This is a study about residential segregation in Malmö. The aim is to highlight the segregation that is taking place in the city as a whole. I therefore focus on two residential areas in Malmö which are not often mentioned when speaking about segregation; Västra Innerstaden and Limhamn-Bunkeflo. I present different theories on housing segregation and discuss them in relation to these specific residential areas. I investigate how the socio-economic and ethnic characteristics of the inhabitants in these residential areas are connected to Malmö being a segregated city.

Denna studie handlar om fritidsvanor och huvudsysselsättningar hos två olika grupper i samhället, nämligen ungdomar i stadsdelen Rosengård och ungdomar i stadsdelen Limhamn vilka båda ligger i Malmö. Det finns klara skillnader när man jämför dessa två grupper och därför ville vi titta närmare på detta och analysera utifrån informanternas berättelser faktorer som påverkar valet av fritidsvanor och valet av huvudsysselsättning av utbildning och jobb samt varför de ser olika ut. Vi har utfört intervjuer i båda stadsdelarna och samtalat med ungdomar samt gjort deltagande observation för att se hur dessa ungdomar uppför sig i gruppen de tillhör.Ungdomar på båda sidor eller i båda stadsdelar anser att fritid är en viktig faktor i deras liv och att olika fritidsaktiviteter har olika status. Fritidsaktiviteter på Rosengård har inte samma status bland ungdomar i Limhamn och fritidsaktiviteter från Limhamn har inte samma status bland ungdomar i Rosengård. Valet av utbildning och jobb är inte heller lika när man jämför de olika stadsdelarna.

The population growth in Europe and with that in Sweden was enormous under 18th century. The results became housing shortage in large part of Europe. Tight residency/ inhabited, poverty and emigration were series of social questions in Sweden. Private house (egnahem) as in the beginning was an idea from England and Germany became a political measure and the answer at those miserable social circumstances in Sweden. The purpose with the private house (egnahem) was to help those new people moved in to towns with place to live and counteract movers to towns and emigration. With the governmental loan and land availability that some municipalities and wealthy people contributed with, could people get a place to live with the small garden. The city garden (trädgårdstaden) with their future idealistic idea/utopia, English gardens, ideas with roots in the old-fashioned gardens (allmogeträdgårdar) and lots of books and periodicals were the source of inspirations. From these the private house gardens (egnahemsträdgårdar) were born. Object for my study is my and my family?s own house in Limhamn, south west of Malmö which was built in 1912 under private house gardens era. The garden and the building have still trace and element from the time of private house. My suggestion is inspired by the private home style with a new thinking design that answers to daily need and the busy life style; a rather easy to maintain for green environment. A more relaxing and peaceful garden with simple design, a garden despite that it is surrounded by neighbours and streets invites in harmony and dreams..

Stadsodling och förtätning är två högst aktuella ämnen idag inom hållbar stadsutveckling som har fått och får allt mer uppmärksamhet inom politiken och olika medier på senaste. Dessa ämnen är nära kopplade till den gröna miljön och dess betydelse för människa och miljö och utgör bakgrund för arbetet. Syftet med arbetet är att ta fram ett gestaltningsförslag till en fickpark med odlingstema på en offentlig plats i stadsdelen Limhamn i Malmö. Som inspirationskälla används fruktlunden som svar på odlingstemat. Huvudfokus ligger på parkens utformning, vilka element och funktioner som fickparken bör innehålla och vilket växtmaterial som kan vara lämpligt. Arbetet grundar sig på litteraturstudier inom ovan nämnda bakgrundsområden.

Syftet med denna studie är att undersöka barn och ungdomar i 11 och 15 års ålder och när det gäller deras konsumtionsfrekvens, igenkännande, erfarenhet av och attityd till frukt och grönsaker. Urvalet grundar sig på tre utvalda stadsdelar i Malmö. Kriterierna för urvalsprocessen av de tre stadsdelarna i Malmö baserades på skillnaden i den disponibla inkomsten för hushållen i de tre stadsdelarna som är Limhamn-Bunkeflo, Hyllie och Södra Innerstaden. Sammanlagt deltog 116 barn och ungdomar i årskurs 5 och årskurs 9 i den kvantitativa studien. Studien är uppbyggd kring ett frågeformulär/enkät med frågor om frukt och grönsaker.

