Syftet med studien var att beskriva och jämföra tandvårdsrädsla och attityder till Tandhygienist vid studiens start samt 3 månader efter icke kirurgisk parodontalbehandling hos patienter med kronisk parodontit samt att beskriva hur olika bakgrundsfaktorer påverkar tandvårdsrädsla och attityder till Tandhygienist. Ett ytterligare syfte var att studera sambandet mellan attityder till Tandhygienist och tandvårdsrädsla. Studien var en jämförande studie med kvantitativ ansats och en del i en större experimentell studie med två aktiva interventioner för att påverka munhygienbeteende. Studien innefattade 109 studiedeltagare, 57 kvinnor och 52 män i åldrarna 25-65 år som var remitterade till specialistklinik för parodontologi. Frågeformuläret som användes gällande tandvårdsrädsla var Dental Anxiety Scale (DAS) med 4 påståenden avseende upplevelser för att besöka Tandhygienist.

Tandhygienistyrket är ett relativt nytt yrke. I Sverige har yrket funnits i cirka 40 år och har under denna tid genomgått stora förändringar. Tandhygienister behandlade från början enbart patienter som remitterades av tandläkare. Dessa faktorer kan ha bidragit till att personer som besöker tandvården idag inte alltid känner till vad en Tandhygienist gör.Syftet med studien var att undersöka om personer som besöker en folktandvårdsklinik vet vad en Tandhygienist gör.En studie med empirisk och kvantitativ design genomfördes med användning av enkäter, bestående av 22 frågor med fasta svarsalternativ. Sammanlagt besvarades 150 väntrumsenkäter av personer som besökte tre folktandvårdskliniker i Landstinget Blekinge.

Syftet med denna studie är att belysa mäns maskulinitetskonstruktion i Tandhygienist- och sjuksköterskeyrket samt att redovisa aktuell forskning om könssegregering. Uppsatsen är en litteraturstudie vars material består av åtta artiklar och tre avhandlingar. Materialet har framkommit efter sökningar i databaserna PubMed och SAGE Journals. Orsaken till könssegregeringen i Tandhygienist- och sjuksköterskeyrkena bottnar i den feminina genuskodning som yrkena har men även yrkenas historiska bakgrund. Det är dock ingen nackdel för männen att söka sig till yrkena eftersom de har lättare för att göra karriär jämfört med sina kvinnliga kollegor.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns ett positivt samband mellan hur ofta en individ besöker tandvården för en undersökning hos tandläkare eller Tandhygienist och individens tandhälsa, mätt som antal kvarvarande intakta tänder. Har de som går oftare till tandvården för kontroll (undersökning) en bättre tandhälsa än de som går mer sällan? Data avseende de individer som besökte tandvården för en undersökning hos tandläkare (åtgärd 101) eller Tandhygienist (åtgärd 102) under perioden 1 januari till 30 juni 2009 har hämtats från Tandhälsoregistret, och kompletterats med några variabler som i studier och empiri visat sig ha inverkan på individers beteende och hälsotillstånd, t ex utbildningsnivå, för analys i en linjär regressionsmodell. Resultat från regressionsanalysen tyder på att det inte finns något positivt samband mellan en individs tandhälsa, enligt vald definition, och antalet besök hos tandläkare eller Tandhygienist, till skillnad från förväntat. Av de faktorer som analyserats har individens ålder, av naturliga skäl, en stark inverkan, men även födelseland/-region och utbildningsnivå har betydelse för antal intakta tänder hos individen..

Bakgrund: Ortodontisk behandling utförs vanligtvis på ungdomar och kan innebära en risk för den orala hälsan. Studier har visat att patienter med fast apparatur löper större risk att utveckla svullen gingiva och karies. Syfte: Syftet med studien är att undersöka tandvårdspersonalens rutiner kring munhygien hos patienter med fast apparatur på ortodontikliniker. Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie i form av en enkät med 11 frågor. Enkäten skickades till fyra ortodontikliniker i fyra olika län i södra Sverige.

Barn och ungdomar med kognitiva funktionshinder löper större risk att drabbas av sämre tandhälsa än övriga (Gabre, Martinsson och Gahnberg 2001). Det är ett problem som Tandhygienister måste vara medvetna om när de i sitt dagliga verk arbetar med patientundervisning. Syftet med denna studie var att beskriva Tandhygienistenserfarenheter av patientundervisning för barn och ungdomar med kognitivt funktionshinder. Metoden har bestått av kvalitativa intervjuer med fyra Tandhygienister om deras erfarenheter kring patientundervisning, vilka sedan analyserats genom innehållsanalys. Resultatet visar att det krävs förmåga att utstråla trygghet och att vara adaptiv för att patientundervisningen skall ge önskat resultat.

Det finns en begränsad mängd vetenskapliga studier om äldres uppfattning av Tandhygienistbesök. Därför är det viktigt att belysa och få vetskap om vad äldre personer har för uppfattning av Tandhygienistbesök för att få en ökad förståelse för denna patientgrupp och deras behov. Syftet med studien var att undersöka äldre personers uppfattning av Tandhygienistbesök. Studien är en kvantitativ empirisk studie som utfördes med användning av en enkät som innehöll 22 frågor med fasta svarsalternativ som delades ut vid olika pensionärsföreningar och samlingsplatser. I studien ingick 110 äldre personer från åldern 65 år och däröver.

