SyfteÖvergripande syfte i studien är att undersöka vad som är möjligt att tillämpa av Systemteori i interventionsstudier för barn i behov av särskilt stöd samt vilka teoretiska och praktiska implikationer det kan få för interventioner för dessa barn. MetodEn ideal systemteoretisk intervention konstruerades, med hjälp av generell Systemteori och dynamisk Systemteori för att användas som ett verktyg för analys. Därefter vidtog en systematisk litteraturstudie baserat på ett hermeneutiskt och systemteoretiskt angreppssätt. ResultatResultat av litteraturundersökningen blev att endast tre artiklar inkluderades. Dessa artiklar analyserades i jämförelse med den ideala systemteoretiska interventionen. Analysen visar att Systemteori fortfarande används på ett övergripande sätt och att man i interventionerna inte använder Systemteori under hela interventionsprocessen.Aspekter som saknades i interventionerna är ekologisk validitet, reaktivitet och systemkarakteristika. Lite förenklat innebär detta att man inte beaktar de processer som pågår i relationen mellan det specifika barnet och en specifik kontext.

Uppsatsen behandlar det potentiella värdet av salutogenes inom systemteoretisk missbruksvård. Studien är en litteraturstudie där 13 artiklar inom ämnena salutogenes och Systemteori, närmare bestämt familjeterapi, har granskats. Efter en kvalitativ innehållsanalys på det empiriska materialet kunde vissa kunskapsluckor och förbättringsmöjligheter identifieras. Både salutogenes och familjeterapi kan fungera på var sitt håll, men samtidigt kan det utläsas att salutogenes kan komplettera familjeterapi på ett väl fungerade sätt. Resultatet visar att genom att anlägga ett salutogent perspektiv på familjeterapeutisk missbruksbehandling kan ett bättre resultat uppnås.

Uppsatsen behandlar det potentiella värdet av salutogenes inom systemteoretisk missbruksvård. Studien är en litteraturstudie där 13 artiklar inom ämnena salutogenes och Systemteori, närmare bestämt familjeterapi, har granskats. Efter en kvalitativ innehållsanalys på det empiriska materialet kunde vissa kunskapsluckor och förbättringsmöjligheter identifieras. Både salutogenes och familjeterapi kan fungera på var sitt håll, men samtidigt kan det utläsas att salutogenes kan komplettera familjeterapi på ett väl fungerade sätt. Resultatet visar att genom att anlägga ett salutogent perspektiv på familjeterapeutisk missbruksbehandling kan ett bättre resultat uppnås.

Uppsatsens syfte är att göra en teoriprövande fallstudie av hur Miljödiplom fungerar i Jönköpings kommun sett utifrån Luhmanns Systemteorier om kommunikation. Miljödiplom ett alternativt miljöledningssystem skapat av Göteborgs Stad som riktar sig till små och medelstora företag då det ställer mindre krav på dokumentation och resurser, jämfört med ISO och EMAS, utan att göra avkall på kvalitet. Den metod som valts är teoriprövande fallstudie där de teorier som vi prövar därför är en del av metoden vi använder oss av.Niklas Luhmann (1927 ? 1998) var utbildad jurist men studerade även sociologi, vilket han även doktorerade i, bland annat på Harvard University under Talcott Parsons. Luhmanns arbete har resulterat i en allmän social Systemteori som innebär att den gör anspråk på att behandla ett allomfattande system där det finns generella delar och principer som är likadana för alla system.

Syftet med studien är att undersöka och beskriva vilka uppfattningar förskolepedagoger och specialpedagoger har beträffande samverkansgruppens betydelse för arbetet i förskolan och för det vidare samarbetet med andra berörda verksamheter i arbetet kring barn till föräldrar med psykisk ohälsa, samt hur de i detta sammanhang ser på användandet av den specialpedagogiska kompetensen.För att se barnet i dess totala sammanhang, helhetsperspektivet har jag i min studie valt att utgå från Bronfenbrenners Systemteori och Anonovskys KASAM-teori. Resultatet visar att förskolepedagoger och specialpedagoger anser att samverkan har stor betydelse för det fortsatta arbetet när det gäller barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Dessutom visar resultatet att förskolepedagogerna har ett uttalat behov av den specialpedagogiska kompetensen i form av mer stöd och handledning..

