Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilken förståelse Elever i skolår 5 och 6 har om begreppen HIV och AIDS. Vidare ville vi undersöka vilken skillnad det fanns mellan de två skolåren. Eftersom vi valde att göra en kvantitativ undersökning, blev enkät som underökningsmetod vårt val. 106 Elever deltog i undersökningen, 50 Elever i skolår 5 och 56 Elever i skolår 6. Resultatet visade att många Elever i skolår 6 hade förståelse för begreppen men endast en elev i skolår 5 hade den förståelse som vi sökte..

Syftet med studien är att beskriva hur ett antal lärare upplever, resonerar kring, förhåller sig till och hanterar sin undervisningssituation beträffande Elever med svenska som andraspråk. Undersökningens syfte och frågeställning har motiverat för intervjuer som forskningsmetod och en kvalitativ forskningsansats. Data har analyserats i ett sociokulturellt perspektiv och med teorier kring lärande och identitetsutveckling. Undersökningen visar hur Elever med svenska som andraspråk ofta av lärarna beskrivs som Elever med språkliga problem, vilket i sin tur sammankopplas med svaga Elever eller Elever med dyslexi. Bristande kunskaper i svenska hos Elever med svenska som andraspråk ställer stora krav på både Elever och lärare, då Elever tvingas ta itu med dubbla inlärningsuppgifter och lärarna får extra arbetsuppgifter.

Innan jag skrev denna uppsats så funderade jag väldigt länge kring vad som lämpade sig bäst och en hel del idéer kom upp. En av dessa idéer handlade om att undersöka Elever med svårigheter i ämnet matematik, exempelvis Elever med invandrarbakgrund dvs. flerspråkiga Elever.Jag delade upp mina Elever i två kategorier, Elever med goda språkkunskaper men mindre bra i matematik, respektive Elever med goda matematiska kunskaper men däremot bristande språkkunskaper, exempelvis sådana som nyligen fullföljt undervisningen i förberedelseklassen.Jag har intervjuat pedagoger och gjort olika enkätundersökningar även använt mig av teorier och tidigare forskningar som visar att språket spelar en stor roll för elevens lärande..

Uppsatsen beskriver vad lärares respekt för Elever i skolan kan innebära. Utifrån intervjuer med lärare och Elever samt litteraturstudie framkommer synen på respekt för Elever i skolan. Undersökningen har gett olika aspekter av respekt för barn där lärare och Elever har gemensamma åsikter, men där också olika uppfattningar finns. Resultatet visar att lärares respektfulla bemötande kan innebära lärares lyssnande, Elevers medbestämmande, gränssättning, ömsesidighet, hänsyn till barns sociala miljö samt lärares omtanke. Bristande respekt kan innefatta att lärare inte lyssnar, har förutfattade meningar, använder ironi och sarkasm, är irriterade, anklagar oskyldiga och misstror Elever.

Hur ser lärare och skolledare på de särbegåvade Eleverna och hur beskrivs dessa Elever i skolan? Fyra skolors syn på särbegåvade Elever. Med särbegåvad menar vi de högpresterande Elever i skolan, som har en extra begåvning i ett eller flera ämnen. Vi utgick ifrån skolledares och lärares syn på dessa Elever. Vårt resultat visade att alla intervjupersoner ansåg att alla Elever i skolan har någon form av begåvning.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur Elever med svenska som andraspråk uppfattar sin skolvardag och specifikt historieundervisningen i skolan. Vilka hinder och vilka fördelar har Elever med flerspråkighet. Genom intervjuer med fyra Elever på en grundskola i Malmö framkommer det, att det är ett svårt ämne att diskutera med Eleverna. Syftet är också att ta reda på vad forskningen säger om just flerspråkiga Elever vars utbildning sker på ett annat språk än deras modersmål, och hur skolan på bästa sätt kan genomföra undervisningen så att alla Elever kan ha lika förutsättningar för en god undervisning. Forskningsresultatet pekar på att det är av största vikt att använda sig av språkinriktad undervisning i klassrummen i alla ämnen om alla Elever ska skall ha en likvärdig utbildning..

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på varför Elever väljer byggprogrammet. Arbetet kan användas i utveckling av programmet eller pedagogiska samtal. Jag har även försökt att belysa vad det är som påverkar ungdomarna när de väljer byggprogrammet. För att nå syftet har jag gjort en enkätundersökning som omfattat 32 Elever från årskurs 2 och en intervjustudier med fyra Elever. Resultatet som jag kom fram till är att friheten i yrket, trygg anställning och bra lön är de starkaste skälen till att Elever väljer byggprogrammet..

Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet betonar att alla Elever har rätt att mötas på den nivå där de befinner sig. Detta ses som självklart då det gäller de Elever som ännu inte uppnått målen. Vi anser att även högpresterande Elever är i behov av särskilt stöd om än på ett annat sätt. Vi ville därför, genom en kvalitativ metod, ta reda på hur lärare uppfattar att de stimulerar högpresterande Elever i år ett. Vi har även för avsikt att undersöka vilka möjligheter respektive hinder lärare i år ett ser med att stimulera högpresterande Elever.

