This report is a case study of ?citizen forums? in the municipality of Uppsala. These forums are arranged to make people participate more in local politics. The aim of this study is to find out if the opinions and the wishes coming from the citizens are later involved in the planning process etc made by the authorities. The aim is also to explain why or why not the opinions from the citizens are of any importance.My empirical data come from interviews that I have made with seven different respondents, both politicians and civil servants.

Detta examensarbete tar upp viss problematik kring Externhandel. Det belyser även hur ett externt handelsområde kan bli ett fungerande komplement till stadskärnan när den inte har möjligheter till att växa sig till det som dagens invånare kräver och förväntar sig att den ska innehålla. Handeln har i alla tider varit en av stadens viktgaste funktioner som gett staden liv och gjort den attraktiv. Under 1960-talet började stormarknader etableras i perifera lägen utanför staden.Konkurrensmedlet som användes var stor säljyta och voym. Butikerna sålde inte längre enbart livsmedel - stormarknaden var här.

Detta examensarbete tar upp viss problematik kring Externhandel. Det belyser även hur ett externt handelsområde kan bli ett fungerande komplement till stadskärnan när den inte har möjligheter till att växa sig till det som dagens invånare kräver och förväntar sig att den ska innehålla. Handeln har i alla tider varit en av stadens viktgaste funktioner som gett staden liv och gjort den attraktiv. Under 1960-talet började stormarknader etableras i perifera lägen utanför staden.Konkurrensmedlet som användes var stor säljyta och voym. Butikerna sålde inte längre enbart livsmedel - stormarknaden var här. Stormarknaderna och varuhusen etablerade sig i billigare lokaler utanför staden, i äldre industriområden, i bilorienterade lägen. Överskådligheten har gått förlorad i de svenska städerna till följd av bilens genomslag. Idag fi nns det tre områden som kan pekas ut i staden, bostads-, industri- och serviceområden.

Hur påverkar Luleås Externhandelsområde, Storheden, Luleås cityhandel? Uppsatsen belyser om Storheden är ett hot eller skapar möjligheter för Luleås cityhandel. Konkurrensförhållanden samt olika aktörers ageranden har belysts. Gunnar Myrdals teori om spridnings- och baksugseffekter har nyttjats. Teorin har applicerats på handelsförhållandet mellan Luleå och Storheden.

De externa köpcentrumen har haft en stark utveckling i storstäderna och framförallt har de externa köpcentrumen utvecklats ännu bättre i de mindre städer. Under 1990-talet har Externhandeln vuxit med hela 85 procent i Sverige. Att handeln har samlats till färre platser, mest till externa köpcentrum, beror dels på att det skett en urbanisering och dels på att bilanvändningen har ökat. Förr byggdes städerna vid åmynningar, där handelsleder korsades och så småningom vid järnvägsknutar. Numera utvecklas bostäder och service oberoende av varandra.

De externa köpcentrumen har haft en stark utveckling i storstäderna och framförallt har de externa köpcentrumen utvecklats ännu bättre i de mindre städer. Under 1990-talet har Externhandeln vuxit med hela 85 procent i Sverige. Att handeln har samlats till färre platser, mest till externa köpcentrum, beror dels på att det skett en urbanisering och dels på att bilanvändningen har ökat. Förr byggdes städerna vid åmynningar, där handelsleder korsades och så småningom vid järnvägsknutar. Numera utvecklas bostäder och service oberoende av varandra.

Syftet med denna uppsats är att jämföra tre olika svenska kommuners hantering av extern handel i den fysiska planeringen med fokus på eventuella intressekonflikter mellan kommunens fysiska planerare, kommunens näringslivskontor och beslutsfattande politiker. Kommunerna som granskas i uppsatsen är Ronneby, Kalmar och Alingsås kommun. Uppsatsen ska belysa problematiken med extern handeln och bidra till medvetenhet om marknadskrafternas roll i den fysiska planeringen. Syftet uppnås genom en kvalitativ metod där kommunala dokument har granskats och intervjuer ägt rum med politiker, fysiska planerare och näringslivsrepresentanter från varje kommun. Externhandel har under de senaste decennierna ökat över hela landet och detaljhandeln i externa lägen har varit extremt framgångsrik under den senaste tioårsperioden.

Uppsatsen undersöker hur Externhandeln påverkar cityhandeln i Västerås utifrån både ett handlarperspektiv och ett konsumentperspektiv. Detta utförs med grund i en övergripande teori om platsens betydelse. En lojalitetsteori används för att kategorisera konsumenterna utifrån fyra olika lojalitetsbegrepp beroende på om de anses ha hög eller låg relativ attityd och besöksfrekvens. Handlarnas syn på kunderna kategoriseras utifrån en stege med fem olika lojalitetsnivåer. Undersökningen består av en kvantitativ undersökning i form av en konsumentenkät samt en kvalitativ undersökning där intervjuer med två handlare har utförts.

AbstractThe purpose of this study is to investigate how value creation influences consumers´ choice of market place. We have chosen to focus on how inner city centers can compete with external shopping malls by examining what values consumers find essential in shopping areas. The development within the retail market with more external malls outside cities has resulted in impoverished city centers; therefore, new strategies towards more attractive servicescapes in the inner city are crucial. The study is based on a qualitative approach due to deeper understanding and closeness to the subject, where Kalmar city is chosen as a case. We have completed a focus group study where respondents from each target group where represented.

