Klimatförändringar och dess effekter är något som både dagens och framtidens samhälle behöver anpassa sig till, och jordbruket är inget undantag. Denna studie syftar till att undersöka vilka uppfattningar östgötska Lantbrukare har kring vilka effekter klimatförändringarna kan få för jordbruket, och hur de ska hantera dessa nya problem och möjligheter. Sex intervjuer med östgötska Lantbrukare har genomförts för att undersöka deras uppfattningar och erfarenheter kring klimatförändringarnas effekter på jordbruket. Resultatet av studien visar att östgötska Lantbrukare idag är skeptiska till klimatförändringarna och den forskning som finns. Lantbrukarna innehar en stor kunskapsbas kring hur man kan hantera ökad nederbörd eller torka, vilket hör ihop med deras mångåriga erfarenhet av varierade väderförhållanden.

Denna studie syftar till att identifiera vad det är som driver eller hindrar Lantbrukare i Östergötland att ställa om sitt lantbruk till ekologisk produktion och huruvida de identifierade påverkningsfaktorerna skiljer sig åt mellan konventionella och ekologiska Lantbrukare. Semistrukturerade intervjuer med tre konventionella samt fyra ekologiska Lantbrukare genomfördes för att undersöka deras erfarenheter. Respondenternas erfarenheter redovisas i sex identifierade teman; Gårdsspecifika förutsättningar, Ekonomi, Politik, Administration och regelverk, Miljö och hälsa samt Produktionsteknik. En jämförelse mellan de båda grupperna genomförs och det empiriska materialet ställs mot tidigare forskning. Resultatet av studien visar att skillnader mellan ekologiska och konventionella Lantbrukares uppfattningar kring hinder och drivkrafter förekommer, men inte inom alla teman.

Under lång tid har hälsoarbetet bestått av insatser inom det patogena området som fokuserar på orsaker till ohälsa och sjukdom. Utifrån ett salutogent perspektiv söks istället hälsans ursprung. Perspektivet utgår från vilka faktorer som gör att människor mår bra och vidmakthåller hälsan trots omständigheter som bidrar till att de är eller har varit utsatta för potentiellt sjukdomsframkallande biologiska eller psykosociala faktorer. Syftet med studien var att studera Lantbrukares upplevelse av hälsa, med avsikt att beskriva salutogena faktorer för hälsa som kan vara användbara i hälsofrämjande arbete. Datainsamlingen har skett genom en postenkät till 300 Lantbrukare i Skåne.

Vildsvinstammen har ökat snabbt i södra och centrala Sverige sedan några individer rymde ifrån fångenskap på 1970-talet. Vildsvin har aptit för jordbruksgrödor vilket resulterar i en konkurrens om dessa grödor mellan arterna människan och vildsvin i en s.k. interspecifik konkurrens. Detta utgör i sin tur en konflikt mellan jordbrukare och vildsvin. Denna konflikt verkar även förvärras av jägares förvaltningsmetoder som, enligt Lantbrukare, innefattar ett bristande jakttryck och utfodring i för stor skala.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns en problematik för Lantbrukare att vara föräldralediga. Sverige har ett generöst föräldraförsäkringssystem som ska ge alla föräldrar samma möjlighet att kunna vara hemma med sina barn när de är små. Det innebär att föräldern väljer att avstå från förvärvsarbete, i utbyte mot en statlig ersättning. En fråga som väckts är hur egenföretagare och då i synnerhet lantbruksföretagare hanterar föräldraledigheten och hur deras förutsättningar ser ut. För att uppfylla uppsatsens syfte och få en så bred bild som möjligt av ämnet genomfördes en litteraturundersökning kombinerad med ett empiriskt avsnitt. I litteraturundersökningen tas familjejordbruk och pluriactivity upp för att få en teoretisk bild av ett lantbrukshushåll.

