Syftet med vår studie är att ta reda på hur matematiklärare på grundskolans senare år ser på verklighetsanknuten Matematikundervisning samt att undersöka hur de eventuellt bedriver sådan. För att uppnå syftet utformade vi en enkät som delades ut till 60 verksamma matematiklärare i år 7-9 inom Luleå kommun. Under bearbetningen av det insamlade materialet framträdde bilden av att inställningen bland lärarna till största delen är positiv till verklighetsanknuten Matematikundervisning. Det framgår också av undersökningen hur sådan Matematikundervisning bedrivs, närmare bestämt genom att använda matematiklitteraturen, nyttja exempel ur vardagslivet eller arbeta med tema och arbeta med projektarbeten. Detta styrker oss i vår uppfattning att verklighetsanknuten Matematikundervisning är värdefull för att fånga elevernas intresse och få dem att inse nyttan av skolmatematiken.

Syftet med denna undersökning var att se om det fanns något i lärarens förhållningssätt som behandlade pojkar och flickor olika i Matematikundervisningen i skolår 5. Vi valde att använda oss av enkät med uppföljande intervjuer i en klass. Klassen bestod av 22 elever varav 12 var flickor och 10 pojkar. Resultatet av enkäterna visade att eleverna upplevde sin Matematikundervisning jämlik. I intervjuerna framkom dock i vissa frågor att eleverna upplevde att en viss könsskillnad fanns i Matematikundervisningen.

Studiens syfte är att undersöka vad elever har för uppfattningar om grundskolans Matematikundervisning och vad de kan identifiera för framgångsfaktorer. Sex elever i klass 4-6 intervjuas och resultatet bearbetas sedan kvalitativt. I resultatet framträder både liknande och motsägande uppfattningar kring Matematikundervisning. Gemensamt för eleverna är att de efterfrågar en varierad undervisning. Det går också att urskilja att de ger uttryck för ett sociokulturellt perspektiv på framgångsrik Matematikundervisning. D v s att den sociala gemenskapen, kulturen och språket lägger grunden för människors utveckling och lärande. Eleverna framhåller undervisning på rätt nivå, möjlighet till samarbete och tillgång till konkret material..

Utifrån elevers attityder till matematik och Matematikundervisning samt forskning om Matematikundervisning och hur elever bäst motiveras är syftet med denna uppsats att förbättra Matematikundervisningen på gymnasieskolan. För att ta reda på elevers attityder till matematik och Matematikundervisning har 183 elever från två gymnasieskolors naturvetenskapliga program i södra Sverige tillfrågats i en enkätundersökning. Undersökningen visar bland annat att eleverna i större utsträckning än vad de gör vill arbeta kommunikativt och med öppna arbetssätt i Matematikundervisningen. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att: för att motivera elever och skapa förutsättningar för dem att utveckla förståelse för matematik bör Matematikundervisningen innefatta mer kommunikation och öppna arbetssätt..

I vårt examensarbete har vi valt att studera närmare hur nivågrupperad Matematikundervisning kan organiseras. Vi har i en litteraturstudie undersökt hur olika författare tolkar differentieringsfrågan utifrån Lpo94. Denna studies empiriska del har vi gjort i grundskolans senare år på två skolor i norra Sverige. Vår undersökning genomförde vi genom att intervjua verksamma matematiklärare på skolorna. Genom intervjuerna har vi tagit reda på hur lärarna har organiserat och ser på nivågrupperad Matematikundervisning.

Den empiriska studien har för avsikt att undersöka gymnasielärares attityder till och upplevelse av hur de tillämpar verklighetsanpassad Matematikundervisning. Metoden är enkäter och urvalsgruppen är samtliga matematiklärare vid tre olika gymnasieskolor i södra Sverige. Tidigare studier beaktas i samband med utvärderingen av resultaten som påvisar stora skillnader i lärarnas tolkning av begreppet vilket kan ge konsekvenser i undervisningen. Alla lärare i studien uppger sig vara positiva till att arbeta med verklighetsanpassad Matematikundervisning där mer än hälften anser sig applicera detta en gång per vecka eller oftare. Preliminära resultat indikerar samband mellan olika faktorer och respons i studien, i vilka vidare studier skulle kunna ta sin utgångspunkt..

Detta konsumtionsarbete kartlägger delar av den forskning som gjorts om elevers lärande i Matematikundervisning via problemlösning. Både svensk och internationell forskning har studerats, med tyngdpunkt på internationella studier genomförda efter 2005 och svenska studier genomförda efter 2000. Detta för att få fram ett så aktuellt resultat som möjligt. Konsumtionsarbetets syfte är att utreda hur elevers lärande påverkas av Matematikundervisning via problemlösning och om elever med olika förutsättningar påverkas olika av ett sådant arbetssätt. Resultatet redogör dels för forskning som påvisar hur Matematikundervisning via problemlösning kan påverka lärandefaktorer positivt.

