Ronneby flygplats är en flottiljflygplats som ägs och drivs av försvarsmakten och som är öppen för civil trafik. Flygplatsen är lokaliserad i Kallinge strax norr om Ronneby tätort i Blekinge län. Flygplatsens tillgänglighet med allmänna kommunikationer är idag begränsade. Syftet med studien har varit att analysera och karaktärisera Ronneby flygstationsområde samt bidra med förbättringsförslag till hur flygplatsens tillgänglighet kan öka. Analyser har genomförts för att försöka ge en god helhetsbild av planområdet och dess omgivning samt de olika faktorer som spelar in.

Ronneby flygplats är en flottiljflygplats som ägs och drivs av försvarsmakten och som är öppen för civil trafik. Flygplatsen är lokaliserad i Kallinge strax norr om Ronneby tätort i Blekinge län. Flygplatsens tillgänglighet med allmänna kommunikationer är idag begränsade. Syftet med studien har varit att analysera och karaktärisera Ronneby flygstationsområde samt bidra med förbättringsförslag till hur flygplatsens tillgänglighet kan öka. Analyser har genomförts för att försöka ge en god helhetsbild av planområdet och dess omgivning samt de olika faktorer som spelar in.

Arbetet har sin utgångspunkt i en beskrivning och analys av den befintliga situationen. Med hjälp av den historiska bakgrunden har analysen fördjupats. Arbetsområdets avgränsning har gjorts med hänsyn till infarternas sträckning och utformning. Förslagsarbetet har varit inriktat på att ge de tre infarterna en egen identitet samtidigt som det ska finnas ett gemensamt tema som är specifikt för Ronneby. Utformningen av förslagen ska förstärka vissa attraktiva faktorer medan annat som inte är lika attraktivt tonas ner.

Arbetet har sin utgångspunkt i en beskrivning och analys av den befintliga situationen. Med hjälp av den historiska bakgrunden har analysen fördjupats. Arbetsområdets avgränsning har gjorts med hänsyn till infarternas sträckning och utformning. Förslagsarbetet har varit inriktat på att ge de tre infarterna en egen identitet samtidigt som det ska finnas ett gemensamt tema som är specifikt för Ronneby. Utformningen av förslagen ska förstärka vissa attraktiva faktorer medan annat som inte är lika attraktivt tonas ner. Arbetet är ett idéförslag hur Ronneby som stad skulle kunna göras attraktivare genom vackra, värdiga och funktionella infarter..

Our aim with this study has been to show the central factors that we consider have had animpact on public libraries in the "information society". We have studied two communities in the south of Sweden, Ronneby and Sölvesborg. These two communities have both started a development to the IT society, a society where information plays a great role, where the technique is the tool that supplies information.Ronneby community had early the aim to be the chief Swedish information center. A priority on information technology has therefore been obvious for them. Sölvesborg community has had another method and time schedule towards the IT society.We have been studying the documentation of aim and the strategy for IT development in different levels.

Vi har funnit att beräknat kundunderlag, geografiskt läge, utbudet av kompletterande butiker i närheten, hyres-/lokalkostnader, konkurrenter, tillgängliga parkerings-platser samt lokalerbjudande från fastighetsägare var de mest betydelsefulla faktorerna vid lokalisering av detaljhandelsföretagen i Ronneby och Bräkne-Hoby. För detaljhandelsföretagen Dressmann, Karlsson, Matex var det främst de lämpliga butikslägena i centrum av Ronneby som påverkade besluten om lokalisering. För detaljhandelsföretaget Överskottsbolaget var det även läget, och i detta fallet var det placeringen av butikslokalen vid knytpunkten med stark trafikerade vägar, den mest betydelsefulla faktorn. Ronneby Kommun samt ABRI spelade viktiga roller vid utvecklingen av Ronneby som handelsstad samt orten Bräkne-Hoby under perioden 1998-2003. Under åren 1998-2001 genomfördes ett ?centrumprojekt? i syfte att uthyra tomma lokaler avsedda för detaljhandelsverksamhet.

TITEL: Så påverkar belöningssystemet Oktogonen motivationen i Handelsbanken i Ronneby HYPOTES: Belöningssystemet Oktogonen påverkar inte motivationen i Handelsbanken i Ronneby. SVAR PÅ HYPOTES: Hypotesen förkastas. Belöningssystemet Oktogonen påverkar motivationen i Handelsbanken i Ronneby. FÖRFATTARE: Torbjörn Dahlgren och Fredrik Hultberg HANDLEDARE: Klaus Solberg Søilen INSTITUTION: Institutionen för Ekonomi, Management och Samhällsvetenskap KURS: Kandidatarbete i Företagsekonomi SYFTE: - få en djupare insikt och förståelse för belöningssystem som ett styrmedel - undersöka och analysera belöningssystemets påverkan på motivation. - utröna de effekter belöningssystemet haft på de anställda METOD: Kvalitativ metod med kvantitativa influenser.

Vi har funnit att beräknat kundunderlag, geografiskt läge, utbudet av kompletterande butiker i närheten, hyres-/lokalkostnader, konkurrenter, tillgängliga parkerings-platser samt lokalerbjudande från fastighetsägare var de mest betydelsefulla faktorerna vid lokalisering av detaljhandelsföretagen i Ronneby och Bräkne-Hoby. För detaljhandelsföretagen Dressmann, Karlsson, Matex var det främst de lämpliga butikslägena i centrum av Ronneby som påverkade besluten om lokalisering. För detaljhandelsföretaget Överskottsbolaget var det även läget, och i detta fallet var det placeringen av butikslokalen vid knytpunkten med stark trafikerade vägar, den mest betydelsefulla faktorn. Ronneby Kommun samt ABRI spelade viktiga roller vid utvecklingen av Ronneby som handelsstad samt orten Bräkne-Hoby under perioden 1998-2003. Under åren 1998-2001 genomfördes ett ?centrumprojekt? i syfte att uthyra tomma lokaler avsedda för detaljhandelsverksamhet. Beträffande framtida inriktning samarbetar näringslivsenheten i Ronneby Kommun med Ronneby Handels- och Intresseförening i syfte att skapa en tjänst som centrumledare, vilken skulle analysera handelsutbudet samt hitta eventuella områden som behöver förstärkas. ABRI spelade en viktig roll vid lokaliseringen av detaljhandelsföretagen i det nya köpcentrumet Handelsbyn Futurum i Bräkne-Hoby.

