Sök:

Sökresultat:

149 Uppsatser om Miljonprogrammet - Sida 1 av 10

Upprustning av miljonprogrammet (ur energisynpunkt)

Målet med detta arbete är att undersöka och analysera en byggnad från Miljonprogrammet i Helsingborg göra gällande energiberäkningar. Dessa beräkningar ska mynna ut i olika förslag till hur man skulle kunna styra upp en renovering av dessa byggnader så att de uppfyller de nya energikraven samt skapa en mer tilltalande estetisk byggnad..

En byggnadsfirma och ett miljonprogram : En studie av miljonprogrammets konsekvenser för Byggnadsfirman Anders Diös

I denna uppsats undersöks vad det svenska samhälleliga byggprojektet, som i folkmun kallas Miljonprogrammet, fick för konsekvenser för Byggnadsfirman Anders Diös åren 1960-1980. Primärkällan som används är byggnadsfirmans egna årsredovisningar åren 1952-1979. De data som extraheras från årsredovisningarna och presenteras i uppsatsen är: totalt antal producerade lägenheter, totalt antal anställda, omsättning och resultat.Miljonprogrammets inverkan på Byggnadsfirman Anders Diös går att se på flera sätt. Produktionen av lägenheter, antal anställda, omsättning och resultat går upp tydligt under åren för Miljonprogrammet. Men den största konsekvensen blir att Miljonprogrammet är med och formar om den svenska byggsektorn vilket Diös kan dra nytta av under miljonprogramsåren och expandera kraftigt..

Minimering av köldbryggor vid balkonger hos miljonprogramshus

I studien görs en klimatsimulering av en byggnad från Miljonprogrammet och jämförs sedan med en klimatsimulering där en ombyggnation av byggnadens indragna balkonger har gjorts.Studien ger konstruktionslösningar på hur en ombyggnation skulle kunna se ut.Resultatet visar att det går att minska energibehovet om balkongväggarna rivs och nya väggar konstrueras i liv med fasaden..

Kan evidensbaserad design användas i upprustningen av miljonprogrammet?

Between 1965 and 1975 a major housing project was carried out in Sweden to resolve a major housing crisis, the so-called one million housing program (Swedish: Miljonprogrammet). To raise the standards and create a more attractive housing in these areas is currently a very relevant topic in Sweden.Evidence-based design is the process of basing decisions of the built environment on credible research and studies to achieve the best possible outcome. This method is primarily used in the healthcare sector to improve quality of care and reduce costs by creating healthy environments.The possibility of refurbish apartment buildings from Miljonprogrammet using evidence-based design has been studied by means of an extensive literature review and a closer examination of the residential area, Husby in Stockholm, which has been chosen to represent the Miljonprogrammet in its entirety. Furthermore, the evidence-based research has been limited to seven fields; nature, noise, color, wayfinding, safe environment, daylight and thermal comfort which has been assessed to be applicable on housing. In order to obtain a comprehensive overview of the different fields, four different subjects were chosen to investigate further within each field; research and studies, laws and regulations, constructional aspect and Husby.

Socialdemokraternas valaffischer över 50 år : en bild av partiförändring?

I denna uppsats undersöks vad det svenska samhälleliga byggprojektet, som i folkmun kallas Miljonprogrammet, fick för konsekvenser för Byggnadsfirman Anders Diös åren 1960-1980. Primärkällan som används är byggnadsfirmans egna årsredovisningar åren 1952-1979. De data som extraheras från årsredovisningarna och presenteras i uppsatsen är: totalt antal producerade lägenheter, totalt antal anställda, omsättning och resultat.Miljonprogrammets inverkan på Byggnadsfirman Anders Diös går att se på flera sätt. Produktionen av lägenheter, antal anställda, omsättning och resultat går upp tydligt under åren för Miljonprogrammet. Men den största konsekvensen blir att Miljonprogrammet är med och formar om den svenska byggsektorn vilket Diös kan dra nytta av under miljonprogramsåren och expandera kraftigt..

ENERGIEFFEKTIVISERING av flerbostadshus byggda under miljonprogrammet. : - En fallstudie av Halmstads fastigheter AB, HFAB.

