I den här studien undersöks hur ett antal lärare arbetar med genrer/Texttyper och om deras arbetssätt passar andraspråkselever, alltså om deras undervisning är tillräckligt tydlig för att andraspråkselever ska uppnå en genrekunskap. Den teoretiska delen av studien presenteras i form av en litteraturgenomgång om forskning kring andraspråkslevers språkutveckling och olika genrepedagogiska inriktningar. I undersökningens litteraturstudier framkom två genredefinitioner som ger två olika genrepedagogiska inriktningar, därav en lämpar sig bättre utifrån andraspråkselevers behov. Intressant är att de två olika genredefinitionerna ger lärare olika utgångspunkter vilka påverkar deras arbetssätt. Lärarnas arbetssätt utifrån genredefinition ger eleverna olika förutsättningar för hur, bland annat, språkliga och strukturella skillnader tydliggörs mellan olika genrer/Texttyper, vilket den här undersökningen synliggör.

Studien tar utgångspunkt i det vidgade textbegreppet och undersöker vilka Texttyper lärare i grundskolans år 1-3 använder sig av i sin undervisning. Undersökningen beskriver även varför lärarna väljer att använda dessa Texttyper.I studien ges en bild av hur diskussionen kring det vidgade textbegreppet ser ut, hur det vidgade textbegreppet beskrivs i skolans styrdokument samt den forskning som finns i ämnet.Metoden som använts är en kvantitativ enkät som ligger till grund för en kvalitativ intervjustudie. 25 verksamma lärare har svarat på enkäten varav tre har intervjuats.Resultatet visar att lärarna i stor utsträckning använder sig av samma Texttyper och att skönlitteratur och handskrift dominerar undervisningen även om andra Texttyper också förekommer. Det som i stor utsträckning påverkar lärarnas textval är tradition samt egna intressen och kunskaper.I diskussionen jämförs resultatet av undersökningen med den tidigare forskningen och det vidgade textbegreppet problematiseras..

Vi har genom vår lärarutbildning förstått att en av grundskolans viktigaste uppgifter är att lära alla barn läsa och skriva. Betydelsen av en god läsfärdighet får allt större betydelse i vårt samhälle. Förväntningarna på skolan och lärarna är att de ska utbilda elever till goda läsare. Kraven på en bred textkompetens har ökat under de senare åren, då eleverna ska kunna både läsa och skriva olika Texttyper och genrer. Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning mött elever som är intresserade av att läsa men vi har även mött de elever som är omotiverade och saknar intresse för läsning.

Detta arbete syftar till att undersöka lärares förhållningssätt till användningen av olika Texttyper i historieundervisningen. Vi ville ta reda på hur lärare arbetar med olika Texttyper och vilka de anser bäst bidrar till historisk kunskap. Slutligen ville vi undersöka huruvida valet av texttyp kan påverka utvecklingen av elevers historiska empati. Arbetet utgår från tidigare forskning om historiedidaktik och litteraturdidaktik. Detta blandas med forskning om centrala definitioner av Texttyper samt Dysthes tankar om det dialogiska klassrummet. För att besvara vår frågeställning användes till en början en kvantitativ forskningsansats genom en förstudie i form av ett frågeformulär. I denna kartlades elevernas syn på användandet av Texttyper i undervisningen och visar att de föredrar gruppdiskussioner som arbetssätt vid arbete med olika texter.

Språkets betydelse för elevers lärande, utveckling och förmåga att delta som aktiva samhällsmedborgare kan inte nog framhållas. För att stödja elever i deras skriftspråkliga utveckling behövs därför lärare med kunskap om texters uppbyggnad i olika ämnen men även med förmåga att förmedla denna kunskap vidare till eleverna.Den aktuella studien presenterar en analys av elevtexter inom religionsämnet med fokus på texttyp och skrivrörlighet. Två analysmodeller nyttjades för detta ändamål. Analysmodell I användes för att söka efter vilka Texttyper eleverna använde sig av i skrift. Den andra analysmodellen fokuserades på hur eleverna formulerade sig i relation till ett ämnesinnehåll, i detta arbete benämnt skrivrörlighet (Analysmodell II).Resultatet visade att eleverna använde återberättande, berättande och diskuterande/argumenterande Texttyper.

