Under vårterminen 2013 hade jag tre konserter i tre olika genrer där jag försökte jämföra mitt sångsätt i de olika genrerna för att lära mig att bli bred i genre. Jag valde att fokusera på tre saker att jämföra. Rytmik/Frasering (timing), teknik och instudering.I arbetet går jag igenom varje låt och analyserar hur jag sjunger gällande rytm, Frasering och teknik. Jag går också igenom hur olika instuderingen kan se ut beroende på vad det är för genre.I slutet av arbetet skrev jag i mina avslutande diskussioner om hur jag tyckte att resultatet av arbetet blev. Jag jämför likheter och skillnader och kommer fram till att inom varje genre finns likheter till en annan genre och i varje genre finns också skillnader till en annan genre.

Syftet med mitt arbete är att undersöka hur jag som klarinettist kan utveckla min musikaliska tolkning utifrån en transkription av Johann Sebastian Bachs Cellosvit nr 1 i G-dur, BWV 1007, genom att använda mig av tre olika effektpedaler.Jag har interpreterat Bachs cellosvit nr 1, utifrån en transkription för klarinett, gjord av Ulysse Delécluse, professor i klarinett vid konservatoriet i Paris under mitten av 1900-talet. En inspelning gjordes av stycket som jag sedan använt i mitt analys- och tolkningsarbete. Under denna process har jag samtidigt utforskat tre olika effektpedaler, som vanligtvis används till elgitarr, och sedan har jag, utifrån min analys och tolkning av min första inspelning, använt elektroniska effekter för att skapa en ny tolkning av stycket. Processen har resulterat i en inspelning där jag framför stycket i min elektroakustiska tolkning. I mina analyser har jag haft fokus på följande musikaliska aspekter: Frasering, tempo och dynamik.

Varfo?r fungerar det ba?ttre att spela med vissa personer a?n andra? Vad a?r det som go?r samklang? Vad a?r samklang? Hur musicerar olika personer tillsammans?Jag och tva? sopraner har bildat en ensemble fo?r att sjunga luciasa?nger och fo?r att sjunga pa? a?ldreboenden. Luciata?get har gjorts vid flera tillfa?llen varav ett tillfa?lle har dokumenterats.Huvudfokus fo?r detta arbete har varit samklang och interpretation. Det inneba?r att vi i samband med repetitioner har fokuserat pa? interpretation genom att analysera sa?ngsa?tt, Frasering, nyanser, artikulation, intonation, uttal, balans och tolkning.

By transcribing one drum solo recorded and performed by myself and another performed by Philly Jo Jones, a drummer I?ve heard and listened to through out my life, I try to find answers to the question: How much are we influenced by the music and the musicians we listen to?My experiment starts with me recording a improvised drum solo and then transcribing it. Then I found and transcribed a drumsolo by Philly Jo Jones that I had not heard before. The results of these experiments showed some interesting similarities between my own playing style and Philly Jo Jones and I learned a lot about what stuck with me from listening to him playing, and what didn?t..

Syftet med detta projekt har varit att transkribera klarinettstämman i andra satsen ur Brahmsklarinettkvintett, opus 115, från klarinett till tvärflöjt, samt att analysera detta arbete. Målet med transkriptionen har varit att hålla mig så nära originalet som möjligt genom att behålla satsens grundkaraktär och enhetlighet. Analysen tar upp problem som uppstår vad gäller tonomfång, klangfärg, Frasering, spelteknik och dynamik. Återkommande svårigheter är klarinettens större omfång nedåt samt flöjtens jämförelsevis begränsade dynamik i det låga registret. .

Vad är det för skillnad mellan folkmusikaliskt fiolspel och klassiskt violinspel? Syftet med arbetet var att tydliggöra några av de interpretatoriska skillnaderna mellan folkmusik och romantisk musik. Undersökningen gjordes genom instudering av ett romantiskt stycke och en folkmusiklåt med hjälp av lärarhandledning, lyssning på inspelningar och reflektioner kring stilmedlen. Efter tillägnandet av de båda interpretationssättet gjordes en omvänd interpretation. Folkmusiklåten spelades enligt romantisk interpretation och det romantiska stycket spelades med det folkliga spelsättet.

I detta arbete försöker jag sätta fingret på vad det är som gör att en sångare låter brasiliansk. Jag har försökt fokusera på det rent sångtekniska och undersökt och jämfört fem utvalda sångare/sångerskor som betytt mycket för brasiliansk musik. Jag har begränsat mig till samba från Rio de Janeiro. I min förundersökning har jag genom litteraturstudier och genom att skriva ner mina egna erfarenheter försökt ringa in hur sång används i Brasilien.Min undersökning har jag delat upp i två delar. En vetenskaplig del då jag själv gjort en röstanalys av varje sångare, samt intervjuat en sakkunnig på området, Margareta Thalén, som är sångpedagog och logonom.

Mitt syfte med den här undersökningen var att belysa problem som uppstår då musiker med olika bakgrund och genretillhörighet samarbetar i ett gemensamt projekt. Undersökningen utfördes på ett konsert- och showprojekt kallat ?SMASK? ? Sveriges MusikAkademikers Sång Kåntest vid Musikhögskolan i Piteå 2007. Uppsatsen består av två delar där den första utgör reflektioner kring genremöten. Jag kombinerar där deltagande observation med egna tidigare erfarenheter, information ur litteraturen och från andra informationskällor såsom radio, VHS/DVD och Internet.

I denna uppsats har jag fortsatt den ndersökning av svenska inlärare av franska som påbörjades i min C-uppsats. Avsikten har varit att studera om de språkliga avvikelser från den franska normen som upptäcktes i den förra studien kvarstår även denna gång då studien inte längre gäller vokaldurationer utan istället det tonala förloppet och final förlängning.Svenska inlärares prosodiska konstruktioner har studerats och jämförts med mönstret för fransktalande referenspersoner. Antagandet var att man skulle kunna observera tydliga, och därtill likartade, avvikelser från den franska normen - avvikelser som eventuellt skulle kunna härledas till det svenska modersmålet och de prosodiska skillnaderna mellan språk med betoningsbaserad respektive stavelsebaserad rytm. Informanterna utgjordes av två grupper av svenska inlärare av franska, den ena med informanter som enbart lärt sig franska i svensk skolmiljö och den andra med inlärare som därutöver under en period även vistats i en franskspråkig omgivning. Tydliga avvikelser från den franska normen märktes för samtliga svenska informanter men någon inbördes gruppering bland inlärarna kunde inte noteras.