Syftet med vårt examensarbete är dels att belysa hur Skolledare använder sig av den specialpedagogiska kompetens de har till sitt förfogande, dels att kartlägga vilka förhållanden Skolledare önskar få undersökta och belysta i sina verksamheter, samt att inventera vilka skolutvecklingsbehov Skolledare anser det finns när det gäller att möta alla elever. Vi vill också undersöka hur man utvärderar de insatser som görs med elever i behov av särskilt stöd..

Denna undersökning syftar till att studera Skolledarens upplevelse och hantering av, i egenskap av mellanchef, rollöverbelastning, rollkonflikt och rollosäkerhet. Skolledare befinner sig i en komplex roll med många förväntningar på sig som kan vara svåra att leva upp till och hantera. Denna studie är en kvalitativ undersökning. Resultaten kan i korthet sammanfattas med att alla Skolledare i undersökningen upplevde rollöverbelastning och rollkonflikt medan endast ett fåtal Skolledare upplevde en rollosäkerhet. De påverkades av och hanterade rollöverbelastning, rollkonflikt och rollosäkerhet på olika sätt.

Syftet med denna undersökning är att studera hur olika kategorier av lärare och Skolledare upplever en stundande förändring, samt deras inställning till den förändring som regeringen med Gymnasiereformen 2007 har för avsikt att genomföra. I oktober 2004 tog den då sittande riksdagen beslut om en ny gymnasiereform. Syftet med Gy-07 var att vidareutveckla det nuvarande programgymnasiet. Undersökningen är baserad på enkätsvar från 100 lärare på fyra gymnasieskolor i Växjö kommun, samt intervjuer av Skolledare på två av gymnasieskolorna. Väver man samman svaren vi fått av lärare respektive Skolledare ser man tydliga skillnader på deras inställning till förändringar av gymnasieskolan.

Syftet med denna studie är att undersöka om det råder jämställdhet enligt parametrarna lön, utbildning och sjukfrånvaro bland skolledarna inom Barn och Utbildningsnämnden i Bollnäs kommun..

I denna studie har Skolledares åsikter och insikter kring digital kompetens stått i centrum. Syftet har varit att genom intervjuer belysa vad begreppet digital kompetens innebär för Skolledare och hur rektorer ser på sin och lärares yrkesroll kopplat till digital kompetens. Utgångspunkt i denna studie har varit rektorernas egna uppfattningar kring begreppet digital kompetens.  Studien är en fallstudier med intervjuer, och ett abduktivt synsätt har applicerats då den söker mönster i de åsikter och tankegångar som de utvalda skolledarna angivit i sina svar..

Syftet med detta arbete är att få en förståelse för hur Skolledare uppfattar kvalitet i skolan och i sitt ledarskap av lärare och annan personal. Jag ska undersöka om det görs någon kvalitetsredovisning inom skolan och om ekonomin påverkar skolledarnas kvalitetsarbete..

Sedan införandet av förskoleklassen har denna frivilliga skolform blivit omdiskuterad. Olika utredningar och forskningsprojekt visar att det finns otydligheter kring syfte och uppdrag för förskoleklassens verksamhet som i sin tur påverkar lärarens roll i förskoleklassen. Förskoleklassen betecknas som någonting mellan förskolan och skolan och befinner sig i ett gränsland i vilket förskolans och skolans kultur möts.Syfte med den här studien är att undersöka hur Skolledare uppfattar och funderar över lärarens roll i förskoleklassen. Skolledare tillhör en beslutformande yrkesgrupp inom skolvärlden och därmed utövar inflytande på vem som arbetar i förskoleklassen.Studien är baserad på öppna och kvalitativa intervjuer med fem Skolledare och analysen är utförd utifrån ett fenomenografisk och hermeneutisk forskningsansats. Som teoretisk utgångspunkt för studien används gränslandsteori.Resultatet visar att Skolledares uppfattningar kring lärarens roll kopplas till uppdraget för förskoleklassens verksamhet.

Syftet med den här studien är att analysera hur styrdokument och resurser används i specialundervisning i ämnet idrott och hälsa. För att möjliggöra detta studerades verksamheten på två olika skolor. Utsagor från Skolledare och lärare samt observationer av lärare i undervisningssituationen ligger som grund för studien. Materialet i studien omfattar två Skolledare och två idrottslärare. I studien har vi valt att utgå från läroplansteori för att se hur de olika skolorna organiserar specialundervisningen.

Denna uppsats presenterar intervjuer av sju Skolledare och sju fritidspedagoger i Malmö stad 2008-2009 kring deras syn på fritidspedagogers arbete i skolan. Deras svar är kategoriserade efter syn på fritidspedagogens kompetenser, beskrivningar av fritidspedagogernas arbete idag på deras skolor, visioner kring framtiden för fritidspedagoger, deras syn på arbetsvillkoren för fritidspedagoger..