TITEL: Så påverkar belöningssystemet Oktogonen motivationen i Handelsbanken i Ronneby HYPOTES: Belöningssystemet Oktogonen påverkar inte motivationen i Handelsbanken i Ronneby. SVAR PÅ HYPOTES: Hypotesen förkastas. Belöningssystemet Oktogonen påverkar motivationen i Handelsbanken i Ronneby. FÖRFATTARE: Torbjörn Dahlgren och Fredrik Hultberg HANDLEDARE: Klaus Solberg Søilen INSTITUTION: Institutionen för Ekonomi, Management och Samhällsvetenskap KURS: Kandidatarbete i Företagsekonomi SYFTE: - få en djupare insikt och förståelse för belöningssystem som ett styrmedel - undersöka och analysera belöningssystemets påverkan på motivation. - utröna de effekter belöningssystemet haft på de anställda METOD: Kvalitativ metod med kvantitativa influenser. Empirin har insamlats på Handelsbankens kontor i Ronneby med 12 anställda SLUTSATS: Vår slutsats är att vinstdelningssystemet Oktogonen har en positiv inverkan på motivationen på Handelsbankens kontor i Ronneby. Detta system är enskilt den största motivationsfaktorn men sammanslaget så finns det ett antal andra förmåner som placerar sig högre upp i rangordningen än Oktogonen.

Bakgrund: Den 22 mars 2000 gick det ut ett pressmeddelande om att Wilh. Sonesson AB tecknat en avsiktsförklaring med Ronneby kommun om att köpa Soft Center i Ronneby. Frågeställning: Vilka är de empiriska data som rör affären? Hur ser aktörerna på affären? Vad innebär aktörernas föreställningar för affären? Syfte: Syftet är att utifrån våra frågeställningar belysa affären mellan Wilh. Sonesson och Ronneby kommun och därmed hjälpa affärens aktörer att inse vad som krävs för att affären skall bli lyckosam.

Bakgrund: Den 22 mars 2000 gick det ut ett pressmeddelande om att Wilh. Sonesson AB tecknat en avsiktsförklaring med Ronneby kommun om att köpa Soft Center i Ronneby. Frågeställning: Vilka är de empiriska data som rör affären? Hur ser aktörerna på affären? Vad innebär aktörernas föreställningar för affären? Syfte: Syftet är att utifrån våra frågeställningar belysa affären mellan Wilh. Sonesson och Ronneby kommun och därmed hjälpa affärens aktörer att inse vad som krävs för att affären skall bli lyckosam. Avgränsningar: Vi koncentrerar oss på det abstrakta innehållet i affären ge-nom att undersöka vilka föreställningar om affären de olika aktörerna har. Metod: I denna kvalitativa undersökning har vi genomfört intervjuer med personer från Wilh.

Syfte Vi ska arbeta fram ett balanserat styrkort för Ronneby Kommuns kommunledningskontor med näringslivsinriktning. Vidare vill vi beskriva våra erfarenheter av denna process som vi själva deltar i. Metod Detta är ett projektarbete som bygger på ett arbete med en projektgrupp, en inre grupp samt intervjuer med berörda personer inom näringslivet i Ronneby kommun. Dessutom har en webbenkät och en ?tycka till dag? genomförts för att komplettera arbetet.

Syfte Vi ska arbeta fram ett balanserat styrkort för Ronneby Kommuns kommunledningskontor med näringslivsinriktning. Vidare vill vi beskriva våra erfarenheter av denna process som vi själva deltar i. Metod Detta är ett projektarbete som bygger på ett arbete med en projektgrupp, en inre grupp samt intervjuer med berörda personer inom näringslivet i Ronneby kommun. Dessutom har en webbenkät och en ?tycka till dag? genomförts för att komplettera arbetet. Berörda personer har valts ut för att få fram relevanta fakta och synpunkter om vad som är viktigt för ett väl fungerande näringsliv. Slutsats Arbetet har resulterat i ett balanserat styrkort för Ronneby Kommuns kommunledningskontor med näringslivsinriktning.

Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att med hjälp av enkäter och de kriterier som finns i teorin undersöka hur långt de medverkande företagen har kommit i deras framgång gällande Customer Relationship Management. Metod: Vi har gjort en kvantitativ enkätundersökning där vi har tillfrågat 30 företag i Ronneby. Vi har sedan analyserat detta utifrån diagram som vi har fått fram i Excel. Slutsatser: De flesta företagen i Ronneby är bara i början av CRM och de kan med enkla medel komma mycket längre..

Ronneby torg är beläget centralt i Ronneby stadskärna i sydöstra Blekinge. På denna plats går det att identifiera tre problem som utgör brist på människor (social hållbarhet), rumslighet (mötesplats) och vegetation (ekologisk hållbarhet). Tidigare har torgets södra del innefattat en stadspark vid namn ?Gröna Torget? medan hela torget idag utgörs av en hårdgjord yta med inslag av träd i dess kanter. Det finns ett behov från Ronneby kommun att utveckla torget som en mötesplats, då kommunen utlyst en förslagstävling av just denna anledning.