SammanfattningTitel: Energieffektivisering av flerbostadshus byggda under Miljonprogrammet.Ämne: Fastighetsekonomisk analys 15 hpFörfattare: Hannah Henriksson och Mirza PehlivanovicHandledare: Sven Ola CarlssonExaminator: Kent SahlgrenFallföretag: Halmstads fastigheter AB, HFABCentrala begrepp: A- temp, energieffektivisering, Miljonprogrammet, renovering, underhåll, U- värde.Problemformulering: Hur kan Miljonprogrammets fastigheter energieffektiviseras?Syfte: Att försöka beskriva hur fastighetsföretag jobbar med energieffektivisering av hus som är byggda under Miljonprogrammet. Vi vill ta reda på vad en upprustning kostar och i hur hög grad energieffektivisering kan uppnås.Teoretisk referensram: Grundas på studier inom ämnet och fakta om Miljonprogrammets fastigheter.Metod: Kvalitativ ansats, djupgående granskning av ett fastighetsföretag med hjälp av intervjuer.Empiri: Baseras på tre stycken intervjuer, studiebesök av själva projektet och kommunikation genom mail med vår kontaktperson inom fallföretaget, HFAB.Analys: En analys av empirin med hjälp av en matris har gjorts för att göra kopplingar med teorin och se hur väl den stämmer in med vår teoretiska referensram.Slutsats: Slutsatsen har gjorts att det lönar sig att energieffektivisera i samband med övriga renoveringar. Genom att sammanföra flera moment till ett och samma finns det i projektet stora möjligheter för minskade kostnader under hela arbetsgången..

Direktägande fastighetsfonder -En finansieringslösning till utvecklingen av miljonprogramsfastigheter

Idag finns det cirka en halv miljon bostäder från Miljonprogrammet som är i behov av renoveringoch modernisering. Bostadsföretagen som äger dessa fastigheter har problem med att finansierarenoveringen som krävs för att höja standarden och förlänga livslängden på fastigheterna. Dennauppsats handlar om hur direktägande fastighetsfonder kan fungera som ett alternativ tillfinansieringen av renoveringen av Miljonprogrammet.Fördelen med att använda direktägande fastighetsfonder som finansiellt verktyg tillupprustningen av Miljonprogrammet är att kapitalet kan hämtas från den privata sektorn ochberoendet av en stark finansiär minskas. Genom fondstrukturen skapas möjligheter för ett mindresparande i bostadsfastigheter och gör marknaden för potentiella investerare större.Uppsatsen behandlar två områden i Stockholm och är belägna Rinkeby- Kista och Skarpnäck.Med hjälp av räkneexempel på en fiktiv fastighet utplacerad i dessa två områden har det visat sigatt det kan vara lönsamt ur en investerares perspektiv som vill köpa andelar i fastighetsfondensom används i denna uppsats. Exempelvis får en fondinvesterare 9,1 % per år i Skarpnäck.Med en upprustning av Miljonprogrammet tillkommer kostnader för renovering samthyresökningar.

Direktägande fastighetsfonder-En finansieringslösning till utvecklingen av

Idag finns det cirka en halv miljon bostäder från Miljonprogrammet som är i behov av renoveringoch modernisering. Bostadsföretagen som äger dessa fastigheter har problem med att finansierarenoveringen som krävs för att höja standarden och förlänga livslängden på fastigheterna. Dennauppsats handlar om hur direktägande fastighetsfonder kan fungera som ett alternativ tillfinansieringen av renoveringen av Miljonprogrammet.Fördelen med att använda direktägande fastighetsfonder som finansiellt verktyg tillupprustningen av Miljonprogrammet är att kapitalet kan hämtas från den privata sektorn ochberoendet av en stark finansiär minskas. Genom fondstrukturen skapas möjligheter för ett mindresparande i bostadsfastigheter och gör marknaden för potentiella investerare större.Uppsatsen behandlar två områden i Stockholm och är belägna Rinkeby- Kista och Skarpnäck.Med hjälp av räkneexempel på en fiktiv fastighet utplacerad i dessa två områden har det visat sigatt det kan vara lönsamt ur en investerares perspektiv som vill köpa andelar i fastighetsfondensom används i denna uppsats. Exempelvis får en fondinvesterare 9,1 % per år i Skarpnäck.Med en upprustning av Miljonprogrammet tillkommer kostnader för renovering samthyresökningar.

Ta till vara, utveckla och förnya miljonprogrammets bostadsgårdar

Miljonprogrammet är känt som den största statliga satsningen på bostäder i Sveriges historia. Snart är det 50 år sedan projektet genomfördes, idag är många av Miljonprogrammets bostadsområden i behov av upprustning och debatten är mer aktuell än någonsin. Ska bostadsområdena av Miljonprogrammet avvecklas eller utvecklas? I denna uppsats redogörs vilka förutsättningar det finns för att ta till vara, utveckla och förnya Miljonprogrammets bostadsgårdar. Genom en fallstudie i Kristianstads kommun har problem och lösningar som rör funktioner och den fysiska utemiljön identifierats på bostadsgårdar i områdena Charlottesborg, Gamlegården och Österäng. Uppsatsen visar att det finns olika idéer om hur denna förnyelse ska gå till, en del förespråkar en mycket varsam utveckling medan andra förordar ett betydligt radikalare tillvägagångssätt..

