Skatteverket har under senare tid fått resursbrist och håller därför på att utveckla en ny medelsfördelningsmodell. För att nå en effektiv medelsfördelningsmodell krävs det att de uppfyller vissa kriterier. Det viktigaste är rättvisekriteriet som innebär att alla parter skall ha jämställda och likvärdiga förutsättningar oberoende av var i landet de befinner sig. Viktigt att tänka på efter att medelsfördelningsmodellen implementerats är att göra noggranna verksamhetsuppföljningar av resultatet samt att jämföra om den nya modellen uppnått det syfte de beräknat att den skulle göra. Genom att göra en telefonintervju med en anställd på planeringsenheten på Skatteverket i Solna har vi kunnat genomföra vår empiri och analys.

Bedömningsprocessen kan sammanfattas i tre huvudsakliga steg. De två första stegen i bedömningen, identifiering och kommunikation, innebär egentligen inte några problem. Där finns konkreta regler att följa och ingen tolkning eller utvärdering behöver utföras av Skatteverket. Den kritik som riktats mot Skatteverket att bedömningen är godtycklig kan hänföras till det tredje steget. Där bedömer Skatteverket de uppgifter som inkommit i ärendet.

En statlig utredning har presenterat ett förslag som innebär att mindre aktiebolag ska undantas från kravet på revisor. Problemet är att försöka belysa de förändringar detta kan få för Skatteverket, hur deras arbetssätt kan tänkas komma att förändras om företagens räkenskaper nu inte kontrolleras av en utomstående revisor.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Skatteverket (som är en av de statliga myndigheterna vilka berörs av förslaget) tror att deras verksamhetsutövning kommer att förändras.Även om förslaget i sin helhet berör en stor mängd instanser har vi valt att fokusera på Skatteverket. En mer omfattande frågeställning skulle bli alldeles för komplex i förhållande till vad som kan förväntas av en kandidatuppsats. Vi har även valt att inte beakta den samhällsekonomiska nyttan av en utebliven revision.Uppsatsen är till stor del uppbyggd utifrån den statliga utredningen som presenterades under våren samt ett antal kompletterande intervjuer för att på det viset erhålla en mer djupgående förståelse för problemet.Reviderade företag kommer i mindre utsträckning att granskas av Skatteverket. Vi vill höja ett varningens finger för att den svenska redovisningsjäven kan komma att bli ett problem, som kan resultera i ett annorlunda utfall i Sverige kontra andra länder..

AbstractThe purpose of this bachelor thesis is to investigate whether Skatteverket?s interpretation of 3:9 and 3:10 IL is consistent with the legislator?s purpose with these rules.The bachelor thesis is written with a legal approach which seeks to use all sources of law in accordance to its legal source value.Individuals who are considered as tax residents in Sweden have the opportunity to be granted tax exemption according to the six-month-rule and the one-year-rule if the individual works abroad. If the income is taxed in the country of source and the individual has been working there for more than six months, the six-month-rule can be applicable. If the income has not been taxed in the country of source, the individual still can be granted tax exemption through the one-year-rule, but to do so he has to work in the same country for at least one year. Both rules require that the individual does not visit Sweden more than 72 days in a time span of one year.Skatteverket has, in its consideration, decided to add the 72 days on which an individual can visit Sweden with a new number of days, 24 days, which individuals can visit third countries.

Uppsatsen avser att undersöka hur Skatteverkets kontroller av företagare går till praktiskt. Utifrån detta ska uppsatsen utreda vilka problem som finns i det praktiska arbetet som Skatteverket gör i de olika kontrollformerna. Studien bygger på en kvalitativ metod vilken valts för att få en djupare förståelse för studieämnet. Det empiriska materialet till studien har samlats in med hjälp av intervjuer med sammanlagt fem handläggare på Skatteverket. Material till den teoretiska referensramen har inhämtats från relevant litteratur och sökningar i databaser.

Informationssäkerhet är något väldigt aktuellt i dagsläget då mer och mer information och arbetsuppgifter datoriseras. Det är därför viktigt att de som arbetar med datorer har en god informationssäkerhetsmedvetenhet. Denna studie är utförd på Skatteverkets kontor i Linköping genom främst ett antal intervjuer. Studien inriktar sig på personalens informations- säkerhetsmedvetenhet samt hur Skatteverkets åtgärder påverkar personalens informations- säkerhetsmedvetenhet.Den teoretiska referensramen byggs till största del upp av teori kring informationssäkerhet och informations- säkerhetsmedvetenhet, samt även till viss del av organisationsteori. Teorin har sedermera fått utgöra hur informationssäkerheten bör se ut, generellt sett, i en organisation.

Sambandet mellan redovisning och beskattning har ett flertal gånger varit under utredning om sambandet ska avskaffas. Senast under 2008 framfördes en utredning om huruvida det materiella och formella sambandet mellan redovisning och beskattning bör avskaffas. I denna uppsats visas att sambandet kan delas in i tre modeller som har olika starka samband mellan redovisning och beskattning. Var och en av modellerna har konsekvenser som påverkar svenska företag och Skatteverket. Resultatet från vår undersökning konstaterade att rättsläget för redovisningsregler och rättspraxis överstämmer med kriterierna i redovisningsmodellen där det råder ett starkt samband mellan redovisning och beskattning.

