Rätten att demonstrera i Sverige är grundlagsskyddad. Det är polisen uppgift att skydda både tillståndsgivna och icke tillståndsgivna Demonstrationer utan att göra avkall på säkerheten och ordningen. Till sin hjälp har polisen ett antal verktyg i form av lagstöd i bl.a. Polislagen och Ordningslagen. Justitieombudsmannen (JO) är den som övervakar polisens arbete och har möjlighet att kritisera polisen för ingripanden som inte haft stöd i lag eller som annars har varit felaktiga.

Syftet med undersökningen är att jämföra elevers förståelse i fysikämnet efter en laboration respektive en demonstration, samt att undersöka elevers uppfattningar om laborationer och Demonstrationer. Som grund till arbetet har olika kunskapstest, en enkätundersökning och korta lärarintervjuer använts. Undersökningen genomfördes på 56 elever i grundskolans senare år. Resultaten visar att både laborationer och Demonstrationer bidrar till att elever skaffar sig en förståelse för de moment som bearbetas i undervisningen. Dock kan det vara nödvändigt att som lärare välja den metod som lämpar sig bäst till varje undervisningssituation och tänka på att Demonstrationer måste planeras väl för att uppnå syftet med dem.

I detta arbete ville jag titta närmare på hur eleverna ser på sitt eget lärande vad gäller laborationer och Demonstrationer. Därför genomförde jag en enkätundersökning på en 7-9-skola och en gymnasieskola i Skåne där eleverna fick ge sin syn på hur roligt och lärorikt det är med laborationer och Demonstrationer. Jag ville jämföra det med hur lärarna såg på de två arbetssätten och hade därför intervjuer med flera lärare vid de båda skolorna. Resultaten pekar på att eleverna uppskattar såväl Demonstrationer som laborationer, både vad gäller underhållningen och lärandesituationen. Även om ingen direkt jämförelse mellan laboration och Demonstrationer gjordes antyder resultaten att elevernas uppfattning avseende laborationer och Demonstrationer är liknande, det vill säga att eleverna har samma inställning till laborationer som Demonstrationer.

I denna uppsats undersöks representationen av de brasilianska Demonstrationerna i svenskpress 15 juni-19 juli 2013. Fokus är även att utgöra hur nyheten har vinklats och hur dennavinkling tagit sig form, samt en jämförelse mellan sportjournalistik och övrig journalistik,p.g.a. nyhetens koppling till sport.Till min teoretiska ram har jag främst använt mig av tre medieforskares verk ? Anna RoosvallsUtrikesjournalistikens antropologi, Mattias Ekmans Den globala rättviserörelsen i svenska medieroch Kai Hafez The Myth of Media Globalization ? som sammanfattningsvis berörnyhetsvärdering, utrikesjournalistisk, diskurs, hegemoni och globalisering.Uppsatsen använder sig av först en kvantitativ innehållsanalys, därefter en kvalitativdiskursanalys. I den kvantitativa separeras artiklar från sport- och övrig journalistik.

Dialogpoliser är specialutbildade poliser som används under Demonstrationer/opinionsyttringar. Dialogpolisens arbetsuppgift är att genom en förtroendefull dialog vara länken mellan folk i ett demonstrationsled och polisledningen. Genom att föra en dialog med de som vill demonstrera ska dialogpolisen undvika att missförstånd uppstår mellan polis och demonstranter. Syftet med detta arbete är att belysa de för och nackdelar med användandet av dialogpoliser. Jag har under mitt arbete intervjuat både dialogpoliser och personer som har erfarenhet av att utföra Demonstrationer.

Butiksmarknadsföringens påverkan på konsumenters inköp handlar beskriver en studie som gjordes på ICA Tuna i Lund. Undersökningen genomfördes under en vecka. Tanken var att genom att undersöka utvalda konsumenters kvittion kunna hitta samband till de olika kampanjer som genomförts i butiken under veckan. För att kunna genomföra studien har författarna utvecklat en teoretisk modell som bygger på Kotlers 4 P..

Detta arbete behandlar den grafritande räknaren som hjälpmedel i matematikundervisningen. Syftet med studien var att undersöka hur gymnasielärare använder den grafritande räknaren i undervisningen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex stycken gymnasielärare i matematik fördelade på två olika gymnasieskolor i södra Sverige. Resultaten visade att lärarna använder den grafritande räknaren för att visualisera grafer och effektivisera undervisningen. Undervisningen bedrevs på ett ickekonstruktivistiskt vis och hade inte anpassats till den grafritande räknarens didaktiska möjligheter.

Studien intresserar sig för nyhetsmediernas konstruktion av politisk mobilisering i det postpolitiska samhället. Uppsatsen behandlar nyhetsrapporteringen på dn.se samt sydsvenskan.se, om den antirasistiska demonstrationen i Kärrtorp i december 2013 och den antirasistiska demonstrationen i Limhamn i augusti 2014. Syftet är att analysera hur Demonstrationerna konstrueras i svensk dagspress, med intentionen att vidare analysera och diskutera hur journalistiken konstruerar legitimitet åt politiska praktiker samt undersöka huruvida det går att synliggöra någon ideologi i medietexterna. Frågeställningarna berör hur Demonstrationerna representeras, hur identiteter konstrueras, vilka framträdande teman som återfinns samt hur hierarkiseringen av källor ser ut i artiklarna. En diskussionsfrågeställning syftar även till att diskutera om postpolitikens liberala diskurs har betydelse för hur dagspressen konstruerar legitimitet åt politiska praktiker.