Syftet med min uppsats är att belysa hur Skolledare reflekterar kring sitt ledarskap. De frågeställningar jag använt mig av är: Hur upplever skolledarna att deras ledarskap har konstruerats? Hur reflekterar skolledarna kring sitt ledarskap? Vad upprätthåller skolledarnas vision och vilja att leda? Jag har genom kvalitativ metod intervjuat fyra Skolledare i västra Sverige om deras ledarskapssyn. Alla fyra är Skolledare för gymnasieskolan och alla har samhällsprogrammet som sitt ansvarsområde. Jag utgår från ledarskapsforskning som visar på en historisk förändring i synen på ledarskap och på ledaren.

Syftet med min uppsats är att belysa hur Skolledare reflekterar kring sitt ledarskap. De frågeställningar jag använt mig av är: Hur upplever skolledarna att deras ledarskap har konstruerats? Hur reflekterar skolledarna kring sitt ledarskap? Vad upprätthåller skolledarnas vision och vilja att leda? Jag har genom kvalitativ metod intervjuat fyra Skolledare i västra Sverige om deras ledarskapssyn. Alla fyra är Skolledare för gymnasieskolan och alla har samhällsprogrammet som sitt ansvarsområde. Jag utgår från ledarskapsforskning som visar på en historisk förändring i synen på ledarskap och på ledaren.

Den debatt om skolan som förs idag är kritisk till kvalitén i den svenska skolan. Det har även riktats kritik gentemot dagens lärarutbildning. Som snart nyutexaminerade lärare finner vi det intressant att i skenet av detta belysa vilka kompetenser som den utbildning vi snart avslutar har syftat till att ge oss. Vi finner det även intressant att se vad Skolledare tänker om lärarkompetens i allmänhet och i synnerhet i förhållande till lärarutbildningen och vilken kompetens de uppfattar att nyutbildade lärare har med sig ut i arbetslivet.Syftet med den här studien är att ta del av Skolledares sätt att se på lärarkompetens i allmänhet men också i förhållande till lärarutbildningen, samt att studera den utredning som ligger till grund för dagens lärarutbildning, SOU 1999:63.Studien har genomförts ur ett hermeneutiskt perspektiv och empirisk data har samlats in genom att intervjua några Skolledare. Resultaten visar att Skolledare i sina svar angående lärarkompetens lutar sig mot en hermeneutisk tradition.

Syftet med den här magisteruppsatsen är att få en bild av hur Skolledare och lärare ser på kommunikationsformen medarbetarsamtalet, kopplat till skolutveckling, i den svenska gymnasieskolan. Uppsatsen följer en fenomenologisk forskningsansats, i vilken en etnografisk modell med åtta kvalitativa intervjuer av tre Skolledare och fem lärare på två gymnasieskolor setts som en fallstudie. Materialet har analyserats med hjälp av en narrativ metod och kritisk diskursanalys (CDA) och resultatet visar att Skolledare och lärare talar om skolutveckling på disparata sätt i medarbetarsamtalet men också att förberedelser och feedback på medarbetarsamtalet skiljer sig åt och upplevelsen av medarbetarsamtalet är därför att det inte påverkar skolutvecklingen på de två gymnasieskolorna..

Detta examensarbete behandlar Språkval engelska och syftar till att undersöka hur det är utformat i grundskolan, vilka orsaker det finns till språkvalsbyte samt hur elever, lärare och Skolledare uppfattar ämnet. Språkval engelska saknar nämligen kursplan och betyg och organiseras olika på skolorna. Studien grundas i två olika undersökningsmetoder, kvalitativ metod, d.v.s. intervjuer med lärare och Skolledare, samt kvantitativ metod d.v.s. enkätundersökning med språkvalselever.Resultatet visar att ämnet saknar riktlinjer och mål från Skolverket, att Skolledare och undervisande språkvalslärare upplever ämnet som problematiskt samt att mycket arbete återstår innan ämnet fungerar optimalt.

Denna studie har som syfte att belysa hur lärare och Skolledare tänker när det gäller skapandet av en hälsosam utbildningsmiljö.Det empiriska materialet består av skriftligt inhämtade svar på ett antal frågeställningar kring föreslagna förbättringsåtgärder gällande arbetsplatsens miljö. Litteraturgenomgången bildar underlag för teorin att samspelet mellan hälsofrämjande arbete, lärares arbetstillfredsställelse och elevers lärande är betydelsefullt för utvecklingen av en hälsosam utbildningsmiljö. Studien bekräftar genom de utvecklingstema som utkristalliserats att kopplingen dem emellan är väsentlig för lärare och Skolledare i skapandet av en hälsosam utbildningsmiljö. En attraktiv, interaktiv och kommunikativ miljö liksom ett tryggt klimat med bra mötesformer där samarbete och samförstånd råder bidrar till utvecklingen av en hälsosam utbildningsmiljö. Skapandet av kvalitetstid liksom fokusering på elevers lärande och på lärararbetets pedagogiska kärna möjliggör, tillsammans med nytänkande och självtillit hos lärare, utveckling av en hälsosam utbildningsmiljö..