I examensarbetet ?Landskapsurbanism i en Post-Industriell kontext? diskuteras den relativt nya diskursen kring ?Landscape Urbanism? eller ?landskapsurbanism?. Arbetet fokuserar på platser som har övergivits av industrin, i skenet av den post-industriella utvecklingen. Huvudmålet med studierna av ämnet är att belysa ett antal ?landskapsurbanistiska metoder? och sedan tillämpa dessa på min plats: den gamla Cementafabriken på Övägen i Limhamn, Malmö.Den största inspirationskällan i detta är den amerikanske landskapsarkitekten James Corner´s teorier, och de metoder som utövas av hans landskapsarkitekturbyrå; ?Field Operations? i New York.Eftersom ämnet täcker in väldigt många aspekter och problemställningar rörande samtida urban planering och design, har jag i enlighet med Corner delat in min text under fyra rubriker:- Processes over time- The Staging of surfaces- The Operational or Working method- The ImaginaryDet gamla cementfabriksområdet har förvärvats av byggbolaget NCC, och kommer inom en snar framtid att bebyggas med bostäder.

Studien intresserar sig för nyhetsmediernas konstruktion av politisk mobilisering i det postpolitiska samhället. Uppsatsen behandlar nyhetsrapporteringen på dn.se samt sydsvenskan.se, om den antirasistiska demonstrationen i Kärrtorp i december 2013 och den antirasistiska demonstrationen i Limhamn i augusti 2014. Syftet är att analysera hur demonstrationerna konstrueras i svensk dagspress, med intentionen att vidare analysera och diskutera hur journalistiken konstruerar legitimitet åt politiska praktiker samt undersöka huruvida det går att synliggöra någon ideologi i medietexterna. Frågeställningarna berör hur demonstrationerna representeras, hur identiteter konstrueras, vilka framträdande teman som återfinns samt hur hierarkiseringen av källor ser ut i artiklarna. En diskussionsfrågeställning syftar även till att diskutera om postpolitikens liberala diskurs har betydelse för hur dagspressen konstruerar legitimitet åt politiska praktiker.

PROBLEM Området idag ses som ett problemområde eftersom stora delar av i första hand industriområdet har tillåtits att förfalla. På Ön har en förvandling till modernare stadsbebyggelse påbörjats men utvecklingen verkar ha stannat upp. Det ger intryck av det är svårt att gå vidare och knyta ihop alla de påbörjade projekten. Stora delar är helt stängda för allmänheten, vilket innebär att kustens stora grönstråk bryts här. Här är det vare sig grönt eller tillgängligt.

PROBLEM Området idag ses som ett problemområde eftersom stora delar av i första hand industriområdet har tillåtits att förfalla. På Ön har en förvandling till modernare stadsbebyggelse påbörjats men utvecklingen verkar ha stannat upp. Det ger intryck av det är svårt att gå vidare och knyta ihop alla de påbörjade projekten. Stora delar är helt stängda för allmänheten, vilket innebär att kustens stora grönstråk bryts här. Här är det vare sig grönt eller tillgängligt. Malmö stad har angett detta område som ett omvandlingsområde för blandad stadsbebyggelse.

