En hyresgäst som hyr en bostadslägenhet har ett direkt Besittningsskydd vilket innebär atthyresgästen som huvudregel har rätt att få hyresavtalet förlängt. För att hyresgästen i praktikenska ha en ekonomisk möjlighet att bo kvar i lägenheten, det reella Besittningsskyddet,finns det en bestämmelse som anger att om tvist avseende hyran uppstår ska denna fastställastill skäligt belopp.Den 1 januari 2011 trädde två lagändringar vilka har en väsentlig betydelse för fastställandetav skälig hyra i kraft. I samband med lagändringarna förutsågs skälig hyra avseende mångalägenheter kunna bli väsentligt högre och hyresgästens reella Besittningsskydd därav kunnaurholkas. I syfte att hindra detta infördes därför den 1 januari 2011 en skyddsregel i 12 kap.55 § 5st JB. Bestämmelsen ger hyresgästen en möjlighet att, i det fall skälig hyra bestäms tillett väsentligt högre belopp än den tidigare satta hyran, begära att hyran under en skälig tidska betalas med lägre belopp.Uppsatsen syftar till att analysera huruvida motivet med skyddsregeln i 12 kap.

Hyresrätten som bostad är en av de vanligaste boende formerna i Sverige. Bostaden är en central punkt för individen och utgör för honom trygghet, såväl ekonomisk som social. Hyresgästen har därför ett i lag stadgat starkt skydd för att inte behöva lämna sin bostad mot sin vilja, ett s.k. Besittningsskydd. Hyresgästen kan dock genom kontraktsbrott förverka sin hyresrätt och bli tvungen att flytta i förtid.

Det har länge hävdats att bostadsbristen i Stockholm i stora delar beror på att Sveriges sedan 1968 rådande hyreslagstiftning har inneburit ett pristak på marknaden, vilket motverkat en tillfredsställande nybyggnation av hyreslägenheter. Syftet med denna uppsats är undersöka om så är fallet. Hyreslagens grundläggande intentioner och antaganden har utifrån grundläggande teori noggrant synats. Dessutom har den utveckling som skett på marknaden jämförts med de symptom som ett efterfrågeöverskott och ett pristak skulle innebära. Lagstiftningen har visat sig bestå av vad som i förlängningen kan argumenteras ha inneburit en icke-adekvat prisbildningsmekanism.

Improved profitability, a reasonable yearly income or the possibility to have employees are all incentives for expansion. A prerequisite for farm businesses to expand is for land to be made available, either to buy or to rent. In Sweden, 43 % of the total arable land is leasehold land, which implies that a functioning leasehold market is of great importance for the Swedish agriculture. Several factors can affect the supply of leasehold land, for instance the leasehold legislation and the Single Payment Scheme. The fact that the leasehold legislation is compulsory, in protection of the leaseholder, might keep land owners from leasing their land out.

Syfte: Syftet med detta arbete är att studera om de tre nya lagregleringarna, att allmännyttan inte längre är hyresnormerande, att de allmännyttiga bostadsföretagen högst får föra över 50% av fjolårets vinst, samt ska driva sin verksamhet efter affärsmässiga principer, påverkat den allmänna hyresnivån och gjort att lägesfaktorn fått större inverkan på bruksvärdet, samt vilka effekter det fått på hyresbostadsmarknaden.Metod: Vi har först samlat in sekundärdata genom litteraturstudier. Sedan har vi samlat in primärdata genom kvalitativ metod i form av fem intervjuer med aktörer på hyresbostadsmarknaden. Primärdatan har vi sedan analyserats genom en kategorianalys.Resultat & slutsats: Eftersom det allmännyttiga bostadsföretaget Mitthem redan innan omregleringen drivit sin verksamhet efter affärsmässiga principer, påverkar omregleringen inte den allmänna hyresnivån. De privata fastighetsägarna har efter omregleringen hyresförhandlat före allmännyttan. Lägesfaktorn har fått en större inverkan på bruksvärdet då allmännyttan inte längre är hyresnormerande.

Title: From inspectors to guides: how citizen journalism and participatory cultureaffect the professional identity of Swedish journalists (Swedish title: Från granskaretill guide: om medborgarjournalistikens och deltagarkulturens påverkan på svenskajournalisters professionella identitet).Number of pages: 44 (48 including enclosures).Authors: Towe Bengtsson and Matilda Källén.Tutor: Amelie Hössjer.Course: Media and Communication Studies C.Period: Fall 2011.University: Division of Media and Communication, Department of Informatics andMedia, Uppsala University.Purpose/Aim: The goal of this paper was to answer how citizen journalism andparticipatory journalism as well as an increasing range of information today haveaffected the professional identity and professional lives of journalists. In addition tothis, study how journalists today respond to these changes.Material/Method: The study is based on Deuze?s theories about journalistic ideals,Jenkins? theories about convergence culture, and on theories about professionalizationand de-professionalization based on Nygren, Wiik and Torstendahl?s theories. Thestudy is based on eight interviews with professional journalists, four employedjournalists and four freelance journalists. The results are analysed based on a broadtheoretical framework.Main results: The results of this survey show that the role of the professionaljournalist is extremely complex, with a strong ideological basis that fundamentallyinfluences the journalist's view of the profession and of him- or herself.

Bakgrund: Hyressättningsproblematiken är idag ett hett diskussionsämne, något som år 2005 ledde till att regeringen tillsatte en särskild utredning med uppdrag att formulera förslag och normer till en allmännytta anpassad efter dagens hyresbostadsmarknad. Faktorer som ligger bakom problematiken är det faktum att det byggs allt färre hyresfastigheter, samtidigt som fler ombildningar till bostadsrätter genomförs. Med hänsyn till bostadsmarknadens utvecklingsförlopp är det angeläget att undersöka faktorer som ligger till grund för dagens hyresnivåer, vilka således bestäms genom förhandlingar mellan allmännyttiga bostadsbolag och hyresgästföreningar och därmed inte av det ursprungliga bruksvärdets syfte. Dagens system påstås vara i behov av en förändring, i det avseende att de allmännyttiga bostadsbolagens hyresnormerande roll bör tas bort och istället baseras på hyresgästernas egna värderingar gällande sitt boende. Något som även bör beaktas är frågan om hyresregleringen är en bidragande faktor till minskade investeringar i och nyproduktion av fastigheter och dessutom vad en fastighets värde har för betydelse gällande hyresnivåerna.

De hyresrättsliga reglerna innehåller stränga skyddsregler för lokalhyresgäster. Genom det indirekta Besittningsskyddet ges en lokalhyresgäst rätt till ersättning motsvarande skadan av att verksamheten inte kan fortgå när uppsägningen anses obefogad. Hyresgästen skall alltså ekonomiskt sättas i en position som om uppsägningen inte ägt rum.Beräkning av ersättning för hinder eller intrång i näringsverksamhet, så kallad rörelseskada, vid obefogad uppsägning görs enligt 12 kap. 57 § och 58 b § 2 st. JB.