleaimplantat (CI) är ett tekniskt hjälpmedel som ges till personer med dövhet eller grav hörselnedsättning. Ett CI kan hos barn ge en möjlighet till ökad utveckling av kognitiva och språkliga förmågor. Syftet med föreliggande studie var att undersöka utvecklingen av kognitiva och språkliga förmågor hos barn med CI. Studien är en del av en longitudinell studie som tidigare genomförts 2007 och 2008. Deltagarna var sju barn med CI mellan 8;8 och 14;5 år.