Syftet med denna studie var att undersöka hur ett HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn i Gävleborgs län arbetar för att främja ensamkommande flyktingbarns integration. Fokus i studien låg på metoder och strategier samt svårigheter som verksamhetens företrädare upplever i sitt arbete. Metoden som användes var kvalitativ intervju och under arbetet hade författarna en hermeneutisk infallsvinkel och materialet analyserades utifrån Systemteori. Resultatet visar metoder och strategier som berör trygghetsskapande, samhällsorientering och nätverksskapande. Svårigheterna berör till stor del balansen som de ensamkommande flyktingbarnen måste hitta mellan de erfarenheter de bär med sig och den situation de befinner sig i idag.

Det senmoderna samhällets komplexitet har gjort organisationers riskhantering till en viktig men svårstrukturerad aktivitet. I en förstudie (Sparf, 2004) har en riskhanteringsmetod utifrån sociologisk Systemteori utarbetats (STRIM). I föreliggande uppsats är syftet dels att ge en bild av och exempel på hur riskhantering kan gå till i teori och praktik och dels att testa den empiriska giltigheten hos STRIM. De bakomliggande Systemteorierna rekapituleras och därtill har teorier om riskhantering lagts. Den empiriska undersökningen har utgjorts främst av två intervjuomgångar med fem informanter i varje.

Det senmoderna samhällets komplexitet har gjort organisationers riskhantering till en viktig men svårstrukturerad aktivitet. I en förstudie (Sparf, 2004) har en riskhanteringsmetod utifrån sociologisk Systemteori utarbetats (STRIM). I föreliggande uppsats är syftet dels att ge en bild av och exempel på hur riskhantering kan gå till i teori och praktik och dels att testa den empiriska giltigheten hos STRIM. De bakomliggande Systemteorierna rekapituleras och därtill har teorier om riskhantering lagts. Den empiriska undersökningen har utgjorts främst av två intervjuomgångar med fem informanter i varje.

I vår vetenskapliga essä har vi valt att skriva om planeringstiden på förskolan. Anledningen till att vi har undersökt skillnaderna kring disponerandet av planeringstiden är den att vi sett sådana skillnader trots att vi arbetar i samma kommun. Att skriva i par har gett oss möjlighet att på ett mer objektivt sätt belysa våra frågeställningar genom både dialog och reflektion. Med våra enskilda berättelser som utgångspunkt har vi reflekterat över begrepp och teorier som berör hur planeringstiden används i praktiken.Vi har reflekterat över hur vi som blivande förskollärare ska räcka till för barngruppen samt kunna leva upp till läroplanens strävansmål, med den pedagogiska dokumentationen och reflektionen som det innebär.Begrepp som vi fördjupar oss i är praktiskt kunskap, Systemteori, kommunikation och samarbete i arbetslagen. .

Uppsatsen är en studie av möjligheter och begränsningar när det gäller att på olika sätt kombinera psykodynamisk teori och Systemteori i det kliniska arbetet med företrädesvis ungdomar och deras familjer. Genom litteraturstudier, genomgång av forskningsartiklar på området samt intervjuer med tre psykoterapeuter med utbildning och klinisk erfarenhet från båda teoriområdena, ges olika bilder av hur kombinationer av ovan teori och metod kan se ut och de svårigheter som finns. Uppsatsen berör även generella frågor kring att arbeta integrativt som psykoterapeut. Resultatet av studien visar att det går att kombinera ovan teorier/metoder och att de svårigheter som behöver hanteras, främst handlar om lojalitet och sekretess. Svårigheterna kräver en tydlighet från terapeutens sida när det gäller struktur för behandling och informationsflöde.

