Sök:

Sökresultat:

14 Uppsatser om Examinationsformer - Sida 1 av 1

Säger en sak men gör en annan : En enkätstudie av ett försök med flexibla examinationsformer vid lärarutbildningen.

Den här undersökningen gjorde i samband med ett försök i lärarutbildningen, där studenterna själva fick välja examinationsform i en kurs. Dels fick de fyra olika Examinationsformer angivna, men de erbjöds även att själva föreslå hur de skulle bli examinerade.Syftet var att undersöka hur studenterna såg på sin egen bedömning och examination, och hur de valde examinationsform utifrån detta.Som metod valdes att studenterna, efter att ha genomfört kursen med den examination de valt, fick bevara en enkät om tidigare erfarenheter av examinationer, om sin syn på dessa och på bedömningar, om vilka Examinationsformer/aktiviteter de såg som mest nyttiga i sina egna lärprocesser, och om vilken examinationsform de valde och varför.Resultatet visar att även om studenterna såg examinationen som ett lärtillfälle och uppskattade möjligheten att fritt välja examinationsform, så valde de inte examinationsform efter hur de tillmätte olika former av uttryck/aktiviteter nytta i sin lärprocess. Bara två av de 119 studenter som besvarade enkäten valde att själva formulera sin examination.Snarare valde studenterna den examinationsform de ansåg sig ha lättast att formulera sig genom och få högst betyg i. Fokus för examinationen kom alltså att hamna där istället för på den egna lärprocessen, vilken ofta upplevs som desto mer frustrerande och arbetsam ju gynnsammare den är.I diskussionen tas upp frågan om huruvida det är bra om studenterna själva får välja hur de ska examineras, och hur man i så fall kan påverka dem att välja de Examinationsformer som utvecklar respektive individ bäst..

Skriftliga, muntliga eller alternativa prov? : Elevers och lärares syn på olika examinationsformer

Denna studie avser att undersöka elevers och lärares syn på olika Examinationsformer. Ämnet har valts för att se vilken provform som dominerar i de undersökta skolorna, och om lärare är medvetna om vad elever föredrar för prov och också rättar sig därefter. Syftet är också att diskutera de för- och nackdelar som finns med Examinationsformerna och om lärarna upplever det problematiskt att göra rättvisa bedömningar med hjälp av de olika proven. För att undersöka detta genomförs en frågeformulärundersökning med elever och intervjuer med lärare. I studien deltar 76 gymnasieelever och sex gymnasielärare som svarar på frågor om deras attityder till olika Examinationsformer.   Resultatet visar att enligt både lärare och elever är skriftliga prov den vanligaste examinationsformen, men lärarna har som ambition att variera provformerna så mycket som möjligt. Alla elever föredrar olika sorters prov och många vill inte ha samma prov hela tiden utan helst en variation av dem.

Verkligt elevinflytande: dess påverkan av elevernas intresse,
motivation och attityd för kärnämnet samhällskunskap

Inom yrkesprogrammen på gymnasieskolan tycks det råda en motsättning mellan karaktärs- och kärnämnena. Det kanske tydligaste och viktigaste exemplet på att det verkligen råder problem är synen på kärnämnena kontra karaktärsämnena hos elever och lärare vid de yrkesförberedande programmen. Elever som väljer något av yrkesprogrammen blir ofta besvikna över den stora andelen kärnämnen i utbildningarna. Undervisningen i kärnämnena upplevs av eleverna ofta som alltför abstrakt och teoretisk. Från lärarnas sida ser man bland annat problem med att för respektive kärnämne nå de för ämnet uppsatta målen.

Historia i praktiken? En intervjustudie med fem gymnasielärare

Blivande historielärare kommer att ställas inför utmaningen att för första gången lägga upp historieundervisningen. Frågor som hur undervisningen kan läggas upp, vilket stoff ska användas och hur undervisningen kan genomföras, kommer säkerligen att ställas. Syftet med denna uppsats är således att bland annat utifrån en intervjustudie med fem verksamma historielärare inom gymnasieskolan, utveckla kunskap om hur undervisningen kan läggas upp i en Historia A-kurs på gymnasiet. Ännu ett syfte är att vi vill ta del av några historielärares synpunkter på historia som ett blivande kärnämne 2007.Vår undersökning visar bland annat att det finns många faktorer som lärare måste ta hänsyn till när de lägger upp sin undervisning. Till exempel är tiden en av de faktorer som man måste ta hänsyn till när man planerar, att vara flexibel och inte planera för ?tajt?.

Lärare och elever om bedömning och betygssättning i matematik A

Syftet med vårt examensarbete var att få en uppfattning om hur och på vilket sätt läraren tolkar och presenterar styrdokumenten för eleverna utifrån ett bedömnings- och betygssättningsperspektiv. Vår fokus låg på matematik kurs A på gymnasiet. Undersökningen baserades på sex kvalitativa intervjuer med lärare och 102 kvantitativa enkätundersökningar på elever. Vårt resultat visade bland annat att skriftliga prov var det vanligaste bedömningsunderlaget samt att lärare överlag tyckte det var svårt att bedöma elevernas muntliga prestationer. En utav våra slutsatser var att det fanns lärare som inte gav eleverna möjlighet till att uppfylla alla kursmål då dessa inte arbetade med varierade Examinationsformer i tillräcklig utsträckning..

