(O)enighet inför handling. - En studie om hanteringen av externhandeln i tre kommuner
Fysisk planeringSpatial planning - commerceSpatial planning - local planningSpatial planning - regional planningExternhandelExternHandelKalmarAlingsåsRonneby
Syftet med denna uppsats är att jämföra tre olika svenska kommuners hantering
av extern handel i den fysiska planeringen med fokus på eventuella
intressekonflikter mellan kommunens fysiska planerare, kommunens
näringslivskontor och beslutsfattande politiker. Kommunerna som granskas i
uppsatsen är Ronneby, Kalmar och Alingsås kommun. Uppsatsen ska belysa
problematiken med extern handeln och bidra till medvetenhet om
marknadskrafternas roll i den fysiska planeringen. Syftet uppnås genom en
kvalitativ metod där kommunala dokument har granskats och intervjuer ägt rum
med politiker, fysiska planerare och näringslivsrepresentanter från varje
kommun.
Externhandel har under de senaste decennierna ökat över hela landet och
detaljhandeln i externa lägen har varit extremt framgångsrik under den senaste
tioårsperioden. Både omsättning, antal företag och antal anställda ökar
kraftigt och allt större del av konsumenternas inköp sker på externa
marknadsplatser. Externhandelns påverkan på städernas stadskärnor är ett
vanligt argument mot externhandel men det råder delade meningar huruvida
externhandeln har en negativ eller positiv effekt på handeln i stadskärnan.
Forskning inom externhandelns påverkan på tätortshandeln och landsbygdshandeln
i den egna kommunen visar dock entydigt att externhandeln får negativa
konsekvenser för övrig handel i den egna kommunen. Detta för i sin tur med sig
sociala problem i och med att tillgängligheten för de som saknar bil minskar. I
framtiden kommer den äldre delen av befolkningen att växa och utbudet av
butiker inom gångavstånd minskar. Detta kommer i sin tur leda till försämrad
livskvalitet och höga samhällskostnader. Likaså är effekterna stora för
handeln i angränsande kommuner, framförallt om externhandeln ligger i en större
kommun. Samtlig forskning inom externhandelns påverkan på motoriserade
transporter visar att externhandeln medför ökat bilresande och större
energiåtgång med ökade luftföreringar som följd jämfört med om inköpen gjorts
på annat sätt.
Resultatet av undersökningen visar på att det finns regionala problem vid
planeringen av handelsområden. Av rädsla för konkurrens inom den egna regionen
låter Ronneby och Kalmar handeln utvecklas utefter marknadens villkor, med
negativa konsekvenser inom bl.a ekologiska och sociala hållbarhetsaspekter som
följd. De mellankommunala samråden är ytterligare ett svårbemästrat problem.
Allt detta tyder på att det behövs en starkare regional styrning i frågan om
handelns lokalisering och att kommunen ensam inte kan avgöra de långsiktiga
konsekvenserna av externhandeln. Kunskapen om konsekvenserna verkar inte saknas
hos de tillfrågade, även om stadskärnan får oförtjänt stor uppmärksamhet. Den
stora frågan ligger i hur olika intressen och mål ska värderas i förhållande
till varandra. Kalmar kommun har valt att värdera detaljhandelns utveckling i
kommunen högre än många andra intressen som på lång sikt bidrar till en icke
hållbar utveckling. Detta tyder på att det behövs starkare nationell styrning
och uppföljning på hur nationella mål som miljömålen uppfylls. Kommuner som har
en enad syn mellan politiker och tjänstemän har lättare att följa sina mål och
riktlinjer i de vägledande dokumenten. Alingsås har en enad syn mellan
tjänstemän och politiker, samtidigt som de överensstämmer med riktlinjerna i
översiktsplanen. Alingsås följer sina mål och riktlinjer. Exemplet Alingsås
bekräftar att det går att styra lokalisering av handel i praktiken.
Näringslivskontorens har en avgörande roll då de kan styra vilka företag som
etablerar sig i områdena. Detta kan påverka handeln i stadskärnan genom att
direkt konkurerande verksamheter får etablera sig trots att intentionen med
externhandeln är att komplettera stadskärnan. I Alingsås har kommunen särskiljt
uppgiften att utforma näringslivsmål med att utföra målen, vilket förmodligen
hjälper kommunen att utföra sina målsättningar.