In this paper we describe the issues of credibility in web applications and internet communities. We bring up examples of how other designers have solved credibility-problems. Further we discuss the features we have created for our community, Stickling, to make any visitor to perceive it as credible..

Jag är en lärarstudent som har valt att undersöka andraspråkelevers uppfattning om studiehandledning i Matematikundervisning. Syftet med mitt arbete är att få en tydlig bild av vilken uppfattning andraspråkelever har, i detta fall arabisktalande, till Matematikundervisningen när det undervisas på två språk. Jag vill även undersöka modersmålslärares roll under matematiklektioner.Min undersökning har visat att de flesta elever har en positiv uppfattning för studiehandledning. De anser att det är bra sätt att undervisas på och att modersmålslärarens roll är viktig och användbar..

Studiens syftar till att undersöka elevers uppfattningar om matematik och Matematikundervisning. Arbetet består av en litteraturgenomgång och en empirisk del där intervjuer med åtta elever ingår.Både den teoretiskaoch den empiriska delen behandlar tre områden. Dessa områden är: - Varför har vi matematik i skolan? - Vad är matematik?- Hur bedrivs Matematikundervisning? Den teoretiska studien beskriver frågeställningarna utifrån hur forskare, författare och lärare ser på det. Inom denna del inryms även en beskrivning om hur undervisning skulle kunna se ut i praktiken.

Intresset för denna undersökning väcktes i vår lärarutbildning, där vi har fått inblick om hur det i allmänhet ser ut inom skolvärlden och i synnerhet inom matematikämnets abstrakthet. Utifrån detta vill vi undersöka fyra lärares syn på vardagsanknuten Matematikundervisning och vilka begrepp dessa lärare använder sig av för att beskriva sina tankar om vardagsmatematik. För att besvara vår frågeställning har vi genomfört kvalitativa intervjuer som behandlar deras syn på vardagsmatematik kontra skolmatematik. Resultaten visar att lärarna i vår undersökning har en positiv inställning till vardagsanknuten Matematikundervisning och hade velat arbeta mer med det om möjligheten hade funnits. Begrepp som relevans, skolmatematik samt vardagsmatematik definieras inte på samma sätt av dessa lärare, vilket därmed resulterar i olika syn på vardagsanknuten Matematikundervisning..

I detta arbete presenteras faktorer som uppfattas som kännetecken för bra Matematikundervisning. Syftet är att få kunskap om vilka uppfattningar elever och lärare har om vad som kännetecknar bra Matematikundervisning på en skola som är i slutskedet av ett matematikprojekt. Syftet är också att få kunskap om det finns skillnader i vad elever i de tidiga skolåren och deras lärare anser kännetecknar bra Matematikundervisning. Studien är uppdelad i två delar, dels en enkätundersökningbland elever, en kvantitativ studie med så kallade attitydfrågor, dels intervjuer med lärare utformade som en kvalitativ studie, med öppna frågor. Studien genomfördes med elever i årskurs 2 och årskurs 5 och deras matematiklärare.

BAKGRUND:I vår bakgrund ges en beskrivning av aktuell forskning gällande Matematikundervisning. Det sociokulturella perspektivet har varit utgångspunkt i vår undersökning.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur verksamma pedagoger beskriver sin Matematikundervisning och vad de anser behövs för att kunna utveckla den.METOD:I vår undersökning utgår vi ifrån en kvalitativ metod och forskningsredskapet vi använt oss av är intervju. Sammanlagt har 10 pedagoger i år F-6 intervjuats.RESULTAT:Vår undersökning visar på att pedagoger till stor del använder sig av lärobok i sin undervisning. Dock kompletterar de i olika grad med annat material och andra metoder. I år F-2 förekommer en större variation av arbetssätt, än det gör i årskurs 3-6.

Syftet med arbetet var att undersöka hur lärare använder närmiljön i sin Matematikundervisning. Vi undersökte även i vilken utsträckning de använde närmiljön samt vilka för- och nackdelar det finns med att använda närmiljön i Matematikundervisningen. I denna studie användes ostrukturerad observation som metod. Dessutom användes kvalitativa intervjuer för att få svar på frågeställningarna. Resultatet visade att lärare använder närmiljön både när de undervisar inomhus och utomhus.

I denna studie undersöks hur verksamma pedagoger reflekterar över sin Matematikundervisning, vilka förutsättningar som finns samt hur de går tillväga för att utveckla densamma. Arbetet utgår från en inriktning sett utifrån pedagogens perspektiv. Studien har genomförts med kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer. Intervjuerna har genomförts på verksamma pedagoger, som arbetar med elever i de tidiga skolåren, i klassrums- respektive lärarrumsmiljö. Empirin analyseras med utgångspunkt i teorierna kring deltagande målstyrning samt den reflekterande praktikern.