Sök:

Sökresultat:

9157 Uppsatser om Sociala fält - Sida 2 av 611

Barns sociala kompetens - hur den yttrar sig i rolleken

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur den sociala kompetensen yttrar sig i barns rollekar. I arbetet försöker vi definiera begreppen social kompetens, rollek samt belyser hur den sociala kompetensen yttrar sig i rolleken genom litteraturgenomgÄng och observationer. Vi har genom vÄrt arbete kommit fram till att den sociala kompetensens yttringar i barns rollek Àr tydliga, dÄ de i rolleken mÄste samarbeta med varandra för att föra leken framÄt. Den sociala kompetensen yttrar sig pÄ mÄnga sÀtt i rolleken dÀr de mest framtrÀdande sociala beteenden Àr samarbete, turtagande, förmÄga att kunna lösa konflikter och samförstÄnd..

Barns utsagor om integration mellan förskoleklass och skola - med fokus pÄ den sociala och lÀrande situationen

Vi har funnit skillnader i hur barnen upplever den sociala och lÀrandesituationen i de respektive verksamheterna, framför allt vad gÀller sociala grupptillhörigheten och leken tillsammans med de Àldre barnen. Resultatet genomsyras av att förskoleklassbarnen har olika förutsÀttningar gÀllande de sociala och lÀrande situationerna beroende pÄ förskoleklassens organisatoriska hemvist..

Speldesignsmönster bland populÀra sociala nÀtverksspel : En kartlÀggande studie över hur anvÀndningen av speldesignsmönster i sociala nÀtverksspel skiljer sig frÄn andra digitala spel.

Idenna uppsats granskades de fem popula?raste sociala na?tverksspelen pa? den sociala na?tverkstja?nsten Facebook. Syftet var att genom att studera speldesignsmo?nster urskiljaeventuella skillnader mellan sociala na?tverksspel och andra digitala spel. Dessa skillnader analyserades fo?r att kontrollera om de kunde vara bidragande faktorer till sociala na?tverksspels popularitet.

SÀrbegÄvning i klassrummet : Möjligheter och hinder för att möta den exceptionellt begÄvade eleven

I studien studeras hur komplexiteten kring sociala medier kan studeras, samt pa? vilket sa?tt sociala na?tverk a?r relaterade till na?tverken i sociala medier och hur det pa?verkar konsumenterna. Syftet med studien a?r att underso?ka de sociala medierna i fo?rha?llande till de sociala na?tverken med fokus pa? konsumentbeteende och da?rigenom skapa en generell modell som fo?rklarar problematiken. Studien bygger pa? en litteraturstudie som i fo?rsta hand sammansta?llts av artiklar med fokus pa? a?mnesomra?dena sociala na?tverk, elektroniska sociala na?tverk och sociala medier. En enka?tunderso?kning gjordes fo?r att sammansta?lla konsumenters a?sikter om a?mnesomra?dena, i syfte att tillslut utmynna i en analys och diskussion. Det ga?r att konstatera att sociala medier har vidgat det sociala na?tverket fo?r den enskilde konsumenten. Detta resulterar i att den enskilde konsumenten nu kan komma i kontakt med fler akto?rer och andra konsumenter som i ma?nga fall kan vara oka?nda.

SOCIALA MEDIER, FÖRDELAR OCH NACKDELAR UR SERVICEFÖRETAGS PERSPEKTIV

Sociala medier innebÀr ett nytt och revolutionerande sÀtt att, för svenska serviceföretag, skapa en tvÄvÀgskommunikation med ett stort antal anvÀndare. Genom sociala medier nÄr serviceföretagen ut till fler anvÀndare och kan skapa nöjdare kunder. Detta för att serviceföretagen förmedlar en service till kunderna i form av att möta dem i en kanal dÀr de kan föra en dialog. Med rÀtt strategi, resurser och tillvÀgagÄngssÀtt kan anvÀndandet av sociala medier skapa fördelar till svenska serviceföretag och stÀrka deras kommunikation och marknadskommunikation mot kunderna..

Internet som en förstÀrkning av det befintliga sociala nÀtverket : En kvalitativ studie av 20 ungdomars sociala liv pÄ internet

Syftet Àr att undersöka hur en urvald grupp ungdommar ser pÄ sitt eget sociala liv pÄ internet.Materialet till arbetet bestÄr av 20 semistrukturerade intervjuer med ungdomar i Äldrar 17 till 19.Teorin innefattar indentiet och globalisering.Resulatetet tyder pÄ att internet fungerar som en förstÀrkning av respondenternas befintliga sociala nÀtverk. Respondenterna Àr starkt förankrade i deras lokala miljö. Den frÀmst textbaserade interaktion respondenterna bedriver via internet Àr inget substitut för deras sociala interaktion i den fysiska verkligheten. Internet har erbjudit respondenterna ett trÀningsfÀlt för deras identitetsutveckling. .

