Syftet med detta examensarbete är att undersöka undervisning och lärande under en matematiklektion som präglas av traditionell Skolmatematik. Metoden för undersökningen var en deltagande observation av en matematiklektion i åk 3 på gymnasiet. Med hjälp av begreppen matematikens lärandeobjekt, matematiska resurser, eleven som lärande aktör och sociomatematiska normer har jag tolkat de resultat som genererats från observationen. Två slutsatser som kan dras av undersökningen är att eleverna stimuleras till att bli oberoende lärande aktörer i undervisningen av traditionell Skolmatematik samt att det i första hand är läraren som synliggör potentiella matematiska resurser för eleverna. Medvetenheten om elevernas användande av matematiska resurser skulle kunna påverka elevernas lärande genom att läraren synliggör matematiska resurser på ett mer medvetet sätt..

Detta arbete undersöker hur undervisningsform och hur elevers föreställningar om sambandet mellan Skolmatematik och vardagsmatematik påverkar elevers motivation att lära matematik. Som teoretisk grund används självbestämmandeteorin och begreppet motivation analyseras med hjälp av fyra motivationsvariabler som belyser olika aspekter av människors motivation. 198 Matematik A-studerande på två gymnasieskolor i södra Sverige har deltagit i en enkätundersökning. Arbetets huvudsakliga slutsats är att elever som arbetat med en progressiv undervisningsform ? och elever som ser ett starkare samband mellan Skolmatematik och vardagsmatematik ? i större utsträckning är inre motiverade och har lärandemål.

Intresset för denna undersökning väcktes i vår lärarutbildning, där vi har fått inblick om hur det i allmänhet ser ut inom skolvärlden och i synnerhet inom matematikämnets abstrakthet. Utifrån detta vill vi undersöka fyra lärares syn på vardagsanknuten matematikundervisning och vilka begrepp dessa lärare använder sig av för att beskriva sina tankar om vardagsmatematik. För att besvara vår frågeställning har vi genomfört kvalitativa intervjuer som behandlar deras syn på vardagsmatematik kontra Skolmatematik. Resultaten visar att lärarna i vår undersökning har en positiv inställning till vardagsanknuten matematikundervisning och hade velat arbeta mer med det om möjligheten hade funnits. Begrepp som relevans, Skolmatematik samt vardagsmatematik definieras inte på samma sätt av dessa lärare, vilket därmed resulterar i olika syn på vardagsanknuten matematikundervisning..

Detta arbete behandlar hur pojkar och flickor i skolår 4, anser att Skolmatematiken och vardagsmatematiken hör ihop. Undersökningen grundar sig på en enkät under ledning, som presenteras för eleverna i två olika situationskontexter, där undersökningsgruppen är uppdelad i två olika grupper och varje grupp svarar på en enkät. Avslutningsvis genomför eleverna en praktisk uppgift. Teoridelen definierar de centrala begrepp som är relevanta för presentationen av undersökningen och presenterar forskning inom kontextvariation, genusperspektiv och Skolmatematik kontra vardagsmatematik. Undersökningen visar på skillnader i flickors och pojkars svar i hur de nyttjar matematik i vardagen och viss skillnad mellan svaren i de olika kontextversionerna av enkäten.

Abstract Arbetet utgör en undersökning om gymnasielevers attityder kring Skolmatematik. Eleverna i undersökningen går i gymnasiets årskurs två och tre på Teknik- eller Naturprogrammet. Eleverna, som alla medverkade frivilligt, tillfrågades i intervjuer om hur de såg på matematik, nyttan av den och vad som gör det intressant/roligt att studera ämnet matematik samt vad de ansåg kunskaper i matematik kunde användas till rent allmänt. Utfallet var sammanfattningsvis en positiv i syn på ämnet och att det var förståelsen av matematiken som gör den rolig och att den upplevda nyttan med ämnet framförallt att det hjälper förståelsen av t.ex. Fysik och Kemi.

Dyskalkyli (specifika ra?knesva?righeter) a?r en av flera orsaker till matematiksva?righeter. Studier har pa?visat samband mellan dyskalkyli och dyslexi och att personer med dyskalkyli har sva?rt att klara Skolmatematiken. Tva? skilda synsa?tt fo?rklarar orsaken till dyskalkyli: systemteorin och modula?rteorin.

Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken grad samhällskunskapslärare i Skåne anser att elever med odemokratiska åsikter och/eller ett odemokratiskt arbetssätt ska kunna få ett betyg i ämnet samhällskunskap samt hur Skolverket menar att Lgr 11 ska tolkas och tillämpas när det kommer till odemokratiska elever. Jag undersökte hur skolan ser på elever inom extremvänstern och extremhögern och deras möjlighet att få ett betyg i samhällskunskap. För att uppnå mitt syfte har jag genomfört en enkätundersökning med samhällslärare på högstadiet i Skåne samt en intervju med en representant för Skolverket. Analysen av enkätundersökningen utgick från teorier om skolans demokratiuppdrag samt styrdokumenten i Lpo 94. Intervjun jämfördes sedan med resultaten av enkätundersökningen.

Vi har uppmärksammat att det finns ett glapp mellan Skolmatematiken och vardagsmatematiken som gör att eleverna ofta känner sig oberörda av den matematiken som undervisas i skolan. Detta i sin tur leder till en dalande motivation och intresse och påverkar elevernas attityd till ämnet matematik på ett negativt sätt. Vi funderade om en integrering av Skolmatematiken och vardagsmatematiken kan leda till en förändrad attityd hos eleverna. Detta ligger som grund till vår undersökning..

