Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns någon skillnad vad gäller avkastning och risk mellan små och stora Sverigefonder. Vi vill även undersöka om denna skillnad ser annorlunda ut i olika börsklimat. Vår undersökning fann inte bevis för någon påtaglig skillnad mellan stor och små Sverigefonder vad gäller avkastning och risk..

Utifrån en historisk jämförelse av de tre äldsta svenska ETFerna undersöker vi huruvida svensknoterade ETFer är en bättre placeringsstrategi än aktivt förvaltade Sverigefonder. Studien genomförs med de fyra utvärderingsmåtten Sharpe Ratio, Treynor Ratio, Jensen?s alfa samt Information Ratio för att se om ETFer ger högre riskjusterad avkastning än jämförbara aktivt förvaltade Sverigefonder. De tre ETFerna, XACT OMXS30, XACT OMXSB och XACT OMXSBULL jämförs mot samtliga aktivt förvaltade Sverigefonder som har som strategi att investera i stora bolag listade på Stockholmsbörsen. Samtliga utvärderingsmått ger tvetydiga resultat men två av de undersökta ETFerna visar sig ha genererat högre riskjusterad överavkastning än de jämförda fonderna.

Problembakgrund: idag finns ett hundratal etiska fonder där investerare kan välja att placera sina pengar och under de senaste åren har intresset för att investera ansvarsfullt ökat enormt. Det finns ingen formell definition av vad en etisk fond är, och därmed kan det vara svårt att skilja en etisk fond från en traditionell fond. Ett mått på hur väl företag jobbar med etik speglas i deras ESG-betyg. ESG står för Environmental, Social och Governance och används för att bestämma hur hållbara och ansvarstagande företag är. Det faktum att det inte finns någon formell definition av vad en etisk fond innebär, väcker funderingar kring ifall det finns en skillnad i ESG-betyg mellan etiska och traditionella Sverigefonder.Problemformulering: finns det någon skillnad i ESG-betyg gällande miljö och mänskliga rättigheter mellan traditionella Sverigefonder och etiska Sverigefonder?Syfte: studiens huvudsyfte är att undersöka huruvida det finns någon skillnad mellan etiska Sverigefonder och traditionella Sverigefonder gällande ESG-betyg.

Att fondspara har länge varit ett av de vanligare sparalternativen för oss svenskar. Det finns i dagsläget ett stort intresse av att placera i etiska fonder, men det råder en stor förvirring om vad etiska fonder egentligen är och var gränserna ligger.Men med de begränsningar som de etiska fonderna har kopplade runt sig, kan man fortfarande påvisa att etiska fonder är ett bra placeringsalternativ i jämförelse med traditionella Sverigefonder?I undersökningen jämförs 16 etiska respektive 16 traditionella Sverigefonder mot varandra. Jämförelsen har gjorts kvartalsvis och undersökt avgift, avkastning, standardavvikelse och sharpekvot. All data om fonderna har hämtats från analysföretaget Morningstars hemsida.Resultatet visade att båda fondkategorierna ligger i samma riskklass men de traditionella fonderna har uppvisat en genomsnittlig högre kvartalsavkastning, samt att de etiska fonderna har en lägre avkastning per riskenhet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka ett oviktat index relevans som jämförelsemått för aktivt förvaltade fonders avkastning och förvaltares förmåga att hitta vinnaraktier. Arbetet använder sig av en kvantitativ metod för framtagning av ett oviktat index (SUWX 100) som inkluderar de 100 största företagen på Stockholmsbörsen. Analysen av kvantitativa data är av induktiv karaktär, och använder sig av de Sverigefonder som finns i PPM-systemet för att dra slutsatser kring det oviktade indexet som jämförelsemått. Vår slutsats är att det finns aspekter av ett oviktat index som gör det användbart som jämförelsemått för Sverigefonder..

För en investerare finns flera olika typer av investeringar att välja mellan där två av dessa är investmentbolag samt aktiefonder. Avkastningen för de båda alternativen bör avspegla risken vilken respektive investering besitter.Denna uppsats undersöker vilket investeringsalternativ, svenska investmentbolag eller svenska aktiefonder, som ger bäst avkastning i relation till risken för investeringen. Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns någon skillnad i risk och avkastning mellan svenska börsnoterade investmentbolag och svenska aktiefonder samt vilket av dessa två alternativ som genererar högst avkastning i förhållande till risken.Uppsatsen har valt att avgränsas till 16 stycken Sverigefonder samt 4 stycken svenska investmentbolag under perioden 1999.01.01 ? 2008.12.31. De data som använts i uppsatsen är främst kvantitativ i form av sekundärdata, men även kvalitativ i form av en intervju.

Fondsparandet har länge varit den dominerande sparformen i Sverige. Totalt ägnar sig hela 74 procent av Sveriges befolkning åt aktivt fondsparande, och andelen blir högre vid pensionssparande. Tendensen är tydlig, svenskar ägnar sig allt mindre åt att själva äga aktier och har i stället överlåtit sparandet till banker och fondförvaltare. Storleken på en aktiefond har stor betydelse för vilken strategi en förvaltare väljer. Tidigare studier har funnit att det finns skillnader mellan förvaltad fondförmögenhet, avkastning och risktagande.

