Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka fyra idrottsföreningars syn på Handslaget, utifrån Stockholmsmodellen. Frågeställningarna är följande:1) Vem styr över Handslaget, d.v.s. vem har den organisatoriska makten?2) Vilka gynnas när idrottsföreningars och skolans fält korsas?3) Vilka konsekvenser kring idrottsföreningars engagemang i skolan framträder i Stockholmsmodellen?MetodI studien intervjuades fyra personer som var och en representerade olika nätverk och företrädde var sin idrottsförening. Intervjumetoden var av kvalitativ art med öppna frågor.  Intervjuerna sammanställdes och analyserades utifrån forskningsläge och teori. ResultatFöreningarna har en organisatorisk makt, i något nätverk är även kommunen styrande.

Hyressättning är föremål för diskussion eftersom det idag finns förslag till ny hyressättningsmodell som kallas Stockholmsmodellen.Idag existerar bruksvärdessystemet som innebär att två lika lägenheter ska ha likvärdig hyra och om tvist uppstår finns bestämmelser som reglerar detta. Bruksvärdeshyra innebär att hänsyn tas till fastighetens och lägenhetens standard, utrustning i lägenheten och gemensamma utrymmen. De flesta hyrorna förhandlas kollektivt mellan hyresvärden och hyresgästorganisationen. Hyresregleringslagen tillkom 1942. Bruksvärdessystemet infördes 1968.

Den övergripande frågeställningen i uppsatsen utgörs av att utröna vilka risker och förtjänster som är kopplade till ett ökat användande av marknadsmekanismer, i form av B/U-modell, konkurrens, valfrihet och alternativa driftsformer, som styrsystem inom akutsjukvården i den s.k. Stockholmsmodellen. Hur påverkas de olika aktörernas agerande vad avser mål om att åstadkomma kostnadseffektivitet, kvalitetsutveckling, ändamålsenliga prioriteringar samt kostnadskontroll? Resultatet av studien är att det föreligger stora tveksamheter kring om det skapats en intern sjukvårdsmarknad i enlighet med de ambitioner som ställdes upp vid införandet. Idag sker istället en återgång mot tidigare styrformer.

Växtbäddar för träd i gatumiljö ? skelettjordars konstruktion och funktion är den första rapport på svenska som beskriver användandet, hanteringen och utvecklingen av skelettjord. Skelettjorden ska vara en jord som bär upp trafikytan och fungerar som rotmöjligt utrymme för stadsträden. Defintionen innebär att skelettjord är en del av stadsträds växtbäddar i hårdgjorda ytor och att den ska ge träden ett rotmöjligt utrymme och samtidigt vara bärande av den ovanliggande trafikytan. Rapporten utgörs av litteraturstudier, fallstudie och intervjustudie för att ge en bred uppfattning om hur skelettjord ska användas och hur den används.

Denna uppsats behandlar den skattefinansierade Hälso- och Sjukvårdens ambitioner att, med befintliga resurser, kunna erbjuda en god Hälso- och Sjukvård. Beställarutförarmodellen är en modell med vilken offentliga organisationer försökt föra in ett marknadsorienterat synsätt i sina verksamheter. Modellen blev populär hos Sveriges landsting under en period då den skattefinansierade Hälso- och Sjukvården anklagades för att vara alltför kostnadskrävande i relation till vad den frambringade i form av Hälso- och Sjukvårdstjänster. Under den förhållandevis korta period modellen har varit i praktiskt bruk ute i landstingen, har två utvecklingar av den kunnat skönjas. Den ortodoxa Stockholmsmodellen, som betonar formalitet och konkurrens, samt Bohusmodellen som tar tydligt avsteg från Beställarutförarmodellens grundprinciper genom att framhålla samverkan och partnerskap som främsta attribut.

I början på 1990-talet växte det fram nya synsätt på hur sjukvården och annan offentlig verksamhet skulle styras för att sänka kostnader och uppnå effektivitet. 1992 infördes Stockholmsmodellen i Stockholms Läns Landsting där det viktigaste inslaget var att skilja på beställare och utförare. Beställarnas uppgift är att formulera målen för verksamheten och utförarnas är att bedriva verksamheten i enlighet med dessa mål och för att detta ska fungera behövs en effektiv beställarstyrning. En förutsättning för detta är att de aktörer som är inblandade uppfattar styrningen som legitim, då arbetar utförarna i enlighet med de mål som beställaren satt upp. Styrningen som bedrivs är avtalsstyrning där avtal skrivs mellan de bådaparterna om vad som ska utföras och vad det ska kosta.

Detta är en fenomenologisk studie där jag med utgångspunkt i ett socialpsykologisktperspektiv undersöker hur känslor av skam och stolthet kommer till uttryck i utsagor omsjälvbild. Mitt material utgörs av fokusgruppsintervjuer där enhetschefer i Stockholms Stadutvärderar sitt deltagande i grupphandledning ur ett ledarskapsperspektiv. Materialet är endel i ett större forskningsprojekt kallat Stockholmsprojektet där Kompetensfonden,Riddarfjärden AB och Karolinska Institutet samarbetade. Mitt teoretiska ramverk har ettsociologiskt perspektiv med teorier kring social interaktion, sociala band och system.För att öka förståelsen av chefers ?inre? perspektiv har jag utifrån transkriberadefokusgruppssamtal, som handlar om erfarenhet av deltagande i chefsgruppshandledning,undersökt hur chefer uttrycker vad som format förändrad självbild och påverkat derasväxande i sitt ledarskap.

Trots att forskning visat att en grön utemiljö spelar en stor roll för människors hälsa och välbefinnande har de gröna ytorna i svenska städer både blivit färre och minskat i storlek under de senaste 30 åren (Boverket, 2007). För att vända denna trend har flera städer börjat arbeta med någon form av grönytefaktormodell. Huvudsyftet med modellen är att skapa grönyta, men det är också möjligt att gynna andra funktioner av utemiljön. En av dessa funktioner är rekreation. Om rekreation gynnas och i så fall på vilket sätt, varierar dock mellan olika modeller. Syftet med detta arbete är att beskriva hur olika grönytefaktormodeller behandlar rekreation.