Syftet med denna studie var att undersöka socialarbetares förståelse av ensamkommande barns integration i det svenska samhället och de tillvägagångssätt olika aktörer, däribland socialarbetare, har när de arbetar med detta. Metoden som vi valde att använda var kvalitativ intervju och för att analysera resultaten använde vi oss av Systemteori och empowerment. Resultaten visar att språk, skola och en meningsfull fritid var viktiga delar för barnens integration i samhället. Socialarbetarna i vår studie uppgav att de inte arbetar praktiskt med barnens integration, att det är boendepersonalen/familjehemmet och de gode männen som ansvarar för detta. Viktiga slutsatser i studien var att intresset för de ensamkommande barnen var svagt från samhällets sida och att socialarbetarna ansåg att de dokument som används inte alltid var anpassade för de ensamkommande barnen.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur nätverksarbetet inom socialtjänsten upplevdes ur ett brukarperspektiv i en medelstor kommun i Sverige. I den studerade kommunen användes nätverksarbete som en insats för barn och ungdomar aktuella inom socialtjänsten. Nätverksarbetet innebar en samverkan mellan de privata och de professionella aktörerna för att uppnå hållbara lösningar för ungdomarna och deras familjer. Studien genomfördes kvalitativt via åtta intervjuer med föräldrar till barn och ungdomar aktuella inom socialtjänsten där nätverksarbetet hade genomförts som en insats. I resultatredovisningen och analysen har Systemteori och de salutogena perspektivets tre begrepp; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet samt empowerment används.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagogerna definierar barn i koncentrationssvårigheter och i vilka situationer eller sammanhang dessa utmärker sig samt hur pedagogerna möjliggör en god lärandemiljö. Efter att ha presenterat olika aspekter om koncentrationssvårigheter har jag valt att utgå ifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska Systemteori, för att få en förförståelse för hur olika aspekter och sammanhang kan upprätthålla och samverka kring barn i koncentrationssvårigheter.I resultatet har jag valt att lyfta fram pedagogernas olika tankar och erfarenheter. En del i urvalsgruppen definierar barn i koncentrationssvårigheter, när ett barn har svårigheter med att fokusera och följa instruktioner eller när barnet inte är tillräckligt intresserad av en aktivitet, som blir mer framträdande vid; övergångarna, när det är stora barngrupper och när det fattas personal på avdelningen. Pedagogerna delar in barnen i mindre grupper under dagen och de lyfter även vikten med en god lärande miljö. Detta bidrar till att alla barnen inte alltid är på samma plats hela dagarna och barnen blir lugnare och kan koncentrera sig bättre..

Undersökningens syfte är att pröva om en mindre stat kan nyttja sig av vilseledning för att minska åverkan från en motståndare som nyttjar sig av Wardens Systemteori. Undersökningen fokuserar främst på att vilseleda en motståndares målinhämtning innan ett angrepp. Undersökningen ger förslag på ett antal sätt att genomföra defensiv vilseledning, både innan ett angrepp och under påbörjat angrepp. För att underlätta för undersökningen tas fiktiva målval ut inom Sverige med stöd av Wardens litteratur och med stöd i viss annan litteratur. En mindre jämförelse mot befintliga sårbarhetsanalyser genomförs.

Den tid som patienter vårdas på sjukhus blir kortare och kortare vilket gör att ansvaret förflyttas till familjen. Detta ställer samtidigt krav på sjuksköterskan i mötet med familjen. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att belysa sjuksköterskors föreställningar om och erfarenheter av familjen och familjens roll i vården. Sex individuella intervjuer genomfördes med sjuksköterskor på två medicinska avdelningar och intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkommer det att sjuksköterskor inte har en enhetlig definition av vad en familj är och betraktar familjen både som en resurs och ett hinder.