I wrote this thesis for myself and someone who would like to learn improvised music not from Jazz but Bach. I analyzed one composition by Bach, then I showed one example of using his idea to a Jazz standard tune. It was challenging for me to understand and analyze his composition as a Jazz improviser. To be honest I don't like to learn the music language from Bebop music but I like to play Jazz standard music. If someone would like to be good at playing jazz music, I think that it is important to know the music language in jazz.

I detta självständiga arbete gör jag en omfattande analys av första satsen i Carl Philipp Emanuel Bachs verk Flöjtkonsert i d-moll. I mitt arbete har jag studerat kompositörens liv och samtid, gjort en teoretisk analys av Allegrot i flöjtkonserten samt analyserat min övningsteknik och med hjälp av relevant litteratur fått nya verktyg till själva instuderingsprocessen av detta stycke..

Detta sja?lvsta?ndiga arbete har handlat om att arrangera tre satser ur Johann Sebastian Bachs andra fiolsonat, BWV 1003, fo?r klassisk gitarr. Till min hja?lp hade jag dels Bachs originalkomposition av sonaten men ocksa? ett arrangemang fo?r cembalo fo?rmodligen gjort av Wilhelm Friedemann Bach (Nicholas 2009). Arrangemangen a?r ta?nkta att i framtiden anva?ndas som konsertmaterial..

Syftet med detta arbete var att undersöka vilken betydelse uppförandepraxis har på musik av J. S. Bach och Max Bruch, och vad som hände när man delvis eller helt gick ifrån den uppförandepraxis som rådde då verket komponerades. I uppsatsen belyser jag skillnader och likheter mellan barockviolin och modern violin samt redogör för valda delar av respektive uppförandepraxis. Frågeställningar i arbetet var: ?Hur kan information om barockviolin och barockpraxis bidra till mitt Bach-spel??Kan jag hämta musikalisk inspiration och kunskap genom att lyssna på hur andra violinister spelar Bach, och på så sätt bidra med något nytt till min egen tolkning??Vad händer med det konstnärliga uttrycket av ett avsnitt ur Bruchs romantiska finalsats av violinkonsert nr 1 g-moll, när jag applicerar det som jag uppfattar låta som barockpraxis??Vad tycker jag själv kring frågan om vikten av lämpligt eller autentiskt uppförande av musik efter detta arbete? Genom att använda mig av befintlig fakta kring barockviolin och barockpraxis, ville jag bidra med nya uttryck till mitt Bach-spel, men också kunna använda en ?barock-spelstil? på ett avsnitt av finalsatsen ur Bruchs romantiska violinkonsert nr 1 i ett epoköverskridande experiment om uppförandepraxis.

Syftet med denna uppsats a?r fra?mst att dokumentera min instudering av Carl Philipp Emanuel Bachs Sonat i e-moll fo?r traversflo?jt och basso continuo (H.551), som jag har spelat pa? blockflo?jt. Bach skrev sonaten under upplysningstiden och den a?r ett fint exempel pa? den nya stil som bro?t fram mellan barocken och klassismen, Empfindsamer Stil, med snabba karakta?rsva?xlingar och ka?nslobyten. Jag har reflekte- rat o?ver ma?nga aspekter av musikskapandet, fra?mst tempo, artikulation och dynamik.

According to tradition transcribed music is an important part of the repertoar for the classical guitar. Baroque music as well as compositions from the Spanish national romantic era are the two most important sources for transcriptions. My research is aimed at finding answers concerning the relevance of transcribing as well as playing different styles of music on the guitar. Are there any basic rules how these transcriptions should be made? I have chosen to take a closer look at the music of J S Bach as a representative of the baroque period because of the great legacy of his music being played on guitar and lute.

Denna underso?kning syftar till fo?rso?ka beskriva de faktorer som go?r att sa?ngare i amato?rko?rer va?ljer att sjunga i just ko?r. Den syftar a?ven till att underso?ka hur va?l amato?rsa?ngarnas ko?rledare uppfattar dessa anledningar och om det finns en samsyn kring vad som a?r viktigt i ko?rverksamheten. Studien bygger pa? enka?tunderso?kningar som ko?rsa?ngarna har svarat pa?, samt intervjuer med ko?rledarna.I bakgrunden sa? beskrivs ko?rsa?ngens historia och var amato?rko?ren kommer ifra?n.

