SVERIGE, OECD & SKATTEPARADISEN - ur tre maktperspektiv
OECDUtlandsenhetenSkatteverketSkatteparadisSkatteflyktInformationsutbytesavtalTransparensSkatteharmoniseringBanksekretessSkadliga skattepraktikerSkadliga skatteregimer
Syftet är att beskriva en maktkamp mellan Sverige, Norden och OECD å ena sidan, ochskatteparadisen och med dem förtrogna skatteplanerare å den andra. Jag ämnar med attutröna det senaste decenniets faktiska utveckling av skatteparadisen ? deras fortbestånd,framgång eller eventuella nedgång. Jag hoppas kunna bidraga med intressanta infallsvinklaroch teoretiska perspektiv på det som varit och hur framtiden skulle kunna se ut. Vidare åsyftasatt ge en inblick i hur arbetet emot skatteparadisfenomenet, samt för detsamma, ser ut.Hur ser relationen och utvecklingen mellan det svenska skatteverket, OECD och de av demklassade skatteparadisen, ut ur ett maktperspektiv?Jag har bedrivit en kvalitativ, induktiv forskningsprocess ? en fallstudie i huvudsak utgjord avlitteraturstudium. Även tre intervjuer är genomförda, samt så har jag tre olika maktteoriersom teoretiska perspektiv. Tidigareforskning presenteras, men det huvudsakliga materialethar jag samlat in själv genom egen forskning.Tre epoker i utvecklingen av relationen mellan OECD- medlemmarna och skatteparadisen harurskilts: Tiden innan nittiotalet präglades av ickehandling och eventuellt omedvetande frånOECD- medlemmarnas sida, men även av lindrigare skatteflykt till skatteparadisen. Nittiotaletpräglas av ökande skatteflykt samt av att båda parter organiserar sig, men också av enmedvetandegörande- process bland OECD- medlemmarna om problemen. Tvåtusentalet ochframåt präglas av ett kulminerande av skatteflykten, samt av en aktionsagenda därskatteparadisen enligt OECD skall avveckla sina skadliga skattpraktiker.Utvecklingen såg för OECD:s vidkommande lovande ut i början av 2000- talet, för attsedan helt stanna upp 2003, och sedermera bara gå framåt i förhållande till vissa kategorier avden tidigare så homogena gruppen skatteparadis, men fortsatt ha avstannat i förhållande tillde flesta skatteparadisen. Innan 2003 präglades relationen mellan OECD och skatteparadisenav en mer instrumentell, tvångsinriktad approach, för att sedan bli av mer kommunikativt,samarbetande slag. Nu handlar det för de enskilda OECD- medlemmarna om att förmåskatteparadis om att knyta bilaterala informations- utbytesavtal, genom att erbjuda, något fördem, tillräckligt önskvärt i gengäld. Här har Norden gått ihop och hitintills identifierats sombland de generösare ? på gränsen till vad som är rekommenderat och hitintills praxis inomOECD.Lejonparten av alla skatteparadis är inte närmare en, från början medgiven,avveckling av sina skadliga skatteregimer, än vad de var i början av OECD:s skatteparadisprojekt.Främsta anledningarna är att de trots allt förlorar mycket pengar på att göra sigmindre attraktiva för flyktkapital världen över, och att de enligt avtalen med OECD varken iteorin eller i praktiken behöver avveckla sina skadliga skatteregimer förrän alla OECD- ländergjort det samma, vilket inte än hänt. Följaktligen misslyckades OECD kapitalt med sitt projektsstora mål ? att till den trettioförsta december 2005 ha avvecklat de skadliga skatteregimernahos skatteparadisen, minst i form av ett utbyte av information i skatte- som civilrättsliga fall.Framtiden för skatteparadisen, såväl som för OECD:s lycka, hänger främst på USA:s syn ochengagemang i frågan, vilket båda parterna verkar vara införstådda med.