Renovering av ett miljonprogramshus

Rapporten beskriver en undersökning om de olika renoveringsåtgärder som typiskt behöver utföras för bostadshus byggda under Miljonprogrammet. Studien utgår från ett flerbostadshus som byggdes under 1968-1969 och som ligger i Norrliden i kvarteret Graniten, Kalmar. Undersökningen fokuserar på energianvändning, energieffektivisering, tillgänglighet och kommunikation med hyresgäster under renoveringen. Dessa ämnen behandlas utifrån två perspektiv; dels genom beskrivning av det pågående projektet i bostadshusen i Graniten och dels genom teorier beskrivna i litteraturen. .

Andersberg ? ett miljonprogramsområde i Halmstad

Detta är en uppsats som har fått sin utgångspunkt från rapporten ?Om sociala problem i nya bostadsområden? från Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten från 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsområden som byggts enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsområdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rådde i Halmstad. Då området byggdes enligt normer från just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur väl detta bostadsområde stämde överrens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Anderberg.

Miljonprogrammet : Riva eller renovera?

Många hus från Miljonprogrammet är idag i behov av flera större renoveringsåtgärder. Husen från Miljonprogrammet har betydligt högre energiförbrukning än vad dagens byggkrav tillåter, och med nya mål från bland annat EU och Sveriges regering som snart träder i kraft, är det viktigt att något görs åt dessa energislukande byggnader. Syftet med rapporten är att jämföra ett renoveringsalternativ med ett nybyggnationsalternativ ur en ekonomisk- samt ur en energisynpunkt. Målet är att föreslå det mest lönsamma alternativet. För att nå målet kommer program som Revit Architecture, IDA ICE och BidCon användas samt litteraturstudier.

Allmännyttiga bostadsbolags utmaningar med miljonprogrammet : Socialt ansvarstagande kontra affärsmässighet

Titel:                 Allmännyttiga bostadsbolags utmaningar med Miljonprogrammet ? Samhällsansvar kontra affärsmässighetNivå:                 C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare:        Joakim Fornaeus och Rickard MattssonHandledare:     Lars SteinerDatum:             2012-Maj Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur allmännyttiga kommunala bostadsbolag hanterar problemen med Miljonprogrammet på ett affärsmässigt och samtidigt socialt ansvarsfullt sätt.Metod: Denna studie har bedrivits med en kvalitativ vetenskaplig metod. Vi har genomfört totalt fyra intervjuer varav två per telefon, med personer från tre olika företag samt en person från hyresgästföreningen.Resultat & slutsats: Det måste helt enkelt till en rad regelförändringar som ger bättre ekonomiska förutsättningar för allmännyttiga bostadsbolag om man från statens sida även i fortsättningen vill se allmännyttiga bostadsbolag som framträdande aktörer på bostadsmarknaden.Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att man skulle räkna på vilka förslag till lösningar som är mest realistiska. Vidare vilka som är mest gynnsamma för dels samhället men också för bostadsbolaget som sådant. Det skulle också vara intressant att se vad som händer om det nu inte skulle bli några regelförändringar.

Makt, planering och miljonprogrammet : En maktanalys av bostadsområdet Navestad och dess planering och utformning

Bostadsområdet Navestad i Norrköping var en del av det bostadsbyggnadsprogram, Miljonprogrammet, som genomfördes i Sverige åren 1964-1975. Miljonprogrammet var påverkat av olika idéer kring bostadsbyggande och samhällsplanering, främst funktionalismen där värden som rationalitet och förnuft var centrala. Många av Miljonprogrammets bostadsområden, även Navestad, var också influerade av grannskapstänkande. Socialdemokratins tankar kring folkhemmet där en god bostad skulle vara en rättighet för alla hade också inflytande. SOU-rapporter och Norrköpings stadsfullmäktiges handlingar har studerats utifrån en maktteoretisk ansats utifrån frågeställningar om idéerna bakom Miljonprogrammet och Navestad samt vilka maktfaktorer och politiska mål som fanns och hur dessa utövade sin makt.

Knitting House : Konst, arkitektur och stickning som politisk katalysator

The purpose of this paper is to analyze the project Knitting House using art and architectural theories to question the forms of the project as well as the town planning in the area of Husby, a suburb to Stockholm. In order to stress the architectural issues in the area of Husby, the thesis examines the aim and intention of the project Knitting House. The project explores the standardized architectural form that was used and built under the Miljonprogrammet, through the years of 1960-1970 in the neighborhoods of Järvafältet. The thesis will also investigate some of the problems that arise when attempting to discuss knitting as a method used to perform Knitting House. This paper explores the relationships between public and private spaces, the areas in between them and how they interact. The claim made throughout the thesis is that Knitting House can function as a political catalyst by presenting a combined perspective of art, architecture and politics to address the social and ethnic segregation in suburbs like Husby. .

1 Nästa sida ->