Genom en traditionell juridisk metod avser den här uppsatsen att studera det svenska allmänna pensionssystemet över tid (igår, idag och imorgon) för att utreda den rättsliga grunden för allmän pension. Den allmänna pensionsrätten är en del av de tre pelare som idag utgör det svenska pensionssystemet. De andra pelarna utgörs av den privata pensionen och avtalspensionen. Allmän pension har sedan början av 1900-talet erbjudits den svenska befolkningen. De första lagarna om allmän pension kan inte jämföras med det allmänna pensionssystemet som idag finns.

Syftet med studien är att öka förståelsen för den process som leder till hemlöshet. Utifrån intervjuer med nio personer belyses de hemlöshetsgenererande processer som för var och en av dem lett till att de förlorat sin bostad och inte kunnat få någon ny.Intervjuerna har analyserats med hjälp av fattigdomsspiralen. Analysen visar hur de intervjuades resurser successivt har utarmats när de passerat genom olika stadier av kriser och svårigheter. Successivt har de förlorat makten över sina liv och för några av dem har detta lett till permanent fattigdom och utslagning. Genom att använda ett krisperspektiv kan utslagningsprocessen göras tydlig.Studien visar också hur socialtjänsten för flera av de intervjuade medverkat i utslagningsprocessen.

Bakgrund/Frågeställning: Den nynazistiska grupperingen Nationalsocialistisk Front var i slutet av 1990-talet mycket aktiv i Karlskrona kommun i Blekinge. Kommunen svarade genom att lansera ett program man kallade "att visa demokratins muskler" för att bekämpa grupperingen. Detta arbete gick ut på att kommunen genom tillämpning av den befintliga lagstiftningen ville försvåra för nynazisterna att verka. Uppsatsen beskriver och problematiserar denna rättstillämpning.Syfte: Uppsatsen vill diskutera centrala rättssociologiska frågeställningar på grundval av ett skeende i Karlskrona kommun i slutet av 1990-talet. Förutsättningen för en sådan diskussion är att kommunens policy utreds och presenteras.