Utifrån den dödliga attacken som ägde rum mot tidskriften Charlie Hebdo i januari 2015 har en Dokumentanalys av svenska mediers bevakning av händelsen genomförts. Utgångspunkten i arbetet är Cohens moralpanikbegrepp. Frågorna som ställdes var hur bevakningen av attentatet såg ut, om konceptet för moralpanik kan appliceras på den svenska mediebevakningen, samt vilken definition som ligger till grund för mediernas rubricering av dådet som en terrorattack. Resultaten visar att attentatet ägnades mycket utrymme i den tryckta pressen, dock med vissa interna skillnader i innehållet, samt att delar av moralpanikbegreppet går att applicera på mediebevakningen. Det framkom även att media inte följer lagstiftarens definition då dådet rubricerades som en terrorhandling..

Det här arbetet är en undersökning som baseras på en Dokumentanalys. Analysen är gjord på dels Hantverksteknik F och gesällbrevsprovet för frisör respektive låssmed. I uppsatsen jämförs dessa styrdokument med gesällbrevet. Finns det någon samstämmighet mellan dessa olika styrdokument? I resultatet framgår att det finns en korrelation mellan skolans styrdokument som i detta fall är Hantverksteknik F och gesällbrevsprovet för frisör och låssmed.

Diskussionen om att kommuner ser pa? sina medborgare mer som kunder a?n som inva?nare har blivit allt mer vanlig. Den ha?r uppsatsen behandlar hur en kommun anva?nder sig av spra?ket, genom texter pa? hemsidan och det a?r en komperativ studie pa? Jo?nko?ping, Kalmar och Va?xjo? kommun. Det kan uppsta? en viss problematik om en kommun anva?nder sig av ett mer kommersiellt spra?kval, det ha?r problemet diskuteras i slutdiskussionen.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur illustrationer och bilder används i ett läromedel i SO, vilket syfte bilderna har, hur bilder används för att introducera ett nytt kapitel, om text och bild samverkar samt hur kvinnor och män framställs genom bilder i läromedlet. För att undersöka detta har jag analyserat bilderna i läromedlet i form av en Dokumentanalys där både bild och text har analyserats. Resultatet visar att bilder används som en del av en multimodal text där bild och text samverkar för att förtydliga och underlätta inlärningen, i en del avsnitt används bilder på ett neutralt informativt sätt medan andra delar i större grad innehåller värderande bilder. Kvinnor och män avbildas inte i lika stor utsträckning, det förekommer betydligt fler män än kvinnor både i form av anonyma och namngivna personer. Slutsatsen av min undersökning är att bilderna fungerar väl i ett pedagogiskt sammanhang men att genusperspektivet saknas och att läromedlet därigenom inte följer kursplanen.  .

Studiens syfte är att undersöka vilka olika familjekonstellationer barn i tre till fem års ålder möter i barnlitteraturen på förskolan och hur dessa konstellationer framställs. Urvalet av litteraturen på förskolorna är någon som undersöks samt vilka tankar som finns bakom det. Forskningsmetoder som används är Dokumentanalys samt kvalitativ intervjuer. Empiriinsamlingen har gjorts på fem olika förskolor där fem förskollärare intervjuats. I resultatet av intervjuerna framkommer det att fyra av fem avdelningar går till biblioteket för att välja litteratur.

ABSTRAKT Wallin, Göran (2010). Forskning om lösningsinriktat arbete i skolan, En Dokumentanalys av 9 vetenskapliga publikationer (Research on Solution-focused brief therapy in school, A docu-ment-analysis of 9 scientific publications). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Lösningsinriktat arbete, SFBT eng., har under det senaste decenniet använts som en mo-dell/metod i skolan. Modellen/metoden har använts både i inlärningssituationen och för att främja elevers socioemotionella utveckling. Uppsatsens syfte är att undersöka vilken veten-skapligt granskad forskning som finns tillgänglig för lösningsinriktat arbete i skolan och vil-ken effekt metoden har i skolkontext.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur introduktion av nyanställd personal genomförs på två förvaltningar inom en kommun. Undersökningen syftar även till att ta del av de nyanställdas upplevelser av sin introduktion. För att uppnå syftet har undersökningens utgångspunkt varit att besvara frågeställningarna: Hur ser förvaltningarnas introduktion av nyanställd personal ut? samt hur har de nyanställda på förvaltningarna upplevt sin introduktion? Genom kvalitativ metod har material samlats in med hjälp av intervjuer, observation och Dokumentanalys. Intervjupersonerna bestod av en introduktionsansvarig samt tre nyanställda på vardera förvaltning och sammanlagt har åtta intervjuer genomförts.

Syftet med den här studien är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv och diskursbetydelse belysa hur pedagoger uppfattar skolsvårigheter och de påverkande faktorer i arbetet med åtgärdsprogram samt att undersöka om de vidtagna åtgärderna leder till inkludering av elever i behov av särskilt stöd. I undersökningen ingår pedagoger från tre olika skolor som har behörighet att undervisa i de tidiga skolåren. Vi har gjort en kvalitativ undersökning som innehåller litteraturgenomgång, intervjuer och Dokumentanalys. Studien är baserad på tio öppna intervjuer och analys av 48 åtgärdsprogram som har upprättats av de tio pedagogerna. I intervjuerna har vi utgått från tre frågeområden; Skolsvårigheter, Betydelsefulla faktorer och Inkludering. Vår hypotes handlade om att pedagoger tenderar att beskriva skolsvårigheter utifrån den förförståelse de har och den kultur som råder i skolan samt att sättet att beskriva svårigheter präglar de vidtagna åtgärderna. Resultatet visar att hypotesen håller men visar ytterligare ett perspektiv på skolsvårigheter.

