Såväl internationell som nationell forskning påvisar att flertalet antimobbningsprogram samt antimobbningskomponenter, som av forskare och experter förordats, i många fall kan vara ineffektiva tillika kontraeffektiva. Då varje fall av mobbning är unikt blir således metoden att bekämpa det också sådant. I Sverige har Skolverket (2011) gjort en omfattande undersökning där de försökt finna vilka antimobbningskomponenter som är bäst lämpade i förhållande till kön. Till detta har fler studier börjat uppkomma, där ansatsen har utgått från elevernas erfarenheter, föreställningar och reflektioner i syfte att finna diskrepanser och egeliteter med tidigare forskares resultat och kungörelser.Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka antimobbningskomponenter gymnasielever finner vara effektivast. För att uppnå detta har studien utgått från en kvantitativ metod i form av enkätundersökning på en större gymnasieskola i en medelstor svensk tätort. Resultatet visar att respondenterna tenderar att förespråka komponenter där interventioner från lärare är höga.

Studien undersöker hur studenter på fristående kurser formar sin akademiska identitet. För att kunna komma fram till det kommer jag att studera vilka deltagarroller dessa studenter tar i den akademiska gemenskapen, och vad det är som motiverar dem att delta eller att inte delta i densamma. Jag kommer också att undersöka hur de anser sig bli bemötta av andra människor som är involverade i den akademiska världen samt av personer utanför den akademiska världen, för att undersöka hur detta skiljer sig beroende på vilken omgivning som kursstudenten befinner sig i. Studien genomfördes med hjälp av sju stycken ostrukturerade intervjuer med kursstudenter på två lärosäten i Sverige. Det empiriska materialet analyserades sedan enligt fyra stycken vetenskapliga begrepp: Rationalitet, identitetskonstruktion, föreställningsvärld och deltagande i sociala praktiker..

Studien har undersökt möteskulturen vid tre funktioner på ett internationellt företag inom tillverkningsindustrin. Möteskulturen är avgränsad till mötenas strukturella beskaffenhet, deltagarnas interaktioner och hur man tar tillvara deltagarnas kompetens under arbetsmöten. Studien utgår från en materialnära metod där möteskulturen har studerats genom tre fokusgrupper med 20 respondenter. Resultatet tyder på tre liknande möteskulturer med både välfungerande, strukturerade möten och otydliga dysfunktionella möten. Kulturerna karaktäriseras av en hög kvantitet möten, en utbredd strävan efter konsensus, obalanserade deltagarroller som innebär att alla kompetenser inte tas tillvara på.

Patientjournalen är framförallt ett arbetsverktyg inom vården, men journalen är också en in-formationskälla för patienter och anhöriga. Även andra läsare ska kunna förstå patientjour-nalen eftersom den används vid tillsyn och kontroll, och som underlag för kvalitetsregister samt av domstolar, försäkringsbolag och forskare. I patientjournallagen har formuleringen om att språket ska vara så lätt som möjligt att förstå för patienten funnits sedan 1985. Vårdper-sonal framhåller ofta att detta inte går att kombinera med att skriva effektiva, säkra och kor-rekta journaler.Syftet med denna studie är att undersöka vilka språkliga drag i patientjournalen som kan påverka begripligheten i första hand för patienter men även andra läsare. Metoden som an-vänds är kritisk diskursanalys, och materialet undersöks med hjälp av valda delar av idea-tionell, interpersonell och textuell analys.

Syftet med studien var att undersöka hur skillnader mellan den samiska minoriteten och den svenska majoriteten är diskursivt konstruerade i nyhetstexterna som publicerades i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Norrländska Socialdemokraten och Östersunds-Posten i maj och oktober 1970 respektive 2010. En teoretisk utgångspunkt var att etniska skillnader är socialt konstruerade, samt att medier utgör en inflytelserik arena för dessa konstruktioner.I studien kombinerades kvantitativ innehållsanalys, som inbegrep en tematisk analysdel, och transitivitetsanalys, vilka inordnades i ett kritiskt diskursanalytiskt ramverk. Den kvantitativa undersökningen omfattade 187 nyhetstexter, som handlar om samer och/eller samiska frågor. Utifrån detta material valdes tre texter från varje år ut för en analys av hur samer representeras i relation till svenskar i termer av deltagare och processer på satsnivå.Resultaten visade att skillnader mellan samer och svenskar konstrueras i nyhetstexterna från både 1970 och 2010 genom att samer är underordnade svenskar sett till antal textaktörer, huvudpersoner och röster, men även i form av att samer är tilldelade mindre tongivande och aktiva lingvistiska deltagarroller i de närstuderade texterna. Samer framträder därtill främst i nyhetstexter, vars huvudsakliga teman behandlar problem eller konflikter.

I Sverige är det lag på att myndigheter ska kommunicera vårdat, enkelt och begripligt. Arbetet med att utifrån dessa kriterier göra samspelet mellan myndigheter och medborgare så effektivt som möjligt kallas för klarspråksarbete. Kritiker av klarspråksarbete menar att sådant språkbruk riskerar att försämra myndighetstexter så att de inte kan kommunicera effektivt. Denna uppsats undersöker vilka effekter ett klarspråksarbete kan få i myndighetskommunikation utifrån en beslutstext från Centrala studiestödsnämnden (CSN). Materialet utgörs av två varianter av samma beslutstext.