Bakgrund och problem: Idag förs det en diskussion om avskaffandet avrevisionsplikten. Den 7 september 2006 bestämde regeringen att reglerna om revision försmå bolag skulle ses över och granskas genom en utredning. Idag (2009) är företagenskyldiga att använda sig av en revisor där hon/han kontrollerar styrelsens och denverkställande direktörens förvaltning. Avskaffandet av revisionsplikten skulle innebäraatt 96 procent av Sveriges företag skulle slippa plikten att ha en revisor. Ett avskaffandekommer att beröra olika parter exempelvis företag, revisorer, redovisningskonsulter,Skatteverket, kunder, leverantörer etc.Problemet idag för de två aktörer som vi har valt att undersöka i den här uppsatsen, SRFoch Skatteverket är bland annat att skattefelet ökar och att det blir en negativ konsekvensför Skatteverket.

The aim of this study is to examine how the library of the Swedish Tax Agency and the Swedish Enforcment Authority have changed during the last decade. The study is based on qualitative interviews with the librarian in the two goverment agencies? primary library and four personel from three different office libraries. The result shows that the libraries hasn?t changed drastically in their role over the last decade but instead slowly decreased in use in relation to online databases..

Skatteundandraganden inom kontantbranschen är ett stort problem. Restaurangbranschen är den bransch som är mest drabbad men det förekommer även i taxi- och frisörbranschen. Med kontantbranschen avses en verksamhet, där det mest förekommer kontanter och där köparna oftast inte har något intresse av kvitto. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur Skatteverket får kännedom om ett eventuellt skatteundandragande inom kontantbranschen. Utifrån den kännedomen har det varit intressant att även undersöka vilka åtgärder Skatteverket vidtar därefter.Skatteverket får reda på skatteundandraganden på en mängd olika sätt exempelvis genom att företaget inte fört personalliggare eller att skatterevisorerna fått in orena revisionsberättelser av de externa revisorerna eller genom anonyma tips från allmänheten.

Datum: 2011-01-13Titel: Lag (2007:592) om kassaregister m.m. En studie om effekterna av lagen för revisorer inom Skatteverket och utvalda frisörer.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur två revisorer inom Skatteverket och två frisörsalonger upplever förändringarna och konsekvenserna som kassaregisterlagen har medfört.Problemformulering: Hur uppfattar småföretagen i frisörbranschen att införandet avkassaregisterlagen kommer att påverka deras verksamhet?Hur bedömer revisorer på Skatteverket att deras roll har påverkats av kassaregisterlagen?Metod: Studien har en explorativ ansats. Studien grundas främst på primärdata som samlas in via intervjuer med Skatteverkets revisorer och utvalda respondenter inom frisörbranschen. Väsentlig information från respondenterna har sedan presenterats och legat till grund för analys.

I denna uppsats undersöker vi i vilken utsträckning revisionsplikten påverkar Skatteverket. Detta genom att analysera hur trovärdigheten till Skatteverkets kontrollsystem påverkas av de kvalitativa egenskaperna; pålitlighet, överförbarhet, möjlighet att styrka och konfirmera samt tillförlitlighet. Sambandet mellan dessa visar vi i en modell där trovärdigheten är i centrum. Genom att analysera de svar vi fått vid våra intervjutillfällen jämför vi skillnader i kontrollsystemets utformning i dagsläget med hur det i framtiden kan komma att ändras. Därefter kopplas detta samman med egenskaperna ovan.Undersökningen visar att vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten kommer egenskaperna pålitlighet och tillförlitlighet förflyttas från den centrala punkten trovärdighet vilket leder till att detta begrepp försvagas.

Den 1 april 2006 trädde en ny lag i kraft, lagen (SFS 2005:1117) om deklarationsombud. Lagen trädde i kraft som ett led i Skatteverket som en 24-timmars myndighet. Lagen kom till efter en lång tids diskussioner i frågan. Initiativet togs av Skatteverket för att minska den administrativa bördan för både dem själva och företagen, även kostnaderna förväntades minska. Ombudsförfarandet används endast vid inlämning av elektroniska skattedeklarationer.Även om skattedeklarationen upprättas och skrivs under av ombudet ändras inte den deklarationsskyldiges ansvar för de lämnade uppgifterna.

Titel: Kassaregisterlagen ? En studie i Kassaregisterlagens effekterInledning: Idag skrivs det mycket i tidningar och media om skattefusk i Sverige. Undersökningar har visat att skattefusket är väldigt omfattande inom branscher med kontanthandel. Staten har infört en ny lag som ska bekämpa skattefusket inom kontant handel. En överrepresenterat bransch vad gäller skattefusk är restaurangbranschen.

Denna studie underso?ker den enskilda fo?retagarens syn pa? Skatteverket och o?vriga fo?retagare inom restaurangbranschen samt hur dessa pa?verkar fo?retagarnas insta?llning till skattefusk. Tidigare studier visar att kontroll och sanktioner har en motsatt effekt pa? medborgarnas samarbetsvilja. Sa?ledes genomfo?rdes denna studie med avsikt att underso?ka vilken inverkan ovan na?mnda relation har pa? samarbete, tillit, samt na?tverk av relationer ur ett fo?retagarperspektiv.