Syftet med denna uppsats är att redogöra för varför Tandhygienistyrket väljs och varför den två- eller treåriga utbildningen till Tandhygienist söks? Uppsatsen ger en översikt hur tankegångarna tidigare har varit inför Tandhygienist-utbildningens längd. Hösten 2010 ska den behörighetsutredning som regeringen tillsatt redovisa vad de kommit fram till om Tandhygienistutbildningens längd. För att få svar på uppsatsens syfte har en enkät utlämnats till förstaårsstudenter på Tandhygienistutbildningen i Kristianstad och Malmö. Resultaten från enkätundersökningen visar att endast hälften av Tandhygieniststudenterna har utbildningen som sitt förstahandsval.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningar av hypnoterapins effekter och upplevelser av hypnoterapi som behandling av tandvårdsrädsla på tandvårdskliniker.Material och metod: Materialet inhämtades genom intervjuer med sex informanter som arbetade med hypnoterapi som behandling mot tandvårdsrädsla på tandvårdskliniker i Sverige. Intervjuerna har genomförts med användning av en intervjuguide och varade i ca 20 ? 35 minuter. Metoden var kvalitativ och data analyserades med innehållsanalys. Resultat: I studiens resultat framträdde ett huvudtema: Förebyggande behandlingsmetod. Resultatet visade att informanterna uppfattade hypnoterapins effekter som goda och de upplevde hypnoterapi som effektiv vid behandling av tandvårdsrädsla.

Tidigare forskning inom odontologi har baserats på biomedicinska teorier där man analyserar och löser odontologiska problem, men eftersom orsakerna till munsjukdomar till största delen beror på beteendet är det av intresse att fokusera forskning baserad på beteendemedicinska teorier. Effektiviteten hos olika modeller för att öka patienters compliance inom tandvården är otillräckligt undersökt. Syftet med denna studie var att undersöka om interventionen i ett munhälsoprogram med en individuell skräddarsydd behandling utgående från kognitiva beteendestrategier genomfördes enligt studieprotokollet. Totalt i denna studie fanns 19 videoinspelningar under olika besök hos Tandhygienist tillgängliga. Efter inklusionskriterier och exklusionskriterier gjorts blev det ytterligare ett bortfall på fyra filmer, tre hade för dålig ljudkvalitet och en stämde inte in med den information som stod på fodralet.

Bruket av tobak har idag blivit en viktig folkhälsofråga eftersom rökning och snusning har negativa effekter på såväl allmänhälsa som munhälsa. Trots det röker nästan var fjärde svensk kvinna och var femte svensk man. Syftet med den här studien var att kartlägga tobaksvanorna bland förstaårsstudenterna på sjuksköterske-, Tandhygienist- och folkhälsopedagogiska programmet samt att undersöka vilka kunskaper studenterna på respektive program har om tobak och dess effekter i munhålan. Studien genomfördes som en enkätundersökning där 121 enkäter delades ut till studenterna på de tre programmen. Resultatet visade att 7% av studenterna var dagligrökare och 17% var feströkare.

Syftet var att undersöka i vilken grad munhälsan förbättrades hos patienter med tandlossning efter Tandhygienistbehandling. Populationen bestod av samtliga patienter, som remitterats till studiens författare för behandling av tandlossning under perioden november 2000 till december 2004 och som uppfyllde vissa inklusions- och exklusionskriterier (n=38 efter bortfall). Tandköttsfickor som var fem millimeter eller djupare fanns initialt på minst tio procent av tandytorna hos samtliga deltagare. Gemensamt för deltagarna var att de tidigare ej behandlats av Tandhygienist eller på specialistavdelning för parodontologi. Populationens medelålder var 61 år vid det första Tandhygienistbesöket.

Parodontit är en kronisk inflammatorisk sjukdom, som orsakas av patogena bakterier som fäster på tändernas ytor, där de bildar plack. Sjukdomen kan förebyggas genom god munhygien. Syftet med studien var att beskriva och jämföra parodontit relateradkunskap och dess relation till munhygiensvanor hos patienter före och 1-år efter icke kirurgisk parodontal behandling utförd av Tandhygienist samt jämföra om det föreligger någon skillnad i kunskap efter behandling mellan två olika munhälsoundervisningsprogram. Ett ytterligare syfte var att beskriva om det föreligger någon skillnad i kunskap om parodontit med avseende på ålder, kön och utbildningsnivå. Studien var en beskrivande, jämförande studie med kvantitativ ansats och en del av en experimentell tvågruppsstudie.Urvalet bestod av 113 individer, 60 kvinnor och 53 män, i åldern 20-65 år som var remitteras till en specialistklinik i parodontologi.

Idag har varje landsting ansvar för barn och ungdomar till och med 19-års ålder att erbjuda skattefinansierad, fullständig och regelbunden tandvård samt specialisttandvård. Tandhygienisten bör kunna möta ungdomar som befinner sig i olika situationer och utifrån detta föreslå förbättringar. Syftet med ett bra samarbete mellan Tandhygienist och tonåringen är att väcka intresse och motivation för förebyggande tandvård. En tidigare studie har visat att tandvårdspersonal väljer att ge kostinformation i hälften av fallen och kostrådgivning i vart femte fall. Tradition, kultur och ursprung har stor betydelse för en individs kostvanor d.v.s.

Arbetet handlar om pedagogikens roll för att underlätta bemötandet mellan vårdare och patient och därigenom åstadkomma lärande i riktning mot en förbättrad hälsa. I detta fall begränsas undersökningen till tandvården och mötet mellan Tandhygienist och patient. Förutom att ha en god kunskap om tandvård och munhälsa krävs det att Tandhygienister lyckas nå ut med sin information och i visa fall få patienten att ändra på sitt beteende. Det är då det pedagogiska bemötandet ett viktigt redskap..