Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella skillnader mellan barn med cochleaimplantat (CI) och/eller hörapparat (HA) och normalhörande barn i åldrarna fem till sju år avseende fonologiska och kognitiva förmågor. I studien jämfördes resultat från elva till 44 normalhörande barn med åtta till 25 barn med CI/HA från fyra olika studier. Undersökningsmaterialet utgjordes av kortversionen av Stora fonemtestet, fonologiska representationer, TOWRE samt fem deltest ur testbatteriet SIPS. Testresultaten analyserades kvantitativt och för kortversionen av Stora Fonemtestet även kvalitativt. Resultatet visade att barnen med CI/HA generellt presterade lägre än de normalhörande barnen på test av fonologisk förmåga och fonologiskt Arbetsminne, men att de låg i nivå med de normalhörande barnen avseende generellt och visuospatialt Arbetsminne.

Syftet med studien är att undersöka samband som visas tydligt hos elever i både matematiksvårigheter samt fonologiska svårigheter. Studien har genomförts på elever i årskurs 7 som uppvisat matematiska såväl som fonologiska svårigheter. Resultatet baseras på en filmad observation där eleverna fått lösa ett urval uppgifter konstruerade utifrån svårigheter gällande grundläggande taluppfattning och aritmetik. Elever med fonologiska svårigheter såväl som bristande Arbetsminne visar sig ha svårigheter när det gäller att automatisera tabellkunskap såväl som utföra beräkningar gällande de fyra räknesätten..

Cochleaimplantat (CI) är en av de största medicinska innovationer som gjorts under de senaste 20 åren. Med hjälp av ett sådant kan barn med grav hörselnedsättning eller dövhet få möjlighet att höra och utveckla ett talat språk. Många barn med CI uppnår dock inte den förväntade språknivån. Orsakerna till detta är ännu inte fullt förstådda och vidare forskning är därför nödvändig. I föreliggande studie deltog 9 barn i åldrarna 6;7 ? 12;4 år med CI.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella skillnader mellan barn med cochleaimplantat (CI) och/eller hörapparat (HA) och normalhörande barn i åldrarna fem till sju år avseende fonologiska och kognitiva förmågor. I studien jämfördes resultat från elva till 44 normalhörande barn med åtta till 25 barn med CI/HA från fyra olika studier. Undersökningsmaterialet utgjordes av kortversionen av Stora fonemtestet, fonologiska representationer, TOWRE samt fem deltest ur testbatteriet SIPS. Testresultaten analyserades kvantitativt och för kortversionen av Stora Fonemtestet även kvalitativt. Resultatet visade att barnen med CI/HA generellt presterade lägre än de normalhörande barnen på test av fonologisk förmåga och fonologiskt Arbetsminne, men att de låg i nivå med de normalhörande barnen avseende generellt och visuospatialt Arbetsminne.

 Cochleaimplantat (CI) är ett hörseltekniskt hjälpmedel som under de senaste 20 åren givit personer med grav hörselnedsättning/dövhet möjligheten att uppfatta ljud och utveckla talkommunikation. De språk- och talfärdigheter som personer med CI tillägnar sig uppvisar dock stora individuella variationer. Syftet med föreliggande studie var att undersöka utvecklingen av kognitiva och språkliga förmågor efter ett års tid hos barn med CI. De förmågor som undersöktes var fonologiska färdigheter, kapaciteten i tre Arbetsminneskomponenter, den mekaniska delen av läsning, läsförståelse samt receptivt lexikon. Åtta barn med CI i åldrarna 7;8-13;4 år deltog i studien.

Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka om intensiv lästräning har någon effekt på aspekter av Arbetsminnet hos deltagarna. Ett annat syfte var att ta reda på hur deltagarna uppfattade lästräningen och vilken effekt de tyckte att den hade.Teori: Den föreliggande uppsatsen har sin bakgrund i den omfattande forskning som visar på sambandet mellan Arbetsminne och läsning. Uppsatsen är skriven utifrån två teoretiska perspektiv. Å ena sidan ett kognitivistiskt perspektiv med utgångspunkt i aktuell forskning kring människans Arbetsminne. Å andra sidan ett sociokulturellt perspektiv med den centrala tanken att människans lärande är beroende av den sociala och kulturella kontext som hon präglas av.Metod: Studien är en fallstudie med fyra elever på en högstadieskola.

Detta arbete handlar om noise och hur det påverkar människans Arbetsminne. Den litterära bakgrunden presenterar vad noise är, hur noise fungerar som musik samt en generell överblick över minne och Arbetsminnet. Problemet som undersöktes var om noise kunde påverka förmågan att tillgodogöra sig visuell information mer än vad vitt brus gjorde. För att få ett svar på frågan skapades två versioner av ett enkelt spelmoment där testpersonerna, indelade i två grupper, fick se en siffersekvens som sedan skulle skrivas ner. Samtidigt spelades i spelmomentet antingen noise eller vitt brus upp.