Denna undersökning syftar till försöka beskriva de faktorer som gör att sångare i amatörkörer väljer att sjunga i just kör. Den syftar även till att undersöka hur väl amatörsångarnas körledare uppfattar dessa anledningar och om det finns en samsyn kring vad som är viktigt i körverksamheten. Studien bygger på enkätundersökningar som körsångarna har svarat på, samt intervjuer med körledarna. I bakgrunden så beskrivs körsångens historia och var amatörkören kommer ifrån. Bakgrunden innehåller även statistik om körsången i Sverige idag.

I processen att bli vuxen genomgår varje individ den ofta stormiga tonårstiden. Denna komplexa period medför att tonåringen successivt frigör sig från såväl barndom som vuxenliv. Genom att granska hur en sådan frigörelse skildras kan vi lära oss mer om hur tonåringen och dess frigörelse fungerar. Syftet med undersökningen har därför varit att undersöka de tonåriga huvudkaraktärernas frigörelse i ungdomsromanerna Räddaren i nöden av J.D. Salinger, En tid för allting av Tamara Bach, och Punkindustriell hårdrockare med attityd av Louise Halvardsson. Undersökningens forskningsbakgrund berör framför allt teorier inom utvecklings- och ungdomspsykologin, samt belyser tonårstiden utifrån några kulturella aspekter.

I processen att bli vuxen genomgår varje individ den ofta stormiga tonårstiden. Denna komplexa period medför att tonåringen successivt frigör sig från såväl barndom som vuxenliv. Genom att granska hur en sådan frigörelse skildras kan vi lära oss mer om hur tonåringen och dess frigörelse fungerar. Syftet med undersökningen har därför varit att undersöka de tonåriga huvudkaraktärernas frigörelse i ungdomsromanerna Räddaren i nöden av J.D. Salinger, En tid för allting av Tamara Bach, och Punkindustriell hårdrockare med attityd av Louise Halvardsson. Undersökningens forskningsbakgrund berör framför allt teorier inom utvecklings- och ungdomspsykologin, samt belyser tonårstiden utifrån några kulturella aspekter.

Syftet med mitt arbete är att undersöka hur jag som klarinettist kan utveckla min musikaliska tolkning utifrån en transkription av Johann Sebastian Bachs Cellosvit nr 1 i G-dur, BWV 1007, genom att använda mig av tre olika effektpedaler.Jag har interpreterat Bachs cellosvit nr 1, utifrån en transkription för klarinett, gjord av Ulysse Delécluse, professor i klarinett vid konservatoriet i Paris under mitten av 1900-talet. En inspelning gjordes av stycket som jag sedan använt i mitt analys- och tolkningsarbete. Under denna process har jag samtidigt utforskat tre olika effektpedaler, som vanligtvis används till elgitarr, och sedan har jag, utifrån min analys och tolkning av min första inspelning, använt elektroniska effekter för att skapa en ny tolkning av stycket. Processen har resulterat i en inspelning där jag framför stycket i min elektroakustiska tolkning. I mina analyser har jag haft fokus på följande musikaliska aspekter: frasering, tempo och dynamik.

Av analysen kan Michelle sammanfatta att om hon skulle starta en kvartett i framtiden för till exempel lansering skulle hon ha en kvartett redan färdig och redo för repetition innan start av liknande projekt. Momentet att hitta potentiella medlemmar till stråkkvartetten på så kort tid är orimligt och även om hon hittade medlemmar till kvartetten så skulle det inte hålla i längden. Efter att Michelle fått erfarenhet av personer som inte hållit de muntliga avtal som faktiskt gjordes kommer hon lägga mer tid på att finna rätt personer. Dessutom hade alla de punkter angående mål, promotion och avtal diskuteras med kvartetten detaljerat för att allihop ska få en likvärdig respekt och förståelse i det samarbete som komma skall. Inget bör vara otydligt.