Skellefteå kommun införde 2005 källsortering av Matavfall, de har vid två tillfällen sedan dess genomfört plockanalyser för att se hur noggrant invånarna sorterar sitt avfall. Man såg då att det utsorterade Matavfallet hade hög renhet men i det brännbara fanns det fortfarande kvar en del Matavfall. Detta bör förbättras.I denna uppsats undersöks hur källsorteringen har utvecklats, vilken information invånarna har fått och hur andra kommuner arbetar. Vilka slutsatser kan dras utifrån detta och vad kan man göra för att förbättra källsorteringen av Matavfall?Information har samlats in från Skellefteå kommun och tre andra kommuner har tillfrågats hur de arbetar med källortering av Matavfall.

Biogas är en förnyelsebar energikälla som tillverkas genom att organiskt material som Matavfall bryts ner av mikroorganismer under anaeroba (syrefria) förhållanden. Regeringen har satt upp mål för en högre Matavfallsutsortering vilket leder till ökad mängd tillgängligt substrat till biogasproduktion.Matavfallet som samlas in börjar brytas ner under tiden det transporteras och lagras. Syftet med studien var att undersöka hur länge Matavfall lagras, ta fram ett representativt recept på ett genomsnittligt Matavfall i Sverige och utvärdera hur mycket metanpotential som försvinner från Matavfall med avseende på lagringstid, insamlingssystem (papper- och plastpåse) och lagringstemperatur (22°C och 6°C) genom laboratorieförsök.Den genomsnittliga lagringstiden för Matavfall från villor och flerbostadshus i undersökningen var sex dagar. Ett recept för Matavfall har tagits fram med hjälp av litteratursökning och modifiering av recept i Avfall Sveriges rapport U2010:10. Laboratorieförsöken visade att skillnaden i metanpotential mellan plast och papper var tydlig vid 22°C, då metanpotentialen sjunker, men obefintlig vid 6°C.För att uppnå maximal metangasproduktion från Matavfall under den varma delen av året så är plastpåsar bättre då de har en mer konserverande effekt på Matavfallet än papperspåsar.

Livscykelanalys används som metod för att undersöka produkter eller tjänster från ?vaggan tillgraven?. Med hjälp av mjukvaruprogrammet SimaPro utförs en livscykelanalys på förbränning av avfall med energiutvinning. Resultatet jämförs med en livscykelanalys som utförs på biogasproduktion från Matavfall, för att visa vilken av processerna som har mer positiv påverkan på miljön. Resultatet visar att förbränning av avfall bidrar till minskad miljöpåverkan med 63,9 kg CO2-ekvivalenter per ton avfall.

Malmö är en av många kommuner i Sverige som planerar att införa ett system för insamling och hantering av det Matavfall som uppstår inom kommunen. När det gäller villahushållen inom kommunen så är målet att minst 32 procent av dem frivilligt ska välja att sortera ut sitt Matavfall fr.o.m. år 2009. Att deltagandet ska vara frivilligt ställer höga krav på den initiala informationskampanj som VA SYD, kommunalbolaget som ansvarar för insamlingen, avser att genomföra i syfte att få med så många villahushåll som möjligt. Denna undersökning har avsett att utifrån tre fokusgruppsintervjuer med villaägare från områdena Djupadal, Kastanjegården och Riseberga i Malmö identifiera vilka faktorer det är som påverkar deras vilja och möjligheter att sortera ut sitt Matavfall.

Malmö är en av många kommuner i Sverige som planerar att införa ett system för insamling och hantering av det Matavfall som uppstår inom kommunen. När det gäller villahushållen inom kommunen så är målet att minst 32 procent av dem frivilligt ska välja att sortera ut sitt Matavfall fr.o.m. år 2009. Att deltagandet ska vara frivilligt ställer höga krav på den initiala informationskampanj som VA SYD, kommunalbolaget som ansvarar för insamlingen, avser att genomföra i syfte att få med så många villahushåll som möjligt. Denna undersökning har avsett att utifrån tre fokusgruppsintervjuer med villaägare från områdena Djupadal, Kastanjegården och Riseberga i Malmö identifiera vilka faktorer det är som påverkar deras vilja och möjligheter att sortera ut sitt Matavfall.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete som utfördes våren 2011 på Renova i Göteborg. Examensarbetets övergripande syfte är att visa hur man bäst tillvaratar energi i Matavfall ur klimatsynpunkt. Klimatpåverkan redovisas ur ett såväl lokalt som ett globalt systemperspektiv och mäts i koldioxidekvivalenter (CO2e). I det lokala systemperspektivet inkluderas endast klimatpåverkan från energianvändningen samt produktionen i Göteborg, med andra ord inkluderas endast skorstensemissionerna. I det globala systemperspektivet inkluderas alla emissioner som uppstår vid omhändertagande av Matavfall såväl lokalt som globalt och det är ur detta systemperspektiv som den verkliga klimatpåverkan redovisas.I studien presenteras tre olika behandlingsscenarion för omhändertagande av den energi som finns Matavfall.

Avfallsplanen i Danderyds kommun innefattar ett delmål år 2012 att materialåtervinning ska öka med 40 % från 2009 års nivå. I materialåtervinning inkluderas biologisk behandling av Matavfall. En möjlig åtgärd för att uppfylla detta mål är att införa insamling av Matavfall för rötning. För att ett införande av Matavfallsinsamling ska bli så framgångsrikt som möjligt är det viktigt att studera kommuninvånarnas inställning till detta. En litteraturstudie genomfördes för att undersöka om rötning är en lämplig behandlingsmetod för Matavfall för Danderyds kommun.

