Syftet med studien var att genom intervjuer av elever och lärare undersöka hur matematikIntresset såg ut hos eleverna i år 4,5 och 6. Eleverna hade ett svalt Intresse för matematik, de upplevde Intresse som att vara duktig,räkna mycket i matteboken och att tycka matematik är roligt. Matematik upplevdes som något man gör i skolan vilket upplevdes som tråkigt och något man måste göra. Problemlösning upplevdes som roligt men var enligt eleverna egentligen inte matematik. Lärarna upplevde eleverna som Intresserade och duktiga och till skillnad från eleverna ansåg de att Intresse är en drivkraft, entusiasm, en vilja att ta sig framåt samt glädje.

Små barn visar tidigt Intresse för naturkunskap och det är förskolans uppdrag att fånga upp och ta tillvara detta Intresse. Examensarbetet syftar till att undersöka hur förskollärare arbetar för att stimulera barns Intresse för naturkunskap. Studien baseras på sex kvalitativa intervjuer med förskollärare från tre olika förskolor i en medelstor svensk stad. Studien behandlar hur förskollärare ser på innebörden av ett utforskande arbetssätt samt hur de tar barns Intresse för naturkunskap vidare. Resultatet är att förskollärarna stimulerar barns Intresse för naturkunskap genom att vara närvarande, ställa framåtsträvande frågor, fotografera händelser, diskutera i arbetslaget och genom att arbeta efter ett temainriktat arbetssätt.

Syftet med detta arbete var att ta reda på om Intresset för naturvetenskap hos eleverna i år6 ? 9 påverkas av tidigare lärares Intresse och engagemang i dessa ämnen.Tio stycken lärare som jobbar i de tidiga åren i grundskolan intervjuades om deras Intresse för naturvetenskap och hur de bedrev sin NO-undervisning. Tidigare elever till dessa lärare fick i en enkät svara på frågor om deras Intresse för NO och när de hade NO för första gången.De flesta lärare som jobbar med elever i år ett till fem undervisar i biologi, resten av ämnena är det olika med och beror på deras egna kunskaper och Intressen. Eleverna tycker bäst om kemi och teknik medan biologi hamnar längst ner på listan.Resultaten visar att lärarnas engagemang och Intresse för NO i de tidiga åren i grundskolan inte har särskilt stor betydelse då det gäller elevernas Intresse för naturvetenskap i de senare åren i grundskolan..

Vi har utgått ifrån frågeställningarna som handlar om vilka faktorer som påverkar elevens inställning och Intresse för idrottsundervisningen. Hur ämnesinnehållet påverkar elevens Intresse har även belysts, vilket innehåll läraren väljer, samt hur utformning och genomförande påverkar elevens inställning. Faktorer som påverkar elevernas Intresse och inställning är många, där elevinflytande, variation av innehåll och kopplingar till hur eleverna känner sig under lektionerna är viktiga delar. Begrepp som kan kopplas till elevens Intresse är det sociokulturella begreppet, samt habitus. Slutsatser som kan dras är att skolan har ett stort ansvar när det gäller att lägga grunden för ett Intresse för fysisk aktivitet samt stimulera till fortsatt utveckling hos eleverna..

Utvecklingsarbetet syftade till att öka elevernas Intresse för motionsidrott. Detta genom att låta eleverna först prova på och sedan själv fördjupa sig i en valfri motionsidrott. Arbetet genomfördes under en sjuveckorsperiod på vår slutpraktik med två åttondeklasser. Vi planerade fyra lektionspass med fyra olika motionsidrotter. Motionsidrotterna som presenterades var: Terränglöpning, crosstraining, stavgång och gruppträning.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur elevinflytande påverkar elevernas Intresse för skolarbetet. Med elevinflytande avses att eleverna planerar och genomför innehållet i ett arbetsmoment och även själva beslutar om viken redovisningsform de vill använda. Vår undersökning hade en kvalitativ karaktär och har gjorts med hjälp av ostrukturerade klassrumsobservationer och elevintervjuer. Observationerna pågick under hela praktikperioden och i slutet lottade vi slumpmässigt ut fyra elever för intervjuer. I och med att eleverna fick jobba mer inflytelserikt under vår undervisningsperiod kunde vi se att flertalet upplevde elevinflytandet som något positivt.

Syftet med uppsatsen är att öka vår medvetenhet om hur man som lärare arbetar med att väcka ett Intresse hos eleven att vilja lära. Uppsatsen bygger på observationer och intervjuer av tre lärare på tre olika grundskolor. För att skapa oss en bakgrund har vi läst litteratur som relaterar till ämnet.Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi hade möjlighet att ta del av lärarens egna kunskaper som bygger på deras erfarenheter om inlärning. Intervjuerna utfördes med frågor i en samtalsliknande form och vid observationerna fick vi möjlighet att reflektera över hur lärarna arbetade för att väcka ett Intresse.Resultatet av vår uppsats visar att lärarna utgår från att skapa en god lärandemiljö där de försöker anpassa undervisningen efter varje elev och på så vis väcka Intresse att lära. Genom litteraturen, observationer och intervjuer har vi kommit fram till flera konkreta exempel på hur man som lärare kan arbeta för att väcka elevers Intresse.I diskussionen lyfter vi fram de delar från litteraturen och resultatet som vi anser är betydelsefulla och som man bör vara medveten om när man arbetar med att väcka elevernas Intresse till att lära i skolan..