DEN GODA EXAMINATIONEN : - examinationsformers relation till förväntade studieresultat

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera huvudsakligen lärares upplevelse av "den goda examinationen", i bemärkelsen examination som främjar lärande på högskole-/universitetsnivå, i relation till vad studenterna förväntas lära sig, s.k. förväntade studieresultat. Metoden är kvalitativ med abduktiv ansats och resultatinsamlingen bygger på fokusgrupp-intervjuer med studenter, en granskning av kursplaner och intervjuer med lärare. Lärarna menar att de förväntade studieresultaten är viktiga för deras planering och genomförande av kurser och tillhörande examinationer, även om de också påpekar att yttre förhållanden som tid och gruppstorlekar ibland hindrar den ideala examinationen med tanke på studenters lärande. Kursplanernas förväntade studieresultat förefaller dock ganska oviktiga för studenterna.

En analys av kunskapsprov i ett yrkesförberedande program utifrån kunskapssyn och läroplan

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kunskapsprov överensstämmer med de övergripande styrdokumenten och vilken kunskapssyn testerna förmedlar.Mina två frågor som jag hade för avsikt att få besvarade var dessa.? Hur överensstämmer de kunskapsprov som genomförs i ett yrkesförberedande program med intentionerna i läroplan och programmål?? Vilken kunskapssyn förmedlar testerna?Jag har sammanlagt undersökt 16 olika prov i olika Examinationsformer, som skriftliga prov, prov i projektform, praktiska prov och övriga prov.Jag har analyserat testerna utifrån begrepp ur läroplan och kunskapssyn. Dessa är: kreativitet, integrerat, kommunikativt arbetssätt, fakta/memorerande, samarbete, reflektion, autentiska svar, elevaktiva arbetssätt, utrustning, estetisk, etik, tillgång till läromedel, bedömning av process/produkt, bedömning utifrån vem som gör bedömningen. Jag har efter analysen funnit att alla begrepp förekommer någon gång, men ingen provform är heltäckande för samtliga begrepp.De skriftliga proven som mäter fakta och memorerande kan klart hänföras till behaviorismen och förmedlingspedagogiken.I de övriga proven finns inslag av socialkonstruktivistiskt lärande, progressiv pedagogik och en del av Piagets teorier om lärande..

Progressiva ideal och essentiell praktik : Vuxenstuderandes upplevelser av kommunal gymnasial utbildning ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Syftet med studien var att belysa vuxenstuderandes beskrivningar av lärmiljön avseende pedagogiska arbetssätt, Examinationsformer och lärare-deltagare-relationen samt att tolka och analysera den beskrivna lärmiljön med hjälp av utbildningsfilosofi och kunskapstaxonomi. Studien gjordes inom ett utbildningsprojekt inom kommunal gymnasial vuxenutbildning.Instrumentet för datainsamling var djupintervjuer med åtta vuxenstuderande som läst kurser inom utbildningsprojektet. Ansatsen var fenomenologisk vid datainsamlings- och analysfasen. De fenomenologiska reduktionerna gjordes vid datainsamlingen och första analysfasen och en hermeneutisk tolkning och analys gjordes i analysfas två mot i första hand ett utbildningsfilosofiskt raster bestående av essentiell, progressiv, perennialistisk och rekonstruktionistisk utbildningsfilosofi.Resultatet indikerade att lärmiljön utifrån de vuxenstuderandes beskrivningar kunde tolkas som att utbildningsprojektets intentioner kännetecknades av progressiv utbildningsfilosofi men att utbildningspraktiken upplevdes vara kännetecknad av essentiell filosofi.Utifrån resultatet diskuterades lärarnas roll och ansvar för rådande utbildningspraktik och ett resonemang fördes bl. a.

Mångfald i lärandeprocessen bör ge mångfald i examination: my
manager ett verktyg?

Att påverka sin egen skolgång kan betraktas som en ynnest eller som ett krav. I vilket fall så anser författarna att elevens utvildning blir den bästa möjliga om eleven får möjlighet att vara med och besluta - både i lärandeprocessen och i examinationsprocessen. Syftet med detta arbete var just att studera elevernas inflytande i lärande- och elevernas inflytande i examinationsprocessen. Utifrån författarnas studier så visar det sig att eleverna mycket riktigt förespråkar ett inflytande i dessa. Författarna utförde två studier, Studie I "Janne", där elever från gymnasieskolan och folkhögskolan fick ta ställning till en fiktiv elev, Janne, och hans svårigheter kring den skriftliga examinationsformen.