Den totala biogasproduktionen i Sverige 2009 var 1,4 TWh och 22 % av biogasen producerades i samrötningsanläggningar. Sedan 2005 är det förbjudet att deponera organiskt avfall, vilket har gjort att produktionen från samrötningsanläggningar har ökat de senaste åren. Den totala biogaspotentialen i Sverige är ungefär 15 TWh och där står lantbruket för över 70 %. Avloppsslam, avfall från livsmedelsindustrin och Matavfall står för den resterande delen. Det är även dessa tre råvarugrupper som har störst lönsamhet med dagens teknik.

Avfallsplanen i Danderyds kommun innefattar ett delmål år 2012 att materialåtervinning ska öka med 40 % från 2009 års nivå. I materialåtervinning inkluderas biologisk behandling av Matavfall. En möjlig åtgärd för att uppfylla detta mål är att införa insamling av Matavfall för rötning. För att ett införande av Matavfallsinsamling ska bli så framgångsrikt som möjligt är det viktigt att studera kommuninvånarnas inställning till detta. En litteraturstudie genomfördes för att undersöka om rötning är en lämplig behandlingsmetod för Matavfall för Danderyds kommun.

Syftet med denna uppsats är att utifrån den kvalitativa undersökningen ta fram nya idéer som kan få ungdomar och unga vuxna mellan 15-30år att bli mer motiverad till att återvinna Matavfall. Rapporten har tagit stöd av innovationsteorier samt tidigare forskningar. Den empiriska delen för rapporten grundar sig på personlig intervju med Reiner Schulz som är verksamhetsansvarig för avfallshanteringsenheten på Eskilstuna Energi & Miljö. Vidare har kvalitativa undersökningar med åtta respondenter i åldrarna mellan 15-30år genomförts varav av fyra tjejer och fyra killar.Valet av Eskilstuna Energi & Miljö är på grund av att jag under min högskolestudie tid har arbetat där som informatör och har därför kännedom om företaget. Vidare är valet av ungdomar i Eskilstuna ett bekvämlighetsurval eftersom dessa personer är arbetskollegor och även inom min vänkrets.Innovationsbidragen som presenteras i rapporten är en applikation till smartphones och en utvecklad Matavfallspåse som innehåller information om källsortering för Matavfall.

Varje år kasseras stora mängder mat i Sverige. En viss mängd av det Matavfall som uppstår kan inte undvikas eftersom ett livsmedels alla delar inte kan konsumeras och därför måste slängas vid matlagning. Trots detta kvarstår faktum att stora mängder mat kastas före användning på grund av att hantering och tillagning inte sker på ett fördelaktigt sätt. I denna uppsats presenteras och analyseras två svenska kommuners system för avgiftsbeläggning inom området för Matavfallshantering. Kommunerna har valt att implementera olika system. Gotlands kommun har valt att implementera en viktbaserad avfallstaxa medan Uppsala kommun istället tillämpar en fast avgift baserad på sopkärlets storlek.

Renheten hos brännbart avfall/restavfall från hushåll skiljer sig mellan olika insamlingssystem. Det är av stor vikt att så mycket material som möjligt kan utsorteras och återvinnas. Olika insamlingssystem för hushållsavfall kan delas in i enkärlssystem med fraktionen brännbart avfall/restavfall, tvåfackssystem med brännbart samt möjlighet att sortera ut Matavfall, och fyrfackskärl där brännbart, Matavfall samt fler fraktioner kan utsorteras. Syftet med detta arbete är att undersöka renheten hos restavfallet vid olika hushållsnära insamlingssystem. Skillnader i renhet/andel felsorterat material i det brännbara avfallet/restavfallet från de olika systemen studerades och jämfördes baserat på befintliga plockanalyser som visar innehållet i avfallet.

Halmstad kommun ingår i Hallands län, som utifrån de 16 nationella miljökvalitetsmålen utformat 16 regionala miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmål nummer 15 ?God bebyggd miljö? säger under delmål fem att till år 2010 skulle kommunerna ha utsorterat och behandlat 35 % av Matavfallet biologiskt. Idag finns det i kommunerna inget nytt antaget mål angående insamling av Matavfall, utan målet från 2010 består. Halmstad kommun sorterar idag ut 6,8 % av Matavfallet från verksamheter och har därmed en bit kvar för att uppnå det regionala miljökvalitetsmålet ?God bebyggd miljö?.

Allt färre globala tillgångar av fosfatmalmer, som används främst som mineralgödsel inom jordbruket, leder till att återföring av fosfor från olika källor blir allt mer viktigt. I Naturvårdsverkets utredning ?Hållbar återföring av fosfor? undersöks olika fosforflöden och deras potential för hållbar återföring bedöms. Utredningen omfattar bland annat avloppsslam och Matavfall och föreslår nya gränsvärden för fraktioner som sprids på åkermark.Sundets reningsverk har samrötat avloppsslam och Matavfall sedan år 2007. Rötslammet används främst som gödsel inom jordbruket.

Uganda är ett utvecklingsland i östra Afrika. Landet har närmare 36 miljoner invånare och populationen är den fjärde snabbaste växande i världen. Det är ett underutvecklat land som är hårt drabbat av fattigdom och HIV/AIDS. Jordbrukssektorn är en av landets viktigaste inkomstkällor och även den största arbetsgivaren. Jordbruket gynnas av klimatet och landets bördiga jordar, men är underutvecklat och saknar moderna jordbrukstekniker.