I Sverige och utomlands har man på senare tid sett framväxten av ett nätverk av s.k. Science Centers (SC). Dessa SC har som viktigaste syfte att öka besökarnas naturvetenskapliga Intresse. När det gäller elever från högstadiets senare år kan detta ökade Intresse för naturvetenskap t ex visa sig i form av en ökad benägenhet hos eleverna att söka sig till ett naturvetenskapligt inriktat gymnasieprogram.Vi har utvecklat och använt en enkät-baserad metod för att undersöka den påverkan på elevers Intresse för naturvetenskap som ett besök på SC har. Enkäten är lämplig att användas för elever från grundskolans senare årskurser.

Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse och kunskap om hur elever i årskurs 4-6 med Intresse och fallenhet för matematik ser på sitt eget lärande och sin egen förmåga inom matematiken. Följande frågeställningar besvaras i studien: I vilka undervisningssituationer lär sig elever med fallenhet och Intresse för matematik på bästa möjliga vis? Hur beskriver dessa elever sitt Intresse och sin fallenhet för matematik? Samt vilka styrkor respektive svagheter anser elever med Intresse och fallenhet för matematik sig ha inom ämnet? Studien har en kvalitativ inriktning där resultatet har baserats på semistrukturerade intervjuer som genomförts med sex elever. Resultatet av studien visade att elever med Intresse och fallenhet för matematik är medvetna om sin förmåga med försiktiga med att prata om den. Resultatet visade även att dessa elever föredrar en undervisning som präglas av muntlig matematik i vilket eleverna får arbeta med uppgifter som stimulerar och utmanar dem.

Syfte: Syftet med studien är att kartlägga forskning om elevers attityder till och Intresse för naturvetenskap i grundskolans årskurser 4-9. Metod: Frågeställningarna besvarades med hjälp av en systematisk litteraturstudie. Sökord valdes ut och användes i databasen ERIC, webbsökmotorn Google Scholar, samt webb-portalen ?avhandlingar.se?. En manuell sökning gjordes även i tidskriften NorDiNa.

Syftet med vårt examensarbete var att öka barns Intresse av att utforska naturen genom ett tematiskt arbetssätt. Med att utforska avses barns nyfikenhet och uppmärksamhet av vad som finns i naturen. Med natur avses ett närliggande skogsområde. Undersökningen genomfördes med arton barn i åldrarna 4-7 år i förskola och förskoleklass i Luleå kommun under sju veckor. I förskoleklassen var tolv barn med och i förskolan valdes de sex äldsta barnen ut till att delta i undersökningen.

Frågeställning och syfte. Vår huvudsakliga frågeställning är; Hur ser journalisters etiska avväganden angående namn och bildpublicering ut i Storbritannien och i Sverige? Vilka skillnader och likheter finns i journalisternas inställning till namn och bild publicering, och varför ser sederna så annorlunda ut i respektive land?.

Detta examensarbete behandlar flickors och pojkars Intresse för teknik sett ur ett genusperspektiv. Syftet med arbetet var att identifiera om vi kunde påverka flickors och pojkars Intresse för teknik med metoden Lärande cykeln, en konstruktivistisk arbetsmodell bestående av tre faser direkt beroende av varandra. Ett konstruktivistiskt synsätt innebär att lärandet är aktivt, dvs. att eleven själv konstruerar sin kunskap. För att utvärdera syftet har vi som metod valt att genomföra en enkätundersökning, detta för att få en generell bild av den utvalda populationen i undersökningen.

Undersökningens syfte var att studera om tematiskt verklighetsanknutet skolarbete i kemi ökade elevernas Intresse för ämnet eftersom Intresse är viktigt för motivationen att lära. Kemiska teorier och begrepp studerades och användes för att beskriva ett verkligt sammanhang. Under en minikonferens redovisades arbetena på affischer samt med små demonstrationer. Genom enkäter undersöktes elevernas Intresse för kemi före och efter arbetet samt om eventuella förändringar i detta hade samband med sättet att arbeta under perioden. Tio elever av 23 angav att de fått ett ökat Intresse för kemi, varav fem på grund av arbetssättet.

I det här examensarbetet har jag undersökt hur elever i år nio ser på teknik och naturvetenskap. Jag har även frågat dem hur den naturvetenskapliga undervisningen bör se ut för att vara så intressant som möjligt Undersökningen är utformad som en jämförande studie där den kvalitativa forskningsintervjun använts som verktyg. En enklare enkät med liknande frågor som i intervjun har använts för att ge mer tyngd i slutsatserna. En grupp har aktivt arbetat med NTA medan den andra inte har kommit i kontakt med det arbetssättet. Resultatet är att man kan se en viss skillnad, även om det är mycket liten.