Nationella prov eller studentskrivningar? : En jämförelse mellan det nationella provet i kursen Svenska B i Sverige och studentskrivningen i kursen Svenska som modersmål i Finland

Den här uppsatsen behandlar två olika Examinationsformer på gymnasiet, studentexamen i Finland och avslutande gymnasiestudier i Sverige. Undersökningens fokus ligger på två olika prov, det nationella provet i Svenska B, delprov B i Sverige samt essäprovet i Svenska som modersmål i Finland. Syftet med undersökningen är att visa eventuella likheter och skillnader mellan de två proven samt belysa bakgrunden till de olika skolsystemen. Metoden som använts är en fördjupad, jämförande undersökning av det primära materialet. Undersökningen har genomförts i två etapper, en mindre undersökning av kursplanerna samt en större undersökning av det nationella provet i Svenska B, delprov B samt essäprovet i Svenska som modersmål.

??just nu känns det i alla fall inte som att kung Karl-Gustav kommer hjälpa mig i framtiden.? : - Elevperspektiv på betyg och bedömning i historieämnet

I tidigare forskning har det talats om olika former av undervisning för att möjliggöra utvecklandet av elevers historiemedvetande. Men hur uppfattar eleverna själva vad som krävs av dem i historieämnet på gymnasiet? Syftet med denna uppsats är att utifrån ett elevperspektiv studera betyg och bedömningsprocessen inom historieämnet i relation till begreppet historiemedvetande. Uppsatsen bygger på en kvalitativ och fenomenografiskt inspirerad metod samt på konstruktivistiska tankar där elevers egna uppfattningar är av avgörande betydelse då kunskap förstås som något kvalitativt som ständigt skapas och konstrueras av varje individ i sitt sociala sammanhang. Öppna intervjuer med sex gymnasieelever har genomförts och dessa utgör uppsatsens material.

Den formativa bedömningens uppbyggnad- en intervjustudie om lärares arbete med bedömning : En intervjustudie om lärares arbete med bedömning

Bedömning och uppföljning är en stor del av en lärares arbete. Det är viktigt att lärarens bedömning står på rättssäkra grunder samtidigt som den leder eleven mot nya och djupare kunskaper. I den här studien intervjuades gymnasielärare i matematik i avseende på att ta del av deras tankar och åsikter kring bedömningsarbetet. Syftet är att undersöka hur gymnasielärare i matematik i allmänhet ser på bedömning och i synnerhet på formativ bedömning. Nedan presenteras studiens frågeställningar som är uppbyggda utifrån att undersöka centrala delar som ingår i lärarens bedömningsarbete:Hur presenterar läare läandemå fö eleverna?Med vilka Examinationsformer bedömer lärare elevers kunskap?Hur säerstäler läare att de testar det som änas testas?Påvilket sät ger läaren eleven åerkoppling?Hur arbetar läare med att fåelever att hjäpa och bedöa varandra?Hur motiverar lärare elever till att ta eget ansvar över sitt lärande?Litteraturen som använts till bakgrunden har hittats genom Linköpingsuniversitets biblioteks söktjänst UNISEARCH, där ordsökningar ger resultat i både artikelform och bokform.

Betygsättning : I ämnet bild på gymnasienivå

I denna uppsats undersöks bildlärares syn på bedömning och betygsättning vid gymnasieprogram med estetisk inriktning. Skälet till att vi valt detta ämne är att många lärare verkar uppleva betygsättningen som något negativt, och som blivande lärare är det viktigt att vara väl insatt i dagens betygsystem. Ett betungande ansvar tillfaller den betygsättande läraren eftersom betygen har konsekvenser för elevers framtida val av högre utbildning och yrke. I och med att det nya betygsystemet har införts har också trovärdigheten i lärarnas professionella bedömningskompetens synliggjorts. Betygen skall numera kommuniceras till eleverna på ett tydligt sätt.

Lärarstudenternas attityd till ämnet utbildningsvetenskap. : en kvalitativ studie av fem högskolestudenters attityd till ämnet utbildningsvetenskap.

Denna uppsats syftar till att undersöka fem lärarstudenters attityder till ämnet utbildningsvetenskap och deras upplevelser av vad som kan förändras för att förbättra detta ämne eller om de anser att ingenting behöver förändras inom ämnet utbildningsvetenskap. Detta med anledning av att högskoleverket tidigare har utrett ämnet utbildningsvetenskap, där de gett förslag till åtgärder på de moment där utbildningen tycks vara ofullkomlig. Vi vill se om våra intervjuade studenter verkar mer tillfreds efter högskoleverkets förslag på revideringar (HSV, 2008) som gjorts på de högskolor som inte uppnått fullgoda resultat inom ämnet utbildningsvetenskap. Vi har valt att inte specifikt inrikta oss på just den undersökta högskolans förslag från högskoleverket gällandes revideringar, utan valt teman som innefattar de moment som tycks vara vanligast förekommande att högskoleverket försöker förbättra.Arbetet ger en översikt över tidigare utredningar gjorda av bland annat högskoleverket, men även andra rapporter som innefattar de teman vi valt att inrikta oss på i detta arbete. Våra frågeställningar har uppkommit utifrån dessa teman, vilka vi tror kan bli betydelsefulla för våra valda intervjupersoners attityder och uppfattningar kring ämnet utbildningsvetenskap.