According to the widespread concept of deception, deception is to intentionally cause someone to acquire or continue to have a false belief.  This paper refutes this notion and argues for a definition of deception based on a view that deception is the misuse of communication with the purpose to achieve a further end; an end that, is believed, can?t be reached without the misuse of communication. It is shown that this new definition can handle cases that earlier definitions could not handle without leading to absurd pragmatic consequences. In addition, the proposed definition makes it possible to properly distinguish between deception and attempted deception..

Den dag då läraren upptäcker att det finns en eller flera elever i klassrummet som uttrycker sympatier för nazism ställs han/hon inför en rad frågor, däribland: Vad är nazism, varför blir somliga nazister och vad kan man göra åt nazismen? Detta arbete konfronterar dessa frågor utifrån ett individperspektiv, där elevens och lärarens verklighet sätts i centrum. Undersökningen bygger på en litteraturstudie samt fyra intervjuer med lärare som delvis har personliga erfarenheter av problemet. Arbetet visar att det inte finns ett självklart svar på den här typen av frågor, men ger vägledning för hur lärare kan och bör hantera de elever som har dragits in i nazismen..

Bakgrund/Frågeställning: Den nynazistiska grupperingen Nationalsocialistisk Front var i slutet av 1990-talet mycket aktiv i Karlskrona kommun i Blekinge. Kommunen svarade genom att lansera ett program man kallade "att visa demokratins muskler" för att bekämpa grupperingen. Detta arbete gick ut på att kommunen genom tillämpning av den befintliga lagstiftningen ville försvåra för nynazisterna att verka. Uppsatsen beskriver och problematiserar denna rättstillämpning.Syfte: Uppsatsen vill diskutera centrala rättssociologiska frågeställningar på grundval av ett skeende i Karlskrona kommun i slutet av 1990-talet. Förutsättningen för en sådan diskussion är att kommunens policy utreds och presenteras.

This essay is about the modern Swedish Nazi movement in relation to the German Nazi movement before and during the Second World War. The analysis is made using the Nazi Myth theory as described by French philosophers Philippe Lacoue-Labarthe & Jean-Luc Nancy. Theory and method are aimed at analysing the Nazi movement as a religious one. In this essay I have identified five main Nazi Myth elements required to realize Nazi ideals and embraced by original German Nazis. Through text analysis I have studied how Swedish Nazis use and reproduce these elements.The result will show that the main elements are well represented in modern Swedish Nazi texts and must be considered as central and bearing in modern Swedish Nazism. However, modern Swedish Nazism is also different from original German Nazism in some ways, for example in view of race, land and art..

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka vilka faktorer det är som styr ett avhopp från en nazistisk organisation. För att få en helhetsförståelse har dessa faktorer undersökts på individ-, grupp- och samhällsnivå. Empirin består, förutom litteraturstuder, av halvstrukturerade intervjuer med en intervjuguide som vägledande verktyg. Att studera avhoppet som fenomen är både känsligt och komplext varför det krävts flera teoretiska perspektiv, vilka dessutom diskuterats på olika nivåer. Resultatet har visat att det är de trasiga, svikna och vilsna ungdomarna som söker sig till nazistiska grupperingar, och att det är trygghet och bekräftelse de söker i dessa grupper.

SAMMANFATTNINGSedan Skola för bildning (1992) och Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) står värdegrunden i centrum för skolans och lärares uppdrag. I utformandet av värdegrundsarbetet har bland annat fokus riktats mot Nynazism och främlingsfientliga tendenser i samhället. Dessa har sedan kopplats till antisemitism och Förintelsen genom statsminister Göran Persson och Forum för Levande historia. Därför är det relevant att undersöka hur värdegrundens koppling till Förintelsen gestaltas i undervisningen.I uppsatsen fokuseras konstruktionen av Förintelsen i en lokal gymnasiekurs: Förintelsen ? ett folkmord att förklara och förstå, 100 poäng.