Marknadsföring i Sociala Medier : En kvantitativ studie ur ett socialt nÀtverksperspektiv

I studien studeras hur komplexiteten kring sociala medier kan studeras, samt pa? vilket sa?tt sociala na?tverk a?r relaterade till na?tverken i sociala medier och hur det pa?verkar konsumenterna. Syftet med studien a?r att underso?ka de sociala medierna i fo?rha?llande till de sociala na?tverken med fokus pa? konsumentbeteende och da?rigenom skapa en generell modell som fo?rklarar problematiken. Studien bygger pa? en litteraturstudie som i fo?rsta hand sammansta?llts av artiklar med fokus pa? a?mnesomra?dena sociala na?tverk, elektroniska sociala na?tverk och sociala medier. En enka?tunderso?kning gjordes fo?r att sammansta?lla konsumenters a?sikter om a?mnesomra?dena, i syfte att tillslut utmynna i en analys och diskussion. Det ga?r att konstatera att sociala medier har vidgat det sociala na?tverket fo?r den enskilde konsumenten. Detta resulterar i att den enskilde konsumenten nu kan komma i kontakt med fler akto?rer och andra konsumenter som i ma?nga fall kan vara oka?nda.

Flickor och sociala medier : En kvantitativ studie kring hur flickor pÄverkas av de sociala medierna Facebook och Instagram

Syftet med denna studie var att undersöka om och hur flickor pÄverkas av sociala medier, med inriktning pÄ fenomenen Facebook och Instagram. Studien omfattar 78 stycken enkÀter besvarade av flickor som Àr mellan 14 och 15 Är gamla och gÄr pÄ olika högstadieskolor i norra Sverige. Resultaten visar att de flesta av flickorna har konton pÄ sociala medier och anvÀnder dessa regelbundet. NÀstan alla har tillgÄng till internet via deras mobiltelefon vilket gör att sociala medier stÀndigt Àr nÀrvarande. Slutsatsen i vÄr studie visar pÄ att flickornas utseende tycks spela en stor roll nÀr de presenterar sig sjÀlva pÄ sociala medier.

Simone - den sociala stormen? : En studie av offentliga verksamheters kriskommunikation i sociala medier

Denna studie syftar till att underso?ka hur svenska myndigheter arbetade med kriskommunikationen i sociala medier i samband med stormen Simone, samt vilka la?rdomar de har med sig in i arbetet med den och vad de la?rt sig av stormen. Metoden som anva?ndes fo?r studien var kvalitativa djupintervjuer. Intervjuerna har genomfo?rts med personer som arbetade med tre svenska myndigheters kriskommunikation i sociala medier under stormen Simone.

Politik i sociala medier : En studie om hur politiska ungdomsförbund anvÀnder sociala medier.

Titel: Politik i sociala medier - En studie om hur politiskaungdomsförbund anvĂ€nder sociala medier.Författare: Susanne Lundström och Anna-Lotta OhlĂ©nHandledare: Lars PalmExaminator: Ulrika SjöbergUtbildningssĂ€te: Högskolan i Halmstad, Sektion HĂ€lsa och SamhĂ€lleKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-90 hpDelkurs: C-uppsats, 15 hpÅr: 2009Syfte: Att förstĂ„ hur politiska ungdomsförbund anvĂ€nder sigav sociala medier.Teori: Dagordningsteorin, TvĂ„stegshypotesen,Diffusion of innovations.Metod: Som kunskapsteoretisk utgĂ„ngspunkt anvĂ€nds ett explorativt förhĂ„llningssĂ€tt. Metoderna har utgjorts av intervjuer samt innehĂ„llsanalys av webbplatser.Resultat: Sociala medier Ă€r och kommer med största sannolikhetatt förbli en viktig del av ungdomsförbundens arbete.Dock behövs en mer strategisk planering kring deras anvĂ€ndning. Utvecklingspotentialen hos sociala medier Ă€rstor. Det personliga mötet Ă€r stort och ökad anvĂ€ndningav sociala medier hĂ€nger ihop med en ökad anvĂ€ndningav just personliga möten.Nyckelord: Sociala medier, politiska ungdomsförbund,opinionsbildning, communitys, medlemsrekrytering..

Politik i sociala medier : En studie om hur Uddevallas socialdemokrater anvÀnder sociala medier

Termen sociala medier har fÄtt mycket uppmÀrksamhet i samband med presidentens valkampanj i USA Är 2008, detta har vÀckt ett intresse att ta reda pÄ vad sociala medier egentligen innebÀr och pÄ vilket sÀtt det tillÀmpas vid svenska förhÄllanden och i den svenska politiken. Detta Àr inte en helt enkel uppgift och ett mycket stort Àmne att undersöka. För att avgrÀnsa Àmnet har denna studie för avsikt att kartlÀgga anvÀndningen av sociala medier bland socialdemokraternas kommunala politiker i Uddevalla. Teorier om offentlighet och tvÄstegshypotesen anvÀnds som analysredskap i studien.Som kunskapsteoretisk utgÄngspunkt anvÀnds ett explorativt förhÄllningssÀtt. Metoderna har utgjorts av intervjuer.