Återgivningsträning är en inlärningsmetod som visats generera bättre behållning än andra inlärningsmetoder. Forskning har även visat att stress har negativ inverkan på kapaciteten i Arbetsminnet och långtidsminnet. Därför genomfördes en studie för att undersöka stressens påverkan på inlärningslängd och behållning av 25 swahili-svenska ordpar med återgivningsträning som inlärningsmetod. Tjugosex försökspersoner fick lära sig orden i alternerade studie-/testperioder med ett slutligt test tre dagar efter inlärning. Det förväntades, mot bakgrund av tidigare forskning, att inlärningstiden skulle öka och behållningen vara sämre för försökspersoner i experimentgruppen.

Människor har olika förutsättningar för att hitta i sin köksmiljö beroende på vilket hälsotillstånd som ligger till grund för den enskilde individen. Det finns personer som har ett försämrat Arbetsminne på grund av att de fått diagnosen lindrig Alzheimers sjukdom. Idag ger många köksluckor ingen information om innehållet, och i varje enskild individs kök finns det olika objekt beroende på vad som används. Denna studie handlar om att hitta olika former av åtgärder i köksmiljöer för att lättare kunna hitta, det finns en förhoppning av att problemen med att inte hitta kan minska. Att använda datainsamlingstekniker som litteratur, intervjuer, workshop och fokusgrupp ska det gå att få reda på vilka åtgärder som kan fungera.

This study investigated relationships between high level language functions and phonological working memory in adults by correlating results oftests in a test battery used for investigating subtle language disorders and digit span task results. Results of two digit span tasks were analyzed in relation to demographic factors. 103 subjects without neurological disease, 20 ? 79 years old, participated. Significant correlations were found between the digit span tasks and most of the tests.

I detta arbete presenteras en ny teori som försöker förklara hur man ytterligare kan förbättra instruktioner av processer. Teorin försöker bygga en bro mellan metoder för att stödja bearbetningen i Arbetsminnet och hur perceptionen fungerar genom att utgå från Arbetsminnets roll vid inlärning..

I detta arbete har jag undersökt om begreppet Arbetsminnet har förankrat sig hos matematiklärare samt om och hur de arbetar med minnesträning för kunskapsutveckling hos elever. I den empiriska studien har jag intervjuat sex lärare, från runt om i Sverige, som arbetar med matematik i de lägre årskurserna. Dessa lärare har i sin tur olika examensår och olika utbildning från olika universitet och högskolor. I litteraturgenomgången framgår det att Arbetsminnet inte bara är viktigt för elevers matematiska förmåga utan för deras skolframgång som helhet. Arbetsminnets olika komponenter samarbetar således inte bara för att koncentration och uppmärksamhet ska riktas åt rätt håll utan även för att kunskap ska kunna lagras i långtidsminnet.

Mentaliseringsförmåga innebär förmågan att ta en annan persons perspektiv, att förstå hur någon annan tänker och känner. Det innebär även att förstå de egna tankarna och reaktionerna relaterat till andra personers tankar och känslor. Det är viktigt med en välfungerande mentaliseringsförmåga för att kunna samverka med andra individer och sin omgivning på ett pragmatiskt och ändamålsenligt sätt. Det finns flera olika förmågor som kan vara viktiga för mentaliseringsförmågan, i vilken grad de påverkar är dock fortfarande oklart. Syftet med detta arbete var att undersöka mentaliseringsförmågan och dess samvariation med andra kognitiva förmågor hos barn i åldrarna 6-7 år.

I vår vardag använder vi oss av vårt minne för att komma ihåg saker vi ska göra och saker vi har gjort. Saker som att närvara på ett möte klockan tio eller köpa mjölk när vi är och handlar, att minnas att komma ihåg är vad det prospektiva minnet handlar om. Att sedan komma ihåg vad vi ska göra hjälper det retrospektiva minnet till med. Att hålla många saker i minnet samtidigt samt överföra det från korttidsminnet till långtidsminnet är vad Arbetsminnet hjälper oss med.Syftet med denna studie var att se hur personer i åldern 18-54 år skattar sitt eget minne och jämföra detta mot hur de presterar i olika minnestest. Att se hur medvetna de är om sina egna kunskaper samt vilken minnesprocess som de är mest medvetna om sin egen prestation.För att genomföra detta har deltagarna fått spela ett spel för att testa sitt prospektiva minne samt retrospektiva minne.

I logopediskt arbete med förskolebarn med språkstörning är kunskap om hur den språkliga utvecklingen fortskrider mycket väsentlig. Är svårigheterna av övergående karaktär eller blir de bestående i något avseende? Kännedom om vilka konsekvenser språkstörning får i ett längre perspektiv och vilka språkliga faktorer som samverkar behövs bland annat för att tidigt kunna sätta in rätt åtgärder och senare tillgodose behovet av stöd i skolan. Syftet med undersökningen är att närmare beskriva hur barn med språkstörning i förskoleåldern fungerar språkligt cirka 10 år efter att deras kontakt med logopedmottagningen avslutats. För att få en bild av hur tonåringarna fungerar språkligt i vardagen, valdes att närmare studera Arbetsminne, förmåga att lära in nya ord och förmåga att förstå och konstruera en berättelse samt betyg i basämnena svenska, engelska och matematik och slutligen tonåringarnas uppfattning om sin egen språkliga kompetens.I studien medverkade13 personer som haft språkstörning i förskoleåldern och lika många kontrollpersoner.