I det nya pensionssystemet i Sverige placeras en viss del av den framtida pensionen i fonder, som väljs av individen själv. Detta system, kallat premiepension, innebär att det är av stort intresse för såväl individerna som samhället i stort att veta hur väl dessa fonder förvaltas. I den här uppsatsen studeras en särskild aspekt av förvaltningen, den så kallade tajmningförmågan. Det är förmågan hos fondförvaltarna att förutsäga vilka vändningar marknaden kommer att göra och sedan investera fondens medel med hänsyn till dessa vändningar. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns sådan tajmningförmåga i de 38 Sverigefonder som ingår i premiepensionssystemet samt om de fonder som eventuellt uppvisar sådan tajmning har några gemensamma egenskaper.

Syftet med vår uppsats är att undersöka om det har förekommit något samband mellan totalkostnadsandelen (TKA) och avkastningen hos svenska aktiefonder under tidsperioden 1999 till 2003. Vidare är syftet även att undersöka huruvida fondens avgiftsstruktur har påverkat fondens avkastning. Metoden som har använts i uppsatsen är av det kvantitativa slaget, där regressionsanalyser har utförts för att utvärdera huruvida fondavgiften och avgiftsstrukturen har haft någon inverkan på avkastningen. De fonder som ingår i studien är Sverigefonder med kurshistorik på minst 5 år. De data som används har främst inhämtats från databasen SIX Trust, men även från Morningstar och PPM.

Syftet är att undersöka om Sverigefonder under en nio- sju- respektive femårsperiod genererar riskjusterad över- respektive underavkastning. Målet är därefter att härleda avkastningen till en fondförvaltares förmåga att framkalla en skev fond, alternativt till dennes eventuella selektivitets- respektive timingförmåga. Detta med hjälp av Jensens Alfa, Treynor & Mazuys modell samt Asymmetric Response Model. Ett första delsyfte är att utreda i vilken utsträckning avkastningen kan knytas till det fondbolag som förvaltar fonden respektive fondens förvaltare, antal förvaltarbyten, storlek samt omsättningshastighet. Målet är även att koppla egenskaperna till skevhet, selektivitets- samt timingförmåga.

Fondsparandet har länge varit den dominerande sparformen i Sverige. Totalt ägnar sig hela 74 procent av Sveriges befolkning åt aktivt fondsparande, och andelen blir högre vid pensionssparande. Tendensen är tydlig, svenskar ägnar sig allt mindre åt att själva äga aktier och har i stället överlåtit sparandet till banker och fondförvaltare. Storleken på en aktiefond har stor betydelse för vilken strategi en förvaltare väljer. Tidigare studier har funnit att det finns skillnader mellan förvaltad fondförmögenhet, avkastning och risktagande.

Vårt syfte med denna uppsats är att studera den rådande fondmarknaden i Sverige med fokus på aktivt förvaltade Sverigefonder. Vi vill underkategorisera aktivt förvaltade fonder efter deras placeringsstrategier i stockpicking respektive indexviktade fonder. Vi vill även ta fram bevis som förenklar kategoriseringen. Vidare vill vi jämföra avkastningen i fondkategorierna för att se vilka fonder som genererar högst avkastning och försöka påvisa att det finns ett samband mellan aktivt förvaltade fonder enligt stockpickingstrategin och överavkastning gentemot index. Vi har metodmässigt delat upp denna studie i två delar.

Idag äger många svenskar andelar i olika fonder. Detta beror delvis på att det allmänna pensionssystemet i Sverige idag består av en premiepensionsdel, där individen kan göra ett individuellt val hur dennes pensionspengar ska investeras. Gemensamt för investerare är att de vill erhålla en god avkastning. Ett vanligt sätt att bedöma förväntad avkastning i en finansiell tillgång kallas Capital Asset Pricing Model, eller CAPM. Detta är en mycket behandlad, debatterad och även kritiserad modell.Förutom CAPM utgår studien från en nyare teori som heter Black Swan theory.

I dagens premiepensionssystem finns det två typer av aktiefonder, dels indexfonder och dels aktivt förvaltade fonder. Denna studie undersöker om aktivt förvaltade Sverigefonder och tillväxtmarknadsfonder lyckas uppnå en högre riskjusterad avkastning än valt jämförelseindex, om de aktivt förvaltade fonderna uppvisar persistens i sina prestationer och om det föreligger ett samband mellan graden av aktiv förvaltning och fondernas riskjusterade avkastning. Studien undersöker 38 Sverigefonder och 43 tillväxtmarknadsfonder under åren 2007-2013. Som mått på den riskjusterade avkastningen används i denna studie Jensens alpha, Sharpe-kvot och Treynor-kvot. För att undersöka persistensen har två olika varianter av contingency tables använts för att mäta persistensen både på kort och lång sikt.

Detta arbete syftar till att ta reda på om svenska fondförvaltare har förmågan att prognostisera aktiemarknadens framtida rörelser samt utvärdera vilken betydelse tidsperioden för avkastningsdata har i en sådan undersökning. En empirisk analys av 30 Sverigefonder med två statistiska modeller med dagliga och månatliga avkastningsdata ger dock inga stöd till att svenska fondförvaltare som grupp har denna förmåga. Från analysen visas det även att valet av statistisk modell och tidsperiod för dataobservationerna påverkar resultatet. För den svenska marknaden ger månatlig data mer trovärdiga resultat än daglig data, vilket avviker från tidigare amerikanska studier..