Ett problem för den grundläggande fysikundervisningen i skolan är att tyngdkraften ständigt stör experiment och Demonstrationer, vilket gör det svårt för eleverna att förstå Newtons första och andra lag. Målet med projektet är att förbättra fysikundervisningen på högskolans bastermin. För att lösa problemet skapade vi en demonstrationsanläggning som effektivt demonstrerar inertialsystem och Newtons andra lag genom att köra ett specialkonstruerat tåg med konstant hastighet eller konstant acceleration. Eleverna har möjlighet att utföra tre olika experiment som styrs via en webbsida eller fjärrkontroll och analysera utgången genom grafer som ritas upp. Lösningen testades med mycket gott resultat.

Protesterna i samband med WTO mötet i Seattle, USA, 1999 är allmänt betraktade som startskottet för våld i samband med stora Demonstrationer rörande globalisering. I juni 2001 stod Göteborg, Sverige, som värd för EU:s ministermöte samt George W Bush besök. I dessa samt ett flertal andra stora Demonstrationer rörande globalisering kom våld att överskugga mötets såväl som demonstranternas sakfrågor. Våldet utövades både av aktivister samt av polisen som statens ordningsmakt. Denna uppsats fokuserar på våldsproblematiken från statens sida; hur polisen kan upprätthålla statens säkerhet och samtidigt fungera som medborgarnas garanti för att skydda deras rättigheter.Sverige har haft socialdemokratiskt styre under nästan hela 1900-talet och att säga att det har påverkat samhällsutvecklingen torde knappast vara en överdrift.

Detta examensarbete har genomförts på uppdrag av Totalförsvarets Forskningsinstitut. Examensarbetet är ett av fyra delprojekt i projektet Telekommunikationer för strid i urban miljö. Projektet syftar till att ge förslag på metoder och utrustning som kan underlätta för soldaten på taktiskt nivå, i Försvarsmaktens insatsförband, genom att förbättra informationsinhämtning och -överföring.Syftet med examensarbetet är att i en praktisk demonstration visa nyttan med MIMOsystem antingen genom ökad kapacitet eller genom ökad tillgänglighet.Examensarbetet är uppdelat i tre olika delar: förstudie, utveckling av teknikdemonstrator i hårdvara samt Demonstrationer och presentationer. Demonstratorn är byggd medGNU Radio mjukvara, som körs på två Linux-maskiner, med Universal Software Radio Peripheral som RF hårdvara. För att visa fördelarna med MIMO har spatiell diversitet implementerats i en mottagare.Implementationen visar att bitfelshalten reduceras till en tredjedel jämfört med en SISOmottagare..

Syftet med studien är att utvärdera hur olika typer av undervisningsformer påverkar begreppsförståelsen och inlärningen. Här jämförs datorsimuleringar med Demonstrationer.Studien genomfördes på två grupper i Fysik A i årskurs 2 på gymnasiet, NV-programmet. Innan studien påbörjades hade eleverna haft kontakt med det fysikaliska begreppet rörelse endast på högstadiet. Det vill säga, det som undersöktes var första kontakten på gymnasienivå. Samma diagnos användes före och efter studien.

I fysikämnet så varierar man mellan olika arbetsmetoder, t.ex. genomgångar, läsning, räkning, Demonstrationer, laborationer, filmvisning mm. På så sätt stimuleras flera olika lärstilar naturligt i undervisningen och man når fler elever. Genom att låta eleverna arbeta utifrån sin lärstil så ökar motivationen till ämnet och skolan.Syftet med undersökningen var att få kunskap om hur man kan anpassa fysikundervisningen på gymnasiet till elevernas inlärningsstilar. För att uppnå detta undersöktes vilka lärstilar som eleverna i den aktuella klassen har.

Syftet med detta arbete är att undersöka en utvald lärares syn på hur elever utvecklar läsförståelse, samt hur explicit lässtrategiundervisning baserad på högläsning kan utgöra möjligheter för elever att fördjupa läsförståelsen. Den teoretiska forskningsansatsen utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Grundtanken i detta perspektiv är att lärande alltid sker i ett socialt sammanhang och att språket utgör en länk mellan barnet och dess omgivning. Kvalitativa metoder bestående av halvstrukturerade intervjuer samt observationer har används för att samla empiri till arbetet. Inspelningar, anteckningar och transkriberingar har utförts för att öka materialet trovärdighet.

Undersökningens syfte var att studera om tematiskt verklighetsanknutet skolarbete i kemi ökade elevernas intresse för ämnet eftersom intresse är viktigt för motivationen att lära. Kemiska teorier och begrepp studerades och användes för att beskriva ett verkligt sammanhang. Under en minikonferens redovisades arbetena på affischer samt med små Demonstrationer. Genom enkäter undersöktes elevernas intresse för kemi före och efter arbetet samt om eventuella förändringar i detta hade samband med sättet att arbeta under perioden. Tio elever av 23 angav att de fått ett ökat intresse för kemi, varav fem på grund av arbetssättet.