This thesis focuseses on archives and availability. The general public seem to have trouble finding their way tothe actual archives even though most archival institutions are easily accessed and provide interesting material.Maybe it is because archives are generally not as well known as other institutions within the ALM-area, eventhough the need to know ones history and identity is considered mainstream. Whether or not history takes off atthe archives is a complex question to answer. Archives, however, certanly contribute to our ideas of earlier timesand the concept of history.I have examined what archives do to make these contributions known to the general public and to whatextent they make their material avaliable. I have also looked into archival pedagogy since it is often connected toavaliability.

This essay examines the possibilities for the use of ICT for learning in the subject of history. By interviewing history teachers in upper secondary school about their experiences and thoughts regarding the subjects of learning, history and ICT, as well as the relations there between, based on Mishra and Koehlers TPACK model, I come to the conclusion that ICT may enhance learning in history. I also conclude that ICT may create new learning environments in history, where knowledge may or may not grow.The more unique ways of using ICT in history, compared to other school subjects, appears to be the possibility of using a variety of new sources, for example digitized primary sources from archives, that perhaps will motivate students, and make it possible to work from a con- structivistic point of view in history.Other unique possibilities are to satisfy the need of concretizing and visualizing the history being taught, by using a broad range of different media when presenting it. .

Genom vår undersökning vill vi belysa möjligheten av ett samarbete mellan skola och arkiv. Vårt syfte är att visa på hur man kan öka elevers historiemedvetenhet genom arkivpedagogisk undervisning samt på vilket sätt arkivet kan vara ett bra komplement till historieundervisningen. Vi har valt att ställa frågor och söka svar inom områdena arkiv, skola samt resultatet av samverkan dem emellan. Våra olika arkiv verkar som minne i samhället och utifrån det material som finns tillhanda kan vi på ett bra sätt ta del av vår historia, både den stora och den lilla historien går att finna. Det är inte brukligt att pedagoger använder Arkivpedagogik som komplement till sin historieundervisning.

Syftet med vår uppsats är att utreda den pedagogiska potentialen i olika typer av arkiv. Vi undersöker hur och om arkiven kan bli en pedagogisk resurs samt hur arkiven tillgängliggör sig gentemot skolan. Med hjälp av arkivens styrdokument och intervjuer analyserar vi och jämför det pedagogiska arbetet och satsningarna hos arkiven. Begreppet historiemedvetande spelar en central roll i uppsatsen och i undersökningen analyseras och redogörs för hur arkivarierna och arkivpedagogerna ser på begreppet historiemedvetande. Vidare refereras och diskuteras den aktuella debatten kring detta centrala begrepp och dess roll i gällande kursplaner och läroplan.

Archives Day is celebrated in Sweden on the second Saturday of November every year since 1998. The aim of this study is to examine how and why Archives Day is celebrated at five archives in the Stockholm region.My empirical material consists mainly of semi-structured interviews with archivists at five archival institutions in the Stockholm region. I have chosen to only interview archivists and not any visitors due to the time con-straints and the scope of the thesis. I have also examined how the goals stated in a government report are carried out in the work with Archives Day.The theoretical framework of the investigation is gathered from educational theory as well as archival theo-ry. For the educational approach I have used John Dewey?s theory of what makes an experience educational to examine whether Archives Day is an educational experience or not.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om, och i så fall hur, man på ett fruktbart sätt kan göra de kommunala arkiven (och ev. andra arkiv) användbara i ämnet samhällskunskap A på gymnasiet. Detta test sker utifrån ett pedagogiskt undervisningsmaterial, närmare bestämt en portfölj tillsammans med en undervisningsplanering i samhällskunskap på gymnasiet. För denna uppsats har en forskarpraktiserande metod använts. Den används för att kunna uppnå syftet med skapandet av ett pedagogiskt undervisningsmaterial (portföljen) för gymnasieungdomar i samhällskunskap A.