Längre tillbaka i tiden så var lantbrukarna garanterade ett pris för vetet de producerade genom statlig reglering. När marknaden släpptes fri så tillkom prisrisken på det man producerar då marknaden prissätter varan genom tillgång och efterfrågan. Detta innebar att man utöver väderrisken även har fått in en prisrisk i sitt företag vilket leder till fluktuerande intäkter från ett år till ett annat. Ett av de instrument som idag står till buds att använda för att minska svängningarna av intäkterna mellan åren är att använda optioner som en försäkring, vilket innebär att man är garanterad ett lägsta pris för veten man producerar men samtidigt är med på en eventuell uppgång i vetepriset. Syftet med arbetet var att ta reda på om de Lantbrukare som idag använder veteoptioner har en uttalad strategi och om de i så fall följer den. Arbetet är avgränsat till att enbart innefatta Lantbrukare från Skåne. För att komma i kontakt med Lantbrukare som använder optioner som instrument för prissäkring så har vi varit i kontakt med Handelsbanken som förmedlat Lantbrukare som skulle kunna tänka sig ställa upp på en intervju. Resultaten är hämtade från materialet vi fått genom intervjuerna från åtta stycken Lantbrukare som visar att det inte alltid finns några klara strategier när man handlar med optioner. Diagramet ovan visar att de som har en strategi och följer den prissäkrar mer varje år.

Detta arbetes syfte har varit att söka svaret på hur rättsläget är mellan å ena sidan Lantbrukare och å andra sidan deras grannar i Sverige. Vilka rättigheter har grannar som drabbas av lukt, buller och andra störningar på grund av ett nära beläget jordbruk? Med början vid tidigare lagar fram till dagens miljöbalk och jordabalk och sedan behandla rättsfall från Miljööverdomstolen har ett svar på dessa frågor framkommit. Arbetet innehåller även en detaljstudie över ett rättsfall som visat hur ett ärende går till, från första början till slutet vid Miljööverdomstolen. Där visas hur domstolen ser på störningar som skapas på grund av lantbruk och vilka åtgärder som Lantbrukaren var tvungen att vidta så att grannen kunde få acceptabla levnadsförhållanden.

Denna uppsats har som syfte att belysa manliga bönders identitetsskapande i dialogen mellan yttre bilder och egna erfarenheter. Materialet består av inspelade intervjuer med bönder som är aktiva Lantbrukare i en socken norr om Västerås. I sitt identitetsskapande förhåller sig bönderna till sina egna erfarenheter samt de samhälleliga föreställningar som finns om dem och deras yrke. Studien behandlar hur bönderna konstruerar och presenterar sin verklighet i dialog med dessa föreställningar. Analysen utgår från Pierre Bordieus teori om habitus och kapital i kombination med teorier om narrativt identitetsskapande.

Målet med undersökningen var att få reda på hur Lantbrukare som använder sig av silotorkar uppfattar silotorkarnas funktion då man lägger in spannmål med högre vattenhalt. I arbetet har 15 stycken Lantbrukare intervjuats, sju från Östergötland, tre från Västergötland och fem från Skåne. Lantbrukarna i intervjuerna har olika lång erfarenhet av att använda sig av silotorkar. De Lantbrukare som har haft sin siltork längst byggde den 2004, medan tre andra bara använt sina silotorkar en säsong. Av intervjuerna framkommer att de flesta lantbrukarna är nöjda med silotorkens funktion. Endast en av lantbrukarna som har intervjuats var besviken på silotorken då taket på silotorken gav vika första året han använde den. Samma Lantbrukare hade aldrig lyckats torka ner spannmålen till rätt vattenhalt på hösten utan hade fått vänta till våren och torkat ner de sista procent-enheterna. Lantbrukarna som intervjuats konstaterar att det inte är några problem att lägga in spannmål med höga vattenhalter i en silotork. Av 15 intervjuade Lantbrukare var det tio stycken som hade lagt in spannmål med vattenhalter mellan 24 och 30 % resterande hade antingen lyckats tröska med lägre vattenhalt, eller hade torkat ner spannmålen till 17-19 % i en konventionell varmluftstork innan de lagt in spannmålen i silotorken. Till silotorkarna används tillsatsvärme för att spannmålen ska torkas snabbare.

Klumprotsjuka är en skadegörare som orsakar stora ekonomiska förluster inom oljeväxtodling. Syftet med den här studien har varit att undersöka om vi kunde hitta några faktorer som är viktiga att tänka på för att inte drabbas av klumprotsjuka. Vi har intervjuat Lantbrukare på tre gårdar som är drabbade av klumprotsjuka och försökt hitta samband i deras brukningssätt som kan ha bidragit till deras smitta. Vi har tagit jordanalys och klumprotsjuketest på två fält hos varje Lantbrukare. Jordanalyserna har tagits för att bland annat kunna studera skillnader på jordarter och pH.