Syftet med denna uppsats är att bidra med ökade kunskaper om och bättre förstå hur tre svensklärare använder och förhåller sig till ett vidgat textbegrepp i undervisningen i svenska för senare år. Studien har en hermeneutisk-fenomenologisk ansats och baseras på semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Informanterna i studien har varierande erfarenhet av läraryrket. Tematiseringsarbetet mynnade ut i tre teman som karaktäriserar lärarnas upplevelser av att använda vidgade Texttyper i undervisningen. Teman som växte fram och även utgör rubriker i resultatavsnittet var ett vidgat sätt att presentera information, den nya textuella interaktionen och auditiva och visuella texter.

Syftet med den här processorienterade studien var att undersöka hur texttypen påverkar översättningsprocessen, och närmare bestämt om olika Texttyper aktualiserar olika fokus i de kognitiva processerna. Fyra deltagare fick därför översätta två olika källtexter, en operativ och en informativ. Materialet samlades in med hjälp av Think-Aloud (TA). Studien visar att de båda texterna huvudsakligen gav upphov till liknande fokus. Texttypen verkar således inte ha haft någon märkbar påverkan på översättningsprocessen i det aktuella fallet.

Det lättlästa språket undersöks inom tre olika Texttyper på Centrum för lättläst. Texttyperna är tidningen 8 SIDOR, böcker från LL-förlaget samt samhällsinformation (broschyrer) från Lättläst-tjänsten. Syftet är att ta reda på hur texttypen påverkar den lättlästa texten. Texterna undersöks när det gäller ordnivå, meningsnivå och textbindning.Undersökningen visar att det finns ett tydligt lättläst koncept. Men det finns också stora skillnader, både mellan Texttyperna och mellan enskilda texter.

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fåtal lärare som undervisar i svenska jobbar med Texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lärare skapar en språklig miljö som främjar alla elevers lärande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklärarna stöttar andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling och om lärarna använder sig av en explicit undervisning när de undervisar i Texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lärare använder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera på erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som läraren antar är nya eller okända för eleverna förklaras i klass, dock är lärarna medvetna om att somliga andraspråkselever inte har förstått dessa.

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fåtal lärare som undervisar i svenska jobbar med Texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lärare skapar en språklig miljö som främjar alla elevers lärande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklärarna stöttar andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling och om lärarna använder sig av en explicit undervisning när de undervisar i Texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lärare använder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera på erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som läraren antar är nya eller okända för eleverna förklaras i klass, dock är lärarna medvetna om att somliga andraspråkselever inte har förstått dessa.

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fåtal lärare som undervisar i svenska jobbar med Texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lärare skapar en språklig miljö som främjar alla elevers lärande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklärarna stöttar andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling och om lärarna använder sig av en explicit undervisning när de undervisar i Texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lärare använder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera på erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som läraren antar är nya eller okända för eleverna förklaras i klass, dock är lärarna medvetna om att somliga andraspråkselever inte har förstått dessa.

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fåtal lärare som undervisar i svenska jobbar med Texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lärare skapar en språklig miljö som främjar alla elevers lärande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklärarna stöttar andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling och om lärarna använder sig av en explicit undervisning när de undervisar i Texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lärare använder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera på erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som läraren antar är nya eller okända för eleverna förklaras i klass, dock är lärarna medvetna om att somliga andraspråkselever inte har förstått dessa.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, SSA 136Vårterminen 2015Handledare: Charlotta Olvegård.

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fåtal lärare som undervisar i svenska jobbar med Texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lärare skapar en språklig miljö som främjar alla elevers lärande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklärarna stöttar andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling och om lärarna använder sig av en explicit undervisning när de undervisar i Texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lärare använder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera på erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som läraren antar är nya eller okända för eleverna förklaras i klass, dock är lärarna medvetna om att somliga andraspråkselever inte har förstått dessa.

Självständigt arbete, 15 högskolepoängÖversättarutbildning 2, ÖU2200VT 2011Handledare: Ingmar SöhrmanExaminator: Sigrid Dentler.