Den nuvarande bostadsHyresmarknaden i Stockholm är allt annat än välfungerande. Det låga utbudet av hyresrätter har bland annat resulterat i långa bostadsköer, en omfattande svart Hyresmarknad och inlåsningseffekter. I skenet av denna illa fungerande Hyresmarknad reser sig frågan om det inte är på tiden att reformera alternativt frångå det nuvarande bruksvärdesystemet, till förmån för en ny alternativ hyressättningsmodell. En modell som förhoppningsvis reducerar de negativa effekterna vi idag ser på Hyresmarknaden.Rapporten har som utgångspunkt att beskriva dagens hyressystem samt redogöra för potentiella hyresmodeller. Nuvarande hyressystem och de potentiella modellerna är alla relativt väl utredda ur ett hyresmässigt perspektiv.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera faktorer som vi anser viktiga att beakta för att förstå bostadsHyresmarknaden i Gävle 2011. Hur påverkas marknaden av faktorer som politik, ekonomi och befolkning? Metod: Denna uppsats är av en kvalitativ metod. Först skedde en datainsamling för att sedan kunna utföra expertintervjuer med personer från viktiga aktörer i Gävle. Förutom primärdata finns även sekundärdata som är framtagen av forskare, till exempel vetenskapliga tidskrifter och artiklar. Detta examensarbete bygger både på en empirisk- och en teoretisk undersökning.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om systematiska hyressättningsmetoder och prissättningsmetoder i allmänhet. Utgångspunkten tas i metoden ?Rätt Hyra? i Norrköping och dess implementering och uppbyggnad.Metod: Uppsatsen tar en kvalitativ utgångspunkt. Genom personliga intervjuer samt praxis och regelverk presenterar jag en bild av dagens Hyresmarknad. Jag har valt att arbeta med teori som rör dagens hyressättningsmetod, fastighetsförvaltning samt generell prissättning och marknadsföring.

Det har länge hävdats att bostadsbristen i Stockholm i stora delar beror på att Sveriges sedan 1968 rådande hyreslagstiftning har inneburit ett pristak på marknaden, vilket motverkat en tillfredsställande nybyggnation av hyreslägenheter. Syftet med denna uppsats är undersöka om så är fallet. Hyreslagens grundläggande intentioner och antaganden har utifrån grundläggande teori noggrant synats. Dessutom har den utveckling som skett på marknaden jämförts med de symptom som ett efterfrågeöverskott och ett pristak skulle innebära. Lagstiftningen har visat sig bestå av vad som i förlängningen kan argumenteras ha inneburit en icke-adekvat prisbildningsmekanism.

Stockholms län är en expansiv region vars befolkning har vuxit kraftigt de senaste årtiondena och kommer enligt prognoser att fortsätta växa under en överskådlig framtid. Inflyttningen har inneburit att en redan hög efterfrågan på hyresrätter har blivit ännu högre. Trots en hög efterfrågan så är utbudet på hyresrätter trögrörligt och har inte hunnit i kapp. Detta har resulterat i att det råder bostadsbrist i stort sett i hela regionen.Det pågår ständigt en debatt bland experter, politiker och aktörer på fastighetsmarknaden om vad som kan göras för att åtgärda bristen på hyresrätter i regionen.En orsak till det låga byggandet av hyresrätter är att privata aktörer oftast betraktar den som en olönsam investering jämfört med bostadsrätten. Detta har hämmat byggandet enligt flera experter.

Stockholms län är en expansiv region vars befolkning har vuxit kraftigt de senaste årtiondena och kommer enligt prognoser att fortsätta växa under en överskådlig framtid. Inflyttningen har inneburit att en redan hög efterfrågan på hyresrätter har blivit ännu högre. Trots en hög efterfrågan så är utbudet på hyresrätter trögrörligt och har inte hunnit i kapp. Detta har resulterat i att det råder bostadsbrist i stort sett i hela regionen.Det pågår ständigt en debatt bland experter, politiker och aktörer på fastighetsmarknaden om vad som kan göras för att åtgärda bristen på hyresrätter i regionen.En orsak till det låga byggandet av hyresrätter är att privata aktörer oftast betraktar den som en olönsam investering jämfört med bostadsrätten. Detta har hämmat byggandet enligt flera experter.

De senaste årens bostadspolitik har inneburit stora förändringar på bostadsmarknaden. Den svenska hyressättningsmodellen, borttagna bidrag tillsammans med ökande byggkostnader medför dessutom svårigheter för bolag att få lönsamhet i nyproducerade bostäder och då framför allt hyresrätter. Sveriges befolkning ökar och 1990-talets stora barnkullar söker en egen bostad samtidigt som 40-talisterna behöver förändra sitt boende. Därutöver utreds om allmännyttan strider mot EG-rättens statstöds och konkurrensregler. Sammantaget kan det skapa problem för kommunerna som enligt bostadsförsörjningslagen skall ansvara för bostadsförsörjningen så alla kan leva i goda bostäder.

Hyressättningen av bostadslägenheter skall i dagsläget ske i enlighet med det så kallade bruksvärdesystemet. Systemet innebär att hyran för en lägenhet skall sättas till ett belopp som motsvarar hyresnivån för likvärdiga lägenheter. Om hyresgästen anser hyran vara oskälig kan denne ansöka hos hyresnämnden om en prövning av densamma. Hyresnämnden skall då företa en jämförelseprövning av hyrorna för likvärdiga lägenheter. Lägenheter anses vara likvärdiga då de har samma bruksvärde, vilket innebär att de skall inneha samma värde på bostadsmarknaden.