Under den senare tiden har stort fokus i media legat på hur Lantbrukaren kan uppnå bättre lönsamhet genom att bland annat använda sig av olika prissäkringssystem. Dessaprissäkringssystem är hjälpmedel för att hantera prisrisk. Det kan tyckas märkligt att tidigare problem och risker kopplade till ett lantbruksföretag helt plötsligt verkar vara som bortblåsta från dagens debatt kring Lantbrukarens lönsamhet. I denna studie undersöks vilka metoderLantbrukaren använder sig av för att hantera produktionsrisk, skaderisk, teknologisk risk,juridisk osäkerhet, personell osäkerhet och osäkerhet som uppstår på grund av andra individers, företags och institutioners agerande.Det empiriska materialet är insamlat genom intervjuer med 10 Lantbrukare. Alla dessa Lantbrukare har olika förutsättningar och varje företag är unikt.

Syfte: Att undersöka om något mer än en god läsförmåga påverkar hur väl Lantbrukare lyckas med sina EU ansökningar.Teori: Läsförståelse, läsprocess, kommunikationsteori. Metod: Intervjuer utfördes med fyra Lantbrukare vilka ansökte om EU stöd. Lantbrukarnas bakgrund och deras kunskaper om jordbruk och jordbrukarstöd jämfördes med hur de lyckades tyda två texter samt med hur väl de hade lyckats med sina ansökningar av EU-stöd.Resultat: De intervjuade lantbrukarna hade alla bra tilltro till sin läsförmåga och de var positiva till att läsa. Lantbrukarna hade olika jordbruks bakgrund. Alla lantbrukarna hade svårt att fullt ut förstå de två texter som presenterades för dem.

Det finns få saker som berör och diskuteras mer än hur vädret är eller kommer att utveckla sig. För företag i en rad branscher är information om vädret ett stort hjälpmedel vid planering av verksamheten. Speciellt lantbruket är i de flesta fall extra beroende eftersom vädret har en så stor inverkan på odlingen. Vi kan ju inte göra så mycket åt vädret, men med rätt information bör det finnas bättre möjligheter att planera och förbereda för kommande väderlek. SMHI ? Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut är den myndighet som i Sverige utfärdar väderprognoser.

Leasing som finansieringsmetod för lantbruksmaskiner är ingen ny företeelse men har inte slagit igenom i Sverige på samma sätt som i en del andra länder. Intresset för leasing är svagt i Sverige varpå det är av intresse att undersöka hur Lantbrukare resonerar kring finansieringsmetoder för investeringar. Syftet med uppsatsen är att analysera om varför leasing inte används av Lantbrukare i större utsträckning. Arbetet är uppbyggt på två delar, en teoretisk referensram där relevanta teorier och tidigare forskning beaktas, och en empirisk del där resultatet från beräkningar gällande leasing och finansiering av banklån presenteras. I det empiriska avsnittet redovisas fyra intervjuer med Lantbrukare. Efter att val av metod, redovisas urval av respondenter och en beskrivning av hur intervjuerna har genomförts.

I den svenska lantbruksbranschen pågår storleksrationaliseringar, som bland annat medför att färre lantbruksföretag representerar en större areal. Antalet kunder till på marknaden aktiva affärspartner kommer därför sannolikt att minska. Betydelsen av de lantbruksföretag som är fortsatt aktiva kommer att öka eftersom de representerar en större areal. Syftet med studien är att genom personliga intervjuer kartlägga de viktigaste faktorer vid Lantbrukares val av affärspartner. Där av kommer frågeställningen till detta examensarbete: Vilka faktorer påverkar vid Lantbrukarens val av affärspartner? Idén till frågeställningen har utvecklats i samråd med VärmLant AB i Säffle. För att öka förståelsen för Lantbrukarens situation inleds litteraturstudien med en genomgång av en modell över beslutsfattande i lantbruksföretag framtagen av Professor Bo Öhlmér vid SLU.