Nordstrand Sara (2008). Den fria lekens betydelse inom förskolan. The meaning of free play within prescool. Skolutveckling och ledareskap, 90 högskolepoäng, Lärareutbildningen, Malmö högskola. Syftet med mitt arbete är att undersöka den fria lekens betydelse och se likheter och skillnader mellan två förskolor och förskolelärare som arbetar där och deras syn på den fria leken. I studien har jag valt att göra fyra djupintervjuer med fyra förskolelärare på två olika förskolor. Hagens förskola i Dalby och Pilängens förskola i Limhamn.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogernas syn på genusuppdraget i förskolan. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Vad anser pedagogerna att innebörden av arbeta med genusuppdraget i förskolan är? Vilken betydelse har genusuppdraget i förskolan enligt pedagogerna? För att undersöka dessa frågor användes kvalitativa intervjuer på fyra pedagoger. Datamatrialet analyserades och kategoriserade arbetet utifrån informanternas upplevelser i dessa delar: arbetet med genus, genusuppdragets betydelse och andra påverkande faktorer.Resultatet visade att pedagogerna ansåg att genusuppdraget var en viktig del i arbetet gällande att motverka de traditonella könsrollerna. Genom att visa barnen att de traditionella bilderna inte är de enda och att alla är lika mycket värda oberoende av könstillhörighet och att du är du och att du duger som du är var ett genom gående tema i resultatet.

In the last few years there has been an ongoing debate concerning the methods of assessing the quality of public libraries and their services. This study investigates the opinions and needs of the users at four different public libraries in Malm : the local libraries in Bellevueg rden, Limhamn, and Kirseberg, and the main library in central Malm . The purpose was to find out whether different user groups display different patterns in their library use and, in addition, to identify what library services they prefer. The data were collected through interviews with users and librarians, and by means of a user survey ccarried out at the four libraries. The results indicate that certain differences in the usage patterns do exist between the main library and the local libraries.

I samhället Glumslöv, som ligger i Skåne, har en ny typ av radhus byggts, som kallas för självuppvärmande hus, beroende på att det inte finns något konventionellt värmesystem i huset. Det traditionella uppvärmningssystemet har istället ersatts med en luft/luft-värmeväxlare i kombination med ett värmebatteri om 900 W och extra välisolerade konstruktioner. Idag finns det bara en- och tvåplanshus som fungerar som självuppvärmande bostäder och i takt med att det byggs många nya flerbostadshus i landet, så kommer också behovet att försöka minimera energikostnaderna att öka. I vårt arbete har vi för första gången testat självuppvärmande konstruktioner för ett fyravåningshus. Husen har designats för ett projekt i Malmö som kallas Hammars park. Parken ligger i Sibbarp, som är ett område beläget i Limhamn precis vid Öresundsbrofästet. Området består av sammanlagt 21 hus med totalt 240 lägenheter. Husen har konstruerats och dimensionerats för att huset ska ha ett bra inneklimat och klara av en lång tidsperiod med ett minimum av underhåll. Enligt vår IDA databeräkning kommer värmeenergibehovet i en tvårumslägenhet att vara ca 350 kWh/år, och för en fyrarumslägenhet 950 kWh/år.

Sammanfattning Malmö är idag i en övergångsfas från att ha varit ett industrisamhälle till att bli ett kunskapssamhälle. En sådan övergång leder till att industrierna måste ge plats åt kunskapsföretagen. I samband med dessa industrier i före detta profilerade industristäder som Malmö finns ett stort kulturhistoriskt värde förknippat. Att omvandla kulturhistoriska områden utan att inskränka på dess historiska värde är inte alltid lätt. Därför har regeringen arbetat fram det kulturpolitiska målet där termen kulturmiljövård introducerades som ett samlande begrepp för att bevara och levandegöra kulturarvet samt kunna spegla samhällets och inte minst industrialismens historia.

I denna uppsats studerar jag hur dagspressen formerar identitetskategorierna strejkande och strejkbrytare under en period av nio veckor, då strejken vid Wahlgren & Nordqvists papperslager i Malmö utspelade sig, år 1926. Vid nämnda strejk anställde arbetsgivaren strejkbrytare för att försvaga fackföreningens och de strejkande arbetarnas förhandlingsposition. Detta ledde till att konflikten trappades upp och stora demonstrationer utspelade sig i Limhamn där strejkbrytarna inlogerades. I dagspressen uppstod meningsstrid mellan framförallt den socialdemokratiska tidningen Arbetet och den moderata Skånska Aftonbladet där man tog ut sina positioner för att antingen legitimera eller delegitimera strejken. I denna meningsstrid var formeringen av identitetskategorierna strejkande och strejkbrytare centrala.