Thesis: The aim of our study is to identify how IKEA's externalestablishment at Norra Backa can affect Kupolen and the centre. This in order to provide suggestions on how these trade areas can be connected and create a whole to thereby gain the purchasing power.Method: In our study we used triangulation. That means we have used both a quantitative and a qualitative approach. The quantitative method based on a survey with 100 respondents. The qualitative method is based on interviews with the centre conductors of Borlänge, Laila G Prosén and Anna Timander.Theory: The theories we have used is STP, substitution effects and effects of overspill, important factors for an attractive market town, Town Centre Management, Urban Retail Product.Conclusion: We found how IKEA's establishment at Norra Backa may affect Kupolen and the center of Borlänge then we gave suggestions on how these trade areas can be connected..

I Sverige har handeln, sedan 60- och 70-talet, genomgått en omfattande strukturomvandling. Från att ha ägt rum i städernas centrum har den lokaliserats till allt mer perifera lägen - en trend som resulterat i de externa köpcentrum vi ser runt om i landet idag. Det kan konstateras att bilen spelat en stor roll i utvecklingen av externa köpcentrum; handelns omstrukturering hade inte kunnat ske om det inte vore för bilismens framväxt och den ökade mobilitet som den gav upphov till. I uppsatsens litteraturgenomgång konstateras att bilismen inte bara krympte avstånden utan även skapade nya, med en rad problem som följd, bland annat bilberoende transportstrukturer och negativ klimatpåverkan. Dessa transportstrukturer står i konflikt med miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, det miljökvalitetsmål som Regeringen anser är Sveriges högs prioriterade.

Syftet med denna uppsats är att jämföra tre olika svenska kommuners hantering av extern handel i den fysiska planeringen med fokus på eventuella intressekonflikter mellan kommunens fysiska planerare, kommunens näringslivskontor och beslutsfattande politiker. Kommunerna som granskas i uppsatsen är Ronneby, Kalmar och Alingsås kommun. Uppsatsen ska belysa problematiken med extern handeln och bidra till medvetenhet om marknadskrafternas roll i den fysiska planeringen. Syftet uppnås genom en kvalitativ metod där kommunala dokument har granskats och intervjuer ägt rum med politiker, fysiska planerare och näringslivsrepresentanter från varje kommun. Externhandel har under de senaste decennierna ökat över hela landet och detaljhandeln i externa lägen har varit extremt framgångsrik under den senaste tioårsperioden.

I Sverige har handeln, sedan 60- och 70-talet, genomgått en omfattande strukturomvandling. Från att ha ägt rum i städernas centrum har den lokaliserats till allt mer perifera lägen - en trend som resulterat i de externa köpcentrum vi ser runt om i landet idag. Det kan konstateras att bilen spelat en stor roll i utvecklingen av externa köpcentrum; handelns omstrukturering hade inte kunnat ske om det inte vore för bilismens framväxt och den ökade mobilitet som den gav upphov till. I uppsatsens litteraturgenomgång konstateras att bilismen inte bara krympte avstånden utan även skapade nya, med en rad problem som följd, bland annat bilberoende transportstrukturer och negativ klimatpåverkan. Dessa transportstrukturer står i konflikt med miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, det miljökvalitetsmål som Regeringen anser är Sveriges högs prioriterade.

Arbetet är en teoristyrd fallstudie på Amiralen och Slottsbackens handelsområden, med syfte att undersöka möjligheten att skapa en trevligare visuell Externhandelsmiljö med hjälp av förtätning och funktionsintegrering. För att göra detta jämför och förenas handelsperspektiv på platsen med kända stadsbyggnadsbegrepp. Arbetes teori grundar sig på Jane Jacobs syn på staden som centrum för mångfald, Joel Garreaus teoretiserande av Externhandelscentrumen utifrån begreppet Edge Cities, samt en syn på den täta staden som en hållbar stad. För att skapa den mångfaldiga staden krävs en inplantering av olika funktioner med olika tidsscheman, så att gaturummet ständigt befolkas av en varierande sammansättning människor. Vid sidan av detta förespråkas små kvarter, en tät stad med hög koncentration av människor och en bebyggelse med blandad bebyggelse från olika tidsåldrar.

Syftet med examensarbetet är att se om det har skett en ändring gällande Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, rev 2010, från dokumentation till pedagogisk dokumentation i pedagogernas arbetssätt i förskolan. Ett annat syfte är att se om vårdnadshavarna/föräldrarna är delaktiga i den pedagogiska dokumentationen. Frågeställningarna till detta arbete är: Hur uppfattar pedagogerna den pedagogiska dokumentationen och när anser de att dokumentationen blir pedagogisk? På vilket sätt görs vårdnadshavarna/föräldrarna delaktiga i den pedagogiska dokumentationen? Metoden som används är kvalitativ forskningsansats där syftet är att förstå och tolka enkätsvaren från vårdnadshavarna/föräldrarna samt intervjuerna av pedagogerna. Det framträdande resultatet är att pedagogerna har en bra uppfattning om vad pedagogisk dokumentation innebär och att det har skett en ändring i arbetssättet från en mer förmedlande till mer utforskande där barnen är i centrum.