AbstraktI kampen mot inaktivitet och för tidig död startade man i Västerås 1975 en aktiveringskurs för sjukskrivna som riktade in sig på sjukskrivna människor. Fem år senare startade Läkarordinerad motion med ASEA som initiativtagare. Verksamheten LOM fanns i Västerås till 1996 då den avvecklades. Syftet med studien är att visa hur verksamheterna såg ut mellan 1975-1996 och varför verksamheten LOM avvecklades. Dessa delar kommer att redovisas genom en Dokumentanalys som genomfördes på landstingsarkivet i Västerås.

Mobbning i arbetslivet är ett dolt problem som alltid funnits på arbetsplatser i Sverige. Vuxenmobbning handlar om psykiskt våld och upprepade kränkningar som skadar människor och leder till utfrysning, utslagning och isolering. Syftet med studien är att öka förståelsen och kunskapen kring mobbningsproblematiken på arbetsplatsen och dess konsekvenser. Syftet är också att ta reda på vilka rättsliga möjligheter och begränsningar det finns att vidta, samt vilka förebyggande strategier som forskning och utredningar föreslår. Materialet består av fyra domstolsbeslut kring mobbning i arbetslivet.

I en kvalitativ Dokumentanalys studeras departementspromemorian En ny betygsskala (Ds 2008:13), tio remissvar till förslaget samt propositionen En ny betygsskala (prop. 2008/09:66). Syftet med arbetet är att undersöka hur ståndpunkter och argument i frågan om utökningen av antal betygssteg, från två till sex steg, inom sfi (svenskundervisning för invandrare) relaterar till följande betygsfunktioner: betyg för urval, betyg för utvärdering och kontroll, betyg för att ge information om elevers kunskapsutveckling samt betyg för att främja elevers motivation. Resultatet visar att det främst relateras till betygsfunktionen för styrning och kontroll samt motivationsfunktionen. I analysen tolkas förslaget innehålla en strävan efter likriktning, underlättande för jämförelser av betygsresultat och en vilja att finna ett enkelt språk för bedömning.

Syfte och frågeställningar: Genom att undersöka en grupp unga kvinnors föreställningar om näthat, är syftet att belysa hur fenomenet kan förstås. Uppsatsen syftar även till att undersöka hur näthat framställs i två dagstidningar och hur framställningar liknar och skiljer sig från kvinnornas uppfattningar.? Hur uppfattas näthat av de intervjuade kvinnorna och vilka eventuella erfarenheter och händelser har inverkat på deras syn på fenomenet?Hur framställs näthat i dagstidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten? Hur förhåller sig de intervjuade kvinnorna till den bild av näthat som kommuniceras via media och överensstämmer deras syn på fenomenet med den mediala framställningen?Metod och material: Frågeställningarna undersöks genom att kombinera metoderna fokusgruppsintervju med fyra unga kvinnor och Dokumentanalys av 20 tidningsartiklar.Huvudresultat: Majoriteten av tidningsartiklarna framställer näthat som ett fenomen där män näthatar kvinnor. Enligt intervjupersonerna handlar näthat främst om tjejer som är taskiga mot varandra. Dock uttrycker intervjupersonerna och vissa tidningsartiklar att näthat inte är homogent, i avseende vem eller vilka som drabbas, eftersom även andra grupper är utsatta.

I den här studien kommer jag att jämföra läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet och förskoleklassen i Sverige och Grekland. Valet av länderna förefaller naturligt eftersom jag är en grekiska som lever i Sverige. Intresset väcktes av diskussioner om en gemensam europeisk arbetsmarknad, vilket var resultat av EU:s intentioner som vi har sett via bland annat bolognaprocessen. Syftet är att kartlägga de lik- och olikheterna som finns mellan de två läroplanerna. Fokus läggs på värdegrund och demokrati.

Syftet med denna studie är att skapa ett underlag och sammanställning till vad som kan utgöra en utbildningsbok som kan följa elever som går transportteknisk inriktning av fordonsprogrammet i GY11.En elev som genomgår en gymnasial utbildning för att bli yrkeschaufför får, under förutsättning att eleven klarat av utbildningen och bedöms lämplig, med sig ett antal körkortsbehörigheter samt särskilda förarbevis eller yrkesbevis. Dessa olika körkort och bevis är nödvändiga för att eleven ska med laglig rätt få utöva sitt arbete efter genomgången utbildning. Det är också nödvändigt för att eleverna ska kunna möta branschens krav och för att de ska bli anställningsbara.I skolans vardag är dokumentation ett naturligt inslag och hur mycket den tar av lärarens tid är olika beroende på typ av utbildning. Det som står helt klart är att läraren måste dokumentera elevens olika framsteg. Undersökningens slutresultat strävar efter att få fram förslag till ett dokumentationssystem som kan hjälpa läraren i arbetet med dokumentation.Undersökningen genomfördes med hjälp av Dokumentanalys som metod.

SammanfattningDetta examensarbete handlar om gymnasieelevers kunskapsutveckling i skolämnet engelska sett ut ett 10 års perspektiv, från 1997 till 2006. Undersökningens huvudsyfte har varit att granska kunskapsutvecklingen bland gymnasieelever i engelska. Detta har gjorts genom en Dokumentanalys av Skolverkets rapporter om elevers resultat på det nationella provet i Engelska A under åren 1997-2006. I denna studie har även jämförelser gjorts mellan elevers kursbetyg och provbetyg samt kvinnors och mäns provresultat i Engelska A. Ett andra syfte har varit att granska yrkesverksamma lärares uppfattningar kring gymnasieelevers kunskapsutveckling i engelska och även uppfattningar kring det nationella provets utformning och användande.