Elever med annat modersmål än svenska besitter oftast inte den språkliga kompetens som förväntas av dem när de når skolåldern. Detta blir problematiskt vid begreppsinlärningen i matematik. Syftet med denna studie är att beskriva hur verksamma lärare arbetar med begreppsinlärning i klasser som har Elever med annat modersmål än svenska. I studien har verksamma lärare intervjuats och observerats med fokus på begreppsinlärning och på Elever med annat modersmål än svenska. Resultatet av studien visar att de verksamma lärarna är överens om att i klasser med Elever med annat modersmål än svenska går det inte utgå ifrån att alla Elever förstår begrepp genom ord.

Syftet med denna studie är att undersöka hur vuxna Elever med olika studiegång kommunicerar med varandra för att uppnå begreppsförståelse. Undersökningen tar också upp om sättet för kommunikation skiljer sig åt mellan elevgrupper. Tre grupper av komvuxElever spelades in på band under en kemilaboration. Dialogen analyserades sedan. Undersökningen tyder på att reguljära Elever har ett tydligare kommunikationsmönster än distansElever.

Det övergripande syftet med undersökningen är att tydliggöra om och i så fall hur sex pedagoger inom grundskolans tidigare år arbetar för att uppmärksamma och stimulera särbegåvade Elever. Litteratur och forskning inom ämnet pekar på pedagogers bristande kunskap angående särbegåvade Elever samt avsaknad av metoder och strategier kring hur särbegåvade Elever bör utmanas för att vidareutvecklas. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer och resultatet visar att informanterna har begränsad erfarenhet av särbegåvade Elever och är tidigare obekanta med begreppet, vilket gör att de med säkerhet har svårt att avgöra vilka Elever som är högpresterande och vilka som är särbegåvade. Informanterna menar att det är den enskilde pedagogens ansvar att stimulera dessa Elever då specialpedagogiska insatser helt och hållet riktas mot de svaga Eleverna. Sammanfattningsvis pekar undersökningen på att särbegåvade Elever idag är ett mindre utforskat fält och att personal i skolans verksamhet bör uppmärksammas på att dessa Elever finns samt deras speciella behov..

Syftet med detta arbete är att belysa den muntliga kommunikationen i klassrummet med särskild observans på tystlåtna Elever. Jag har undersökt vilka kommunikationsstrategier en lärare har för att synliggöra tystlåtna Elever, samt hur tystlåtna Elever uppfattar den muntliga kommunikationen i klassrummet. För att uppnå mitt syfte har jag genomfört litteraturstudier, klassrumsobservationer och fem kvalitativa intervjuer med en lärare och fyra Elever. Resultatet av undersökningen visar att läraren utför ett långsiktigt strategiskt arbete med klassen, hon arbetar medvetet med de pratglada Eleverna, med saknar en utarbetad strategi för att förhindra att de tystlåtna Eleverna åsidosätts. De tystlåtna 10-åriga Eleverna är inte själva medvetna om att de uppfattas som tystlåtna..

Examensarbetet handlar om specialpedagogers uppfattningar om mottagande av Elever med utomnordisk bakgrund i särskola. Syftet med examensarbetet är att undersöka specialpedagogers uppfattningar om vilka anledningar, samband och testmaterial som förekommer vid mottagande av Elever med utomnordisk bakgrund i särskola. En frågeställning är vilken uppfattning specialpedagoger har om vilka anledningar det finns till att Elever med utomnordisk bakgrund skrivs in i särskola. I undersökningarna kom det fram att svag begåvning, tal- och språksvårigheter och koncentrationssvårigheter kunde tillsammans med andra svårigheter orsaka att Elever med utomnordisk bakgrund skrevs in i särskola.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ta del av lärarnas upplevelser och föreställningar om tysta Elever i skolan. De berättelser lärarna ger oss innehåller deras tankar om hur de upplever mötet och arbetet med dessa Elever. Fem lärare har deltagit i undersökningen som bygger på intervjuer. Resultatet visar att lärarna upplever svårigheter i mötet med tysta Elever. De känner ofta frustration över att de inte alltid lyckas nå dessa Elever.

Denna litteraturstudie avser att sammanställa och redovisa vetenskapligt granskade artiklar som behandlar skillnader hos Elever i matematiksvårigheter och Elever i matematik- och lässvårigheter. Studiens resultat visar att matematiksvårigheter och lässvårigheter är beroende av varandra. Resultatet påvisade skillnader hos Elever i matematiksvårigheter jämfört med Elever i läs- och matematiksvårigheter i deras arbetsminne, fonologiska medvetenhet och problemlösningsförmåga. Det finns även stöd från forskningen att Elever i matematik- och lässvårigheter har signifikant sämre resultat i arbetsminne, fonologisk medvetenhet och problemlösningsförmåga..