Sociala Medier i Kulturskolan i Kungsbacka

Kulturskolan i Kungsbacka kontaktade medieproducent-studenten Erik Iversen för att fÄ hjÀlp med att ta fram en handlingsplan för sociala medier. Skolan vill börja anvÀnda sig av sociala medier och locka fler besökare till skolans evenemang men vet inte hur de ska anvÀnda sociala medier.Handlingsplanen skulle hjÀlpa lÀrarna att kommunicera via sociala medier och lÀgga upp strategi för hur mediet kan anvÀndas som ett verktyg.Projektet inleddes med en förstudie dÀr tidsplan och krav för arbetet satts upp. Det arbetet följdes upp av intervjuer med lÀrare pÄ kulturskolan och dÀrefter ett genomförande i form av skrivande av handlingsplan.Resultatet av projektet blev en handlingsplan med personlig prÀgel för Kulturskolan i Kungsbacka med riktlinjer och förslag för hur anvÀndande av sociala medier ska gÄ till.Projektets slutsatser Àr att det Àr viktigt att göra en bra planering för hur arbetet ska ske och i vilka steg det ska ske.Rapportens teoretiska delar fokuserar pÄ hur marknadsföring via sociala medier ser ut pÄ olika plan i form av strategisÀttande men Àven en del om hur manualer skrivs och vad man ska tÀnka pÄ..

?VI MÅSTE VARA DÄR FOLK ÄR? : En studie om anvĂ€ndningen av sociala medier i en mediekoncern

Syftet med denna undersökning har varit att titta pĂ„ hur uppfattningar kring sociala medier ser ut pĂ„ en mediekoncern i Östergötland samt hur sociala medier anvĂ€nds. Vi har Ă€ven studerat behovet av en policy som kan vĂ€gleda anvĂ€ndningen av sociala medier och vad denna i sĂ„ fall bör innehĂ„lla. Detta har undersökts genom Ă„tta djupgĂ„ende intervjuer samt en mindre enkĂ€t.Resultatet visar att det rĂ„der en positiv syn kring sociala medier men Ă€ven en viss skepticism. AnvĂ€ndningen av sociala medier skiljer sig Ă„t mellan olika verksamhetsomrĂ„den och organisationskulturen spelar en avgörande roll. Ett dilemma som har framkommit Ă€r svĂ„righeten att hantera balansen mellan arbetsliv och privatliv.

Journalistiken Àr nu i ett förhÄllande med Sociala Medier

Slutsats. Eftersom vÄr huvudfrÄga var hur de sociala medierna pÄverkar journalistiken, hade vi inga förvÀntningar pÄ att fÄ ett entydigt, sjÀlvklart svar. FrÄgan Àr bred, med mÄnga aspekter. Ett medvetet kardinalfel. Och svar har vi faktiskt fÄtt..

Har sociala medier förÀndrat förutsÀttningarna för ungdomars partipolitiska deltagande?: En kvantitativ undersökning om anvÀndningen av sociala medier bland de politiska ungdomsförbundens partidistrikt.

Syfte:Att undersöka ungdomsförbundens attityd till- och anvĂ€ndning av sociala medier. Samt avgöra huruvida sociala medier som ett nytt kommunikationsmedel underlĂ€ttat deltagandet i de politiska ungdomsförbunden och dĂ€rmed pĂ„verkat antalet nya medlemmar.Metod:Kvantitativ webbenkĂ€tsundersökningMaterial:Respons frĂ„n 65 (av 170) partidistriktHuvudresultat:De distrikt som deltog hade överlag en mycket positiv instĂ€llning till sociala medier; de ansĂ„g att sociala medier var viktiga för deras verksamhet och anvĂ€ndes i stor utstrĂ€ckning. De flesta instĂ€mde ocksĂ„ med pĂ„stĂ„endet att sociala medier kommer att fĂ„ större betydelse för den politiska diskursen och distrikten var benĂ€gna att satsa mer pĂ„ sociala medier.Jag kunde konstatera att det fanns en korrelation mellan sociala medier och andelen nya medlemmar; de distrikt som i hög grad anvĂ€nde sig utav sociala medier hade ocksĂ„ fĂ„tt en markant större andel nya medlemmar. Även om man tog hĂ€nsyn till partitillhörighet, distriktens storlek och hur viktigt distrikten tyckte rekrytering var. Vidare forskning inom omrĂ„det anser jag vara angelĂ€get..

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->