I skolans styrdokument, Lpo/Lpf 94 liksom i kursplanerna i matematik för grundskolans senare år och gymnasieskolan, anges bl.a. att matematiken skall ge eleverna ?insikt i ämnets historiska utveckling, betydelse och roll i vårt samhälle?. En studie av de teoretiska ståndpunkter och argument som ligger till grund för formuleringar som denna visar att ett historiskt perspektiv på matematikundervisningen framförallt kan motiveras utifrån två olika kunskapsaspekter, å ena sidan matematiken som bidragande till elevernas bildning och medborgerliga kunskaper, å andra sidan matematiken som bidragande till elevernas förståelse inte endast för ?Skolmatematik? utan också för de matematiska strukturer som finns integrerade överallt i vår kultur via teknik och infrastruktur.En studie av matematikhistoriens roll i undervisningen dels utifrån ett bildnings-, dels ett förståelseperspektiv, visar att det finns ett flertal motiv för att ta in historiska exempel och problemi matematikundervisningen.

Under vår praktik på ett flertal skolor har vi upplevt att matematikundervisningen inte har verkligheten som utgångspunkt. Vi har emellertid uppfattat det som att många av lärarna anser att deras undervisning är verklighetsbaserad. Genom litteraturstudier och en enkätundersökning har vi undersökt om lärare och elever upplever undervisningen som verklighetsbaserad och om eleverna ser kopplingen mellan Skolmatematiken och vardagsmatematiken. Vi fann att lärare och elever inte har samma uppfattning, elever (år 6) har svårt att se något samband mellan skolans matematikundervisning och den matematik de använder i sin vardag. Eleverna inser inte att deras matematikkunskaper kommer till användning utanför skolan, detta trots att lärarna anser sig bedriva en verklighetsbaserad undervisning..

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vilka argument som finns för gymnasieskolans matematikundervisning, samt hur läroplan och kursplaner förhåller sig till dessa argument. Därigenom hoppas jag kunna befästa Skolmatematiken som sådan, men även bygga upp en arsenal av argument för att bemöta framtida elevers behov av motivation. För att uppnå detta syfte har jag genomfört en litteraturstudie av olika forskares och matematikdidaktikers texter kring argumenten för Skolmatematiken och sedan kategoriserat dessa i fyra argumentskategorier. Därefter har jag försökt utreda argumentens implikationer i skolverksamheten. Resultaten visar att vissa av argumentskategorierna vilar på en ganska osäker grund, medan andra är väl underbyggda.

Målet med vårt arbete är att undersöka vilka attityder elever i grundskolan har till matematik och hur dessa eventuellt förändras genom skolåren. Vidare är syftet att utreda om flickor och pojkar har samma attityder eller om deras åsikter skiljer sig åt. För att undersöka detta utformade vi en enkät vilken samtliga elever på en skola (år 1-9) i södra Sverige fick besvara. Sammanlagt besvarade 512 elever enkäten. Resultatet visade att attityderna eleverna har till matematik var övervägande positiva men att intresset för matematik avtar något med stigande ålder.

Studien syftar till att granska ett urval av pedagogiska datorprogram avsedda för matematik för att få reda på vad det är för typ av matematikuppgifter användaren (eleven) kan möta. Den teoretiska referensramen behandlar tre områden. Dessa är matematik, olika sätt att kategorisera matematikuppgifter samt olika sätt att kategorisera datorprogram. Sammanfattningsvis visar resultatet att det är svårt att kategorisera matematikuppgifter strikt. Beroende på val av program kan eleven möta uppgifter där det matematiska innehållet innefattar allt från ett upp till sex olika områden av grundskolans matematik.

Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån forskning undersöka vilka faktorer som är centrala vid bedömning av problemlösning i matematiken och koppla detta till kursplaner och betygskriterier.Utifrån tidigare forskning, rapporter och utvärderingar, kursplaner och betygskriterier från Skolverket beskrivs problemlösning, bedömning, kunskap och lärteorier med huvudfokus på bedömning av elevers problemlösningsförmåga.Analysen har visat att det finns vissa frågor som läraren bör tänka på vid bedömning av elevens problemlösningsförmåga; vilka förmågor som ska testas och hur detta ska göras, elevens medvetenhet om vad som ska bedömas, på vilket sätt eleven har förstått uppgiften, elevens möjlighet att lösa problemet, hur eleven har försökt lösa problemet, vilka kunskaper eleven har använt sig av, vilka slutsatser eleven kommit fram till, vilken tillförlitlighet bedömningen har samt vilka kriterier eleven har uppfyllt..

Många tror, att det enbart är de fyra räknesätten och procenträkning, som räknas till vardagsmatematiken. Det är i och för sig viktigt att ha dessa kunskaper för att kunna utföra enkla inköp i olika affärer och butiker. Men vardagslivet är fullt av andra situationer och tillfällen då dessa kunskaper inte räcker. Dagens samhälle svämmar över med information och krav på olika ställningstaganden. För att kunna hantera och förstå detta behöver man ha en kunskap bland annat i matematik.Efter en genomgång i form av en litteraturstudie, av offentliga utredningar, styrdokument, forskning och läromedel, med syftet att finna en definition om vad vardagskunskaper i matematik är, fann jag